17 januari 2008

Början på en strategi - bakgrund

Jag skrev i ett tidigare inlägg om vikten av att ha en strategi (länk). I detta inlägg skrev jag också att jag inte direkt hade någon strategi för tillfället. Det är inte helt sant. Min strategi har varierat under de senaste åren och just nu är jag inne i en fas där jag provar mig fram lite.

Under slutet av 90-talet fram till och med 2005 sparade jag, i den mån jag sparade över huvud taget, framförallt i fonder. Det var framför allt svenska fonder som jag hade och det gick relativt bra. Jag var inte alls aktiv utan pengarna stod bara och växte till sig. Det var trevligt på många sätt. Eftersom jag inte var intresserad av att förvalta mitt eget kapital så anlitade jag någon annan för att göra det åt mig.

Det fanns ett undantag under denna period, nämligen IT-eran. Precis som många andra blev jag triggad av de hisnande börskurserna som fanns i den nya ekonomin och precis som många andra som gav sig in på marknaden utan någon egentlig erfarenhet av aktiehandel så drabbades jag av IT-kraschen. Jag var inte ensam om detta äventyr utan jag hade med mig ett par goda vänner, tillsammans hade vi en aktieklubb. Lyckligtvis pantsatte vi inte någons hus utan investerade ganska lite pengar, dock inte mindre än att elimineringen av aktieportföljen kändes. Erfarenheten av börskraschen fick mig att dra mig bort från aktiemarknaden för ett ganska långt tag.

Vår IT-krasch-portfölj från runt år 2000 finns faktiskt fortfarande kvar. Värdet har på inget sätt återhämtat sig utan det är, och kommer förmodligen att vara så i 10 år till, en latent reaförlust. Ett exempelinnehav är Ericsson köpt för 880 SEK, vilket efter splitt (1:4) och nyemission (möjlighet att köpa lika många aktier som man hade för 3,90 SEK) är ungefär 122 SEK med dagens kurs. Visst har det varit någon utdelning längs vägen, men med tanke på dagens kurs 8 år senare på runt 15 SEK så är det synd att säga att det var en bra affär. "Buy and hold" som man brukar säga :)

Nu kan man naturligtvis säga att vi inte gjorde vår läxa innan vi köpte. Det gjorde vi inte. Vi satte inte kursen i förhållande till intjänade kronor för bolaget eller på något annat sätt avgjorde om det var en rimlig värdering av bolaget. Vi bara körde - aktier går alltid upp, det är bara uppgångstakten som varierar. Vi lyssnade i och för sig ganska mycket på alla som pratade om att 3G skulle innebära att mobilanvändandet skulle explodera och att GSM-tekniken bara var en försmak. Så här i efterhand borde vi nog istället dividerat vinst med antal aktier.

Å andra sidan, om man förlitade sig helt på fundamentalanalys (med det menar jag att man enbart gick efter ekonomiska nyckeltal) så missade man förmodligen hela uppgången eftersom det ganska snabbt kom upp till nivåer där det som fundamenta-fundamentalist inte egentligen gick att motivera kurserna.

Nu när man läser detta så kanske man får intrycket att jag inte tycker att fundamental-analys är någonting som man skall förlita sig på. Det är helt fel. Tvärtom. Jag tycker att det är väldigt bra att skapa sig en egen uppfattning av vad en aktie är värd baserad på reell information istället för tyckande. Baserat på denna faktiska information och en välgrundad och realistisk uppfattning om framtiden har man sedan möjlighet att avgöra om kursen är motiverad eller inte. Det fina är att man även har möjlighet att bestämma sig vad man tycker att kursen borde vara. Det är först när man har en uppfattning om vad man tycker att någonting borde kosta som man kan avgöra om någonting är billigt eller dyrt.

År 2005 gjorde jag come-back på börsen. Det gick bra både under det året och följande år, men efter ett tag med väldigt mycket affärer så tyckte jag att det tog för mycket tid i förhållande till vad jag tjänade på alla affärer. Min utveckling låg nämligen ungefär i linje med index-utvecklingen, varför jag började fundera på om det var värt besväret. Jag började allteftersom att fundera på om det inte vore en bättre idé att gå in lite mer långsiktigt. I slutet av förra året började jag därför att köpa på mig aktier som jag skulle kunna ha på lite sikt. Aktier som kändes hyggligt stabila. Tyvärr var inte tajmingen helt lyckad nu med facit på hand, men så kan det bli. Denna gång gjorde jag i alla fall läxan.

Idag har jag en del aktier. Det känns bra. Jag tror att de senaste dagarnas ras till viss del är en överreaktion. Det kommer förmodligen att bli sämre tider, men jag tror inte att det kommer bli katastrofdåligt, något som man kan få intryck av om man tittar på den senaste kursutvecklingen.

Jag tror dock att det kommer att bli skakigt. Bostadsmarknaden kommer kanske att skakas om ytterligare och jag tror även att Kina kommer att skaka till under året. För att kunna klara denna befarade turbulens så behöver jag en strategi, men det får bli ett senare inlägg.

Fortsättning följer.

mvh Charlie

4 kommentarer:

Anonym sa...

Kul att läsa om din historia. Nu ser jag fram emot att läsa om din strategi!

Anonym sa...

OK, nu är det lång sikt som gäller ... sdå är frågan hur säljer man på lång sikt? Det måste jag fundera på, kanske skriva om :-).

Aktieräven sa...

Allt för få som handlar på börsen tenderar att ha en strategi, utan kör lite av "go with the flow". När sedan börsen går emot, blir dem plötsligt långsiktiga (läs vägrar ta en förlust). Vilket till sist slutar med att de sitter med en portfölj som är negativ och som innehåller bolag de inte tror på.

Ska bli spännande att följa och se hur du löser den knuten...

Charlie sa...

Diversifierad:
Ja, det gör jag med. Den kommer att växa fram under lång tid. Jag har den senaste veckan plöjt igenom en bok som handlar om olika typer av strategier för börshandlande. Snart skall jag sammanfatta det hela i ett inlägg.

Plupp:
Sälja på lång sikt kan vara att följa trenden, t ex genom att använda sig av trendlinjer eller medelvärde. Det är svårt.

Erik:
Jag håller helt med. Nyckeln för att lyckas på börsen bygger på att man vet vad man gör. Det hjälper en att hålla sig objektiv till sina aktier och på så sätt fatta kloka beslut. Beslut som tas i stundens hetta är sällan bra.