Idag publicerade Thomas Linnala en artikel "Utdelningar så in i Norden" på placera.nu. Artikeln byggde i stort på en sammanställning som Factset gjort över vilka nordiska bolag som förväntas ha en hög direktavkastning de närmsta åren.
Listan toppas av tre norska oljeserviceföretag. Eftersom jag har en dragning åt aktier med utdelning och inte har någon exponering alls mot varken Norge (eller den norska kronan) eller mot företag inom oljeindustrin så kan jag inte låta bli att tänka att det kanske skulle kunna vara en idé att titta närmre på dessa högutdelare. Tyvärr är tiden knapp för tillfället så det kommer troligen inte att bli de närmsta veckorna. Om det är någon läsare som sitter på länkar till bra analyser så tar jag tacksamt emot tips på sådana.
Eftersom jag fortfarande sitter med en del TeliaSonera-aktier så känns det bra att se att Factsets sammanställning visar att prognosen för utdelningarna de närmsta åren verkar lovande. Anledningen till att jag köpte Telia innan utdelning på 2,75 SEK för i snitt 44 SEK var att jag tyckte att borträknat utdelningen så var det köpvärt om man räknar in att den nye VDn sannolikt skulle kunna ha en positiv kurspåverkan och att innehaven i Turkcell och Megafon direkt eller indirekt kommer ägarna till godo. Utdelningen har varit och kursen är ungefär tillbaka där jag köpte. VD-utnämningen var positiv, om än inget omvälvande. De triggers som finns kvar för mig i aktien är om Megafon- eller Turkcell-innehaven skulle kunna påverka kursen uppåt. Min gissning är någonting kommer att hända med dessa innehav under 2014, och eftersom jag tycker att dessa innehav är ganska försiktig värderade räknat på nuvarande börsvärde så tror jag att om någonting händer kring dessa innehav så kommer det att lyfta kursen. Förutom den höga direktavkastningen så finns det alltså en möjlig uppsida i aktien tack vare innehaven i Turkcell och Megafon, enligt mitt sätt att se på bolaget.
Det finn naturligtvis saker som är till Telia Soneras nackdel också. Att det tog eoner av tid att hitta en doldis i Sydafrika som kunde tänka sig att anta VD-rollen är ingen bra signal. Jag har svårt att se att han var förstavalet, därmed inte sagt att han inte kan göra ett bra jobb, men jag tror att många kandidater har backat på grund av det statliga ägandet och att Telia Sonera tack vare detta är ett svårstyrt företag. En ägare som dels skall ta beslut som är rätt för företaget och dels skall hålla sig väl med den allmäna opinionen är inte en drömägare och det gör VD-jobbet mindre attraktivt. Om jag hade varit VD hade jag inte velat höra i någon kaffepaus "att det hade förmodligen inte herr Norman gått med på eftersom det inte hade sett så bra ut inför kommande val", och blotta tanken på att politiskt käbbel skulle kunna hindra bolaget från att ta affärsmässigt korrekta beslut hade gjort mig tveksam. Min teori är att många kandidater valt att tacka nej på grund av ägarbilden.
En annan sak som inte imponerar med Telia Sonera är att man skall fortsätta att vara verksam i skurkländer, eller som det så finns heter länder "länder som har problem med korruption, vilket ställer extra höga krav på bolaget", samtidigt som man skall vara bäst i klassen vad gäller CSR, sustainability och andra modeord som egentligen bara betyder att man skall ha rent mjöl i påsen. Vill man inte spela spelet som diktatorer tycker att spelet skall spelas då kommer det att bli svårt. Möjligen har en och annan kandidat funderat över liknande frågeställningar och kommit fram till att det kanske inte är bra på alla sätt att vara VD i Telia Sonera med rådande idé om hur man skall fortsätta att tjäna pengar.
När Dennelind tillträdde så läste jag någon sammanfattning om att han såg innovation som en väldigt viktig faktor för att göra bolaget bättre. Att en VD säger att innovation är viktigt är ungefär som att en nybakad student säger att han eller hon "vill jobba med någonting som känns meningsfullt", eller att chefen under löneförhandlingen säger "att lönen är ju inte allt, vi har ju en hel del fina förmåner också". Det är helt fantasilöst och allt annat än innovativt. Jag blir förbannad när en nytillträdd VD lyfter fram innovation som viktigt utan att underbygga påståendet (kanske säger en del om mig som person också).
Vad gäller övriga svenska bolag på listan så lockas jag inte av HiQ eftersom jag har svårt att gå igång på konsultverksamhet. Om arbetsrätten i Sverige skulle ändras så att det inte krävdes årslöner för att friställa en ingenjör som jobbat en 5-10 år så skulle HiQ:s förutsättningar ändrats snabbt. Idag är den absolut största anledningen att storföretag vänder sig till konsultföretag för att det är för dyrt om en anställning blir fel eller om man behöver dra ner. Jag säger inte att det är fel som vi har det idag. Det är demokratiskt bestämt och spelreglerna är satta, men om spelreglerna skulle ändras så skulle det påverka HiQ och branschkolleger. Är det nära förestående att reglerna ändras? Jag skulle inte tro det, men det räcker för att jag skall känna mig ointresserad. Begränsad uppsida, potentiell sett stor nedsida.
Betsson kommer jag inte att köpa eftersom jag inte gillar spel.
NCC kanske jag hade kunnat tänka mig att köpa, men jag har hittills tyckt att Skanska är mer lockande. Det är möjligt att det skulle vara en idé att äga både NCC och Skanska, men även om det var ett bra tag sedan jag tittade på Skanska och NCC så tror jag att om jag skulle välja mellan Skanska och NCC idag så skulle det blivit fler Skanska-aktier, trots att det redan är ett stort innehav.
Så, det var lite ostrukturerade, snabbt framknappade åsikter från min sida. Kommentarer uppskattas.
