04 januari 2021

Corona-effekten under 2021

Den senaste tiden så har jag lyssnat på en del poddar. Ett avsnitt som jag tyckte var lite extra intressant var Fill or Kills nyårskrönika. Det som jag gillar med avsnittet är att man lyfte blicken en aning och att man pratade om vad som eventuellt kan komma att ske i ett lite längre perspektiv. Att Corona-epidemin har fått till följd att klyftorna i samhället har växt är nog relativt oomtvistat. Många av de som sitter på högbetalda jobb har utan större problem kunnat flytta hem sina kontor under 2020 och fortsatt ungefär som vanligt fast hemifrån. Många har säkert jobbat hemifrån sedan tidigare någon gång och även om inte hemarbete är idealt så har saker och ting funkat hyggligt för de flesta för det mesta. De personer som inte har välavlönade kontorsjobb har många gånger haft det betydligt tuffare. När man är uppmanad att ställa in alla onödiga restaurangbesök så blir en hel bransch påverkad. Även om inte alla inom restaurangbranschen har lågavlönade arbeten så finns det många som får nöja sig med löner under genomsnittet. Många av dessa har haft det tufft under 2020. Bidrag och permitteringar har hjälpt, men det har ändå varit tufft. De har med andra ord - generellt sett - varit så att de med löner över genomsnittet klarat sig relativt bra under pandemin medan de som har lägre löner - generellt sett - klarat sig mindre bra. Skillnaderna har förstärks. Naturligtvis är dessa skillnader inte cementerade och många har många olika typer av arbeten under sin livstid, både välbetalda och icke-välbetalda jobb, men om man skall titta på saken från ett helikopterperspektiv så är det så att de med lägre lön drabbats hårdast. (Det finns en bra dokumentär på Cmore som handlar om just detta. Den heter något i stilen med kapitalet i det 21:a århundrandet och är baserad på boken med samma namn av Thomas Piketty)

Att vi har klarat oss genom Corona-krisen relativt bra är en sanning med modifikation och jag tycker att det är riktigt att säga att vi ännu inte har sett notan. Räntan antas vara noll under lång tid framöver. Kvantitativa lättnader har fortsatt för att hålla ekonomin och börshumöret igång. Utöver detta så har permitteringar och andra former av stöd sjösatts. Det är förmodligen rätt att stimulera och det har för många regeringar varit en balansgång de senaste månaderna mellan att å ena sidan visa krafttag för att hindra smittan, men samtidigt inte helt låta hjulen sluta snurra så att hela maskineriet stannar. Det har inte varit lätt och jag tror som Christer Gardell att Sveriges strategi har varit helt riktig i teorin, men tyvärr har det brustit i genomförandet (I DI kan man läsa om Christer Gardells tankar om saken). Det är väldigt svårt att veta hur dessa kostnader skall tas. Vem skall stå för notan? Kommer det att bli en nota över huvud taget?

Jag tror som Fill or Kill att det kommer att bli en diskussion kring skatter under 2021. Skillnaderna har ökat i samhället och de brister som finns i vår sjukvård och i vår krisberedskap måste åtgärdas för framtiden. Sannolikt så kommer det att finnas ett behov av att öka skatter. Jag skulle inte bli förvånad om fastighetskatten och kapitalskatter kommer att vara frågor som hamnar högt upp på dagordningen när det kommer till att få in mer pengar i statskassan.

Vad gäller kapitalskatter i Sverige så skulle jag vilja påstå att Sverige med ISK har det ganska bra, i betydelsen lågt skattetryck. (Det behöver så klart inte vara bra eftersom man kan tycka att det är orättvist och fel.) Jag gissar att man trodde när ISK infördes att statslåneräntan skulle vara högre och att denna felprognos gjort att ISK blivit mer fördelaktigt än vad man trodde. En annan sak som jag tror är att man underskattade möjligheten till överavkastning. Det är möjligt att det inte är så och det är möjligt att det jämnar ut sig om man tittar på alla sparare och under många år, men faktum är att om man handlar med aktier i en ISK under ett år och börjar året med en miljon och dubblar denna till två miljoner så kommer man att betala cirka 10 000 SEK i skatt. (Det är en ungefärlig siffra och jag tycker att det räcker i sammanhanget för att få fram poängen. Om någon enkelt har formeln framför sig så får man gärna lämna den rätta uppgiften i kommentarerna) Det ska direkt sägas att man betalar bara något mindre om man havererar portföljen under året och får miljonen att bli en halv miljon, vilket gör att skatten inte är så fördelaktig som man lätt kan tro. Skatten baserat på tillgångarnas värde vid fyra tillfällen per år eventuella in- och utsättningar under året, inte vinst. Om ISK alltid är en bra sparform kan man fundera på och jag tror att det kan finnas tillfällen på depå (30% i skatt på realiserade vinster) kan vara att föredra och därför har jag både depå och ISK.

De låga kapitalskatterna i Sverige, i alla fall relativt låga jämfört med inkomstskatter, gör sannolikt inte att de av Corona orsakade skillnaderna minskar, snarare tvärtom. Att personer med relativt höga inkomster sitter med större aktieportföljer (eller aktieportföljer över huvud taget) än de med låga inkomster är nog en ganska ovild gissning. De personer som har kunnat jobba på under Corona har med andra ord sannolikt också gynnats av att börsen gått hyggligt. Det gäller inte alla, men det gäller en del.

Jag tror att dessa obalanser kommer att göra att skattetrycket på de med höga inkomster och tillgångar kommer att öka när Corona-röken har lagt sig och man tittar på förödelsen. Mitt tips är att man redan nu i partistyrelserna diskuterar frågan. Den kommer att komma upp och det kommer att bli diskussioner. Att jag känner mig säker på saken är för att skatter alltid är ett diskussionsämne, men just nu med den givna situationen så är frågan mer aktuell än på länge. Min gissning är att man kommer att öka inkomstskatten något och att man kommer att se över kapitalskatterna. Det kommer nog inte att sluta med det tror jag. Sannolikt så kommer man att se över fastighetskatten också. Det kanske kommer att komma en sorts bonus-malus-skatt på hus för att försöka påskynda en övergång från energiineffektiva hus till mer effektiva sådana. Det finns redan en del bidrag, men det kommer nog att komma mer. Eventuellt så ser man det som ett sätt att komma åt en hel del av dem som är riktigt välbeställda, men som inte har några direkta inkomster. Det skall bli intressant att följa.

Det som tas upp i podden - Fill or Kill - är att det kan bli svårt att öka skattetryck för mycket eftersom det finns en reell risk att folk som tycker att skattetrycket blir för stort väljer att lämna och bosätta sig i ett annat land. Det är möjligt att det stämmer och det är möjligt att situationen är en annan idag än den var på 80- och 90-talen, men det finns inte så mycket som jag kan se som tyder på att det kommer att bli tal om större utflyttningar från Sverige även om skattetrycket ökar. Jag säger att inte att det omöjligen kommer att hända, men jag är inte övertygad. När det kommer till kritan så skall det mycket till för att man skall lämna. T ex är många beredda på att betala väldigt mycket mer för att bo innanför tullarna än utanför tullarna och med det i åtanke så känns det inte helt självklart att det kommer att gå många flyttlass ut ur Sverige om skatterna höjs. Det kan vara så att jag har fel.

Man skulle kunna hävda att det räcker med att de största skattebetalarna sticker för att det skall få stor effekt. Det är förvisso sant, men många av de största skattebetalarna idag skulle sannolikt kunnat välja en annan väg för att betala mindre i skatt redan idag. Kanske kommer en ytterligare skattehöjning i kombination med ett generationsskifte att göra att några av Sveriges rikaste väljer att bosätta sig utanför Sverige eller så blir det inte så. Framtiden får utvisa.

Allt ovan är bara spekulationer från min sida, osorterade tankar som egentligen inte helt och fullt har fått mogna. Det jag tror att man kan fundera på är om man tror att det kommer att komma en baksmälla av Corona och i så fall vad denna kommer att leda till. Min gissning är att det kommer att komma en tid då statskassan måste fyllas på och jag tror att det kommer att leda till diskussioner kring ökade skatter.
 

Inga kommentarer: