Jag har skrivit tidigare att jag tycker att Matse ska satsa på storpack på liknande sätt som Costco. Det är kanske många som läser bloggen som inte har varit i en Costco-butik. Jag har ingen större erfarenhet, men jag tycker att man kan likna Costco vid Meny Snabbgross eller Martin Olsson (de kanske inte längre heter så), dvs en distributör där återförsäljare handlar. Skillnaden är att för att handla på Costco så behöver man inte ha ett företag utan vem som helst kan bli medlem, förutsatt att man kan betala medlemsavgiften som jag tror ligger på runt 200 USD (det är mycket möjligt att denna siffra är fel). Väl i butiken är det storpack som gäller. Om man vill handla tex träningsdryck är min erfarenhet att det är 24-pack eller större som gäller. Priset per förpackning är väldigt lågt. Min uppskattning när jag var där var att det nästan var halva priset jämfört med om man köpte på någon "convenience store", dvs kvartersbutik.
Det intressanta är att en konsument som handlar på Costco handlar för väldigt mycket mer än på de flesta andra affärerna, som ses i tabellen ovan. Dessutom ska det tilläggas att tvåan Sam's Club är Wal-Marts svar på Costco, dvs ett liknande koncept.
Costco har börjat med onlinehandel och man har bland annat teamat upp med Google kring leveranserna. Det kan nog vara klokt även om jag tror att det till viss del handlar om att man vill vara med i online-segmentet utan att våga ta steget fullt ut. Det kan vara lite farligt och jag tror att många e-handlare sneglar på Costco-konceptet. Det hade i alla fall jag gjort om jag hade varit e-handlare.
En ytterligare intressant del av det hela är att de som handlar på Costco är i hög grad välutbildade, medan de som handlar på 7-Eleven i hög grad är lågutbildade enligt siffror som jag har sett. Det är förmodligen ingenting som får en att tappa hakan och det stämmer väl bra överens med Marshmallow-test och annat. Jag tror även att högutbildade i högre grad än lågutbildade handlar på nätet. Det går inte riktigt att direkt översätta amerikanska förhållanden till svenska, men jag tror att man skulle se ett liknande mönster i Sverige om man undersökte saken. Jag tror att högutbildade i högre grad än lågutbildade veckohandlar och jag tror även att högutbildade i högre grad handlar på nätet. Jag tror även att högutbildade i detta avseende kan agera "early adopters" och bana väg för ett nytt beteende som sprider sig till andra.
Det som även talar för Costco och liknande är att det blir allt lättare att få inblick i vart pengarna tar vägen. Det finns förmodligen funktioner på gång hos de flesta banker för att snabbt och enkelt kunna sammanställa alla utgifter och inkomster som man har haft under en tidsperiod för att på så sätt kunna förstå hur man kan göra för att vara mer effektiv med sina pengar. I takt med att informationen blir synlig så tror jag att allt fler kommer att välja att storhandla på nätet.
Jag är faktisk lite förvånad att det idag inte finns någon aktör som specialiserat sig på förbrukningsvaror som inte behöver förvaras kylt eller fryst - stapelvaror brukar jag kalla det. Fördelen med en sådan affärsmodell skulle vara att man inte behöver specialbilar för leverans, man hade inte behövt ha leveranser lika ofta och man hade haft mindre svinn. Dessutom är det många som fortfarande inte handlar på nätet för att man vill välja tomater själv. Förutom att man skulle ta bort alla jobbiga produkter så skulle man konkurrera med väldigt konkurrenskraftiga priser och storpack. Man skulle även använda samma princip som Costco, dvs medlemskap som man betalar för. Det kan verka vara en dum idé att sätta upp hinder på detta sätt, men jag tror det är rätt. De som man väl får in som kunderna kommer att bli bra kunder, dvs kunder som handlar mycket. Dessutom ger medlemskapet möjlighet att kunna hålla låga priser och eftersom de flesta jämförelser är just prisjämförelser (möjligtvis med en asterix som visar att det finns en extrakostnad för medlemskap eller transport) så skulle man enkelt kunna hamna bra i sådana.
Hur har allt detta med Matse att göra? Jo, Matse växte andra kvartalet med 49% och lösplock växte med 50% (enligt Dfood index). Med andra ord förlorar Matse marknadsandelar under andra kvartalet. Det är inte bra. För att kunna vara marknadsledare, vilket man säger att man vill vara, så är det inte OK att förlora marknadsandelar. Man kan hävda att Dfood index stärks på ett skevt sätt av att ICA väljer att samordna alla sina ehandelsatsningar till sin egen plattform och att man tar med inte bara mat som levereras hem till dörren utan även den mat som beställs på nätet, men som hämtas upp i butiken. Allt detta stämmer, men det är ändå en främst bortförklaringar, snarare än förklaringar. Pick-and-collect kommer förmodligen att vara stort och uppskattat av många och absolut ett alternativ till Matses tjänst.
Matse har pratat om att man ska kunna använda sin logistikplattform för annat än mat. Det är klokt, men man är inte ensam om att ha en kanal till många kunder. Det är möjligt att Karl-Johan Persson, som är delägare i Mathem, har funderat på hur man skulle kunna spetsa till HMs och Mathems erbjudande genom ett samarbete. Säg att alla Mathem-kunder skulle kunna välja att få sina HM-kläder levererade hem tillsammans med sina matvaror och att man skulle kunna lämna tillbaka kläder som inte passade nästa gång Mathem-killen eller tjejen kommer hem med matvaror.
Ett verktyg som jag tycker är ganska bra att fundera kring är BCG-matrisen (https://en.wikipedia.org/wiki/Growth%E2%80%93share_matrix). Enligt denna skulle jag sätta Matse som ett frågetecken, dvs en aktör som har en liten marknadsandel i en snabbt växande bransch. För att jag skulle kunna känna mig lugn skulle jag gärna vilja se en plan för hur Matse skulle kunna gå från frågetecken till stjärna. Jag hoppas att det kommer att komma någon bra information under hösten.
Om det visar sig att det inte kommer någon riktigt nyhet från Matse, eller en nyhet som egentligen inte spelar så stor roll, så kommer jag kanske att minska i mitt innehav.
I nuläget tycker jag förvisso att värderingen är ganska intressant. Man har ett börsvärde på runt 300 MSEK. Om man förenklat säger att omsättningstillgångarna motsvarar skulderna och konstaterar att det finns 55 MSEK i kassan så landar man på ett bolagsvärde på ca 250 MSEK. Omsättningen i år kommer inte att nå 300 MSEK tror jag, men nästan, vilket ger ett EV/S som är en bit under 1. Eftersom det ligger ett stort värde i den välfungerande infrastrukturen och positionen på marknaden så tycker jag inte att det känns utmanande. Även om jag tycker att värderingen känns OK så måste det till mer än så för att jag ska tycka att det är riktigt intressant. Det måste finnas ett erbjudande som sticker ut och det finns det inte idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar