Det har talats en hel del om bostadsmarknaden den senaste tiden och alltfler är av uppfattningen att vi har en bostadsbubbla. Jag tror för egen del att det mycket väl kan vara så att vi får se en nedgång i takt med att räntan höjs, men jag tror inte på någon krasch där priserna halveras.
I en artikel jag läste så menade någon att man skulle räkna med räntor på 5,5%. Det är betydligt mer än dagens räntor som ligger runt 3%. För att få en bild av vad vi talar om för kostnader har jag tagit fram ett exempel för en villa.
Exempel 1. Nybyggd mindre villa i utkanten av storstan
Det går idag att köpa nybyggda villor eller radhus i utkanten av våra storstadsområden för omkring 4 MSEK. Tomterna är små eftersom mark kostar mycket, men i gengäld är ofta driftskostnaderna låga eftersom man har lärt sig att bygga mer energismart (åtminstone om man jämför med villorna byggda på 70-talet som värms med direktverkande el).
I mitt exempel så kan köparen betala 15% kontant, dvs 600 000 SEK. Min gissning är att dessa pengar kommer från tidigare bostadsaffärer alternativt från eget sparande eller från föräldrar. Det finns säkert vissa som tycker att detta är ett felaktigt antagande och att det inte är rimligt att bostadsköpare kan hosta upp så mycket pengar. Verkligheten visar dock att fallet är sådant att bostadsköpare kan få fram 15% av köpeskillingen. Bolånetaket (som säger att man bara får låna 85%) har inte haft någon direkt effekt och därför är det rimligt att anta att dessa pengar kan fås fram. Eftersom en stor del av svenskarnas förmögenhet kommer just från bostadsprisuppgången kan detta ändras om vi får se en nedgång.
Att ha pengar investerade i en bostad innebär att dessa pengar inte kan jobba genom att ligga investerade i aktier eller på ett räntebärande konto. För att kalkylen skall bli riktig har jag därför valt att räkna ut en kapitalkostnad för kapitalinsatsen. För att räkna ut kapitalkostnaden har jag valt att använda en ränta på 3%, vilket ungefär borde motsvara inlåningsräntan när bolåneräntan är 5,5%. Faktorn 0,7 finns med för att kompensera för kapitalskatten på 30%.
Pris: 4 MSEK
Insats: 600 000 SEK (15% av 4 MSEK)
Kapitalkostnad (per månad): 1 050 SEK (600 kSEK * 3% * 0,7 / 12)
Räntekostnader (per månad): 10 908 SEK (3,4 MSEK * 5,5% * 0,7 / 12)
Drift (per månad): 3 000 SEK
Total boendekostnad: 14 958 SEK exklusive amortering
Kostnaden för att bo i en nybyggd villa i utkanten av stan landar alltså vid en boränta på 5,5% på runt 15 kSEK i månaden. Det skall sägas att inget underhåll är medräknat i denna kalkyl, men eftesom det är en nybyggd villa bör detta vara lågt.
Är det rimligt för en familj att betala 15 000 SEK i måndan för boende? Det är en sak att man kan, men frågan är om det är rimligt. Många som köper hus idag räknar ut att de kan klara av räntebetalningarna även om räntan stiger, men frågan är om de köpare som skall köpa vid de höga räntorna ser på vad de kan betala eller om de ser på vad som är rimilgt. De flesta människor vill kunna ha råd att åka på semester, kunna ha en bil som startar varje morgon, etc. Med andra ord ingen vill offra för mycket för sitt boende.
Lönesumman för två personer som arbetar hamnar ungefär på 50 kSEK / månad om man antar att de är i början av sina karriärer, vilket många gånger är fallet när man köper en villa i utkanten av stan. Det är möjligt att antagandet är lite väl kantigt, men jag tror att det fungerar hyfsat. För den som är statistikintresserad finns det mycket att hitta om detta på SCB, bland annat detta. Efter skatter och bidrag höftar jag till att de har ungefär 30 kSEK / månad att leva på. Det är alltid svårt att generalisera och faktum är att jag tror egentligen att småbarnsfamiljer i snitt har lite mer att röra sig med enligt statistik som jag har sett vid något tillfälle, men vi stannar vid att familjen har ut 30 kSEK / månad.
En familj som köpt ett hus för 4 MSEK, som hade pengar till kontantinsatsten på 15%, som har låga driftkostnader (3 000 SEK/månad), som inte amorterar och som inte har några underhållskostnader alls kommer ändå att betala hälften av sin gemensamma månadsinkomst för boendet. Det är någonting som man kan klara av, men inte något som är rimligt.
Exempel 2. Stor bostadsrätt på centralt läge
På hyggligt centralt läge kan man idag köpa bostadsrätter för 4 MSEK i storstäderna. Det är naturligtvis inte Strandvägen vi talar om, men ett helt OK läge i någon av Sveriges största städer.
Skillnaden mellan villor och bostadsrätter är att när du köper en villa så finns det inga mellanskikt som måste granskas. Du köper villan och betalar för villan. Vad gäller bostadsrätter så finns det ett mellanskikt som måste tas med för att kalkylen skall bli riktigt, nämligen bostadsrättsföreningen. Nybyggda bostadsrätter säljs ofta genom en s k 70/30-princip, vilket något förenklat innebär att 70% tas ut som insatsen för bostadsrätten, dvs vad vi vanligtvis betecknar som "pris för lägenheten", och resterande 30% läggs som lån i föreningen. Det egentliga priset för en nybyggd bostadsrätt är alltså betydligt högre än insatsen. Exempelvis en bostadsrätt som kostar 4 MSEK har även lån i föreningen på ungefär 1,7 MSEK, vilket ger ett totalpris för lägenheten på 5,7 MSEK. Naturligtvis finns det föreningar som har bättre ekonomi, t o m som är obelånade, men ofta så finns det ganska stora lån i föreningarna.
I exemplet nedan har jag valt att lägga in 1 MSEK i lån via föreningen. Det är fömodligen inte helt fel för en lägenhet som kostar 4 MSEK.
Avgiften har jag satt till 5 000 SEK per månad.
Precis som i det tidigare exemplet räknar jag med att personerna som köper lägenheten kan betala 15% ur egen ficka eller från egen ficka och närståendes fickor.
Pris: 4 MSEK
Insats: 600 000 SEK (15% av 4 MSEK)
Kapitalkostnad (per månad): 1 050 SEK (600 kSEK * 3% * 0,7 / 12)
Räntekostnader (per månad): 10 908 SEK (3,4 MSEK * 5,5% * 0,7 / 12)
Avgift (per månad): 5 500 SEK
Total boendekostnad: 16 458 SEK exklusive amortering
I exemplet ovan har jag antagit att avgiften stiger till 5 500 SEK från 5 000 SEK på grund av de högre räntorna. Min gissning är nämligen att dagens bostadsrättsföreningar inte räknar med 5,5% i ränta utan snarare med 4,0 - 4,5%. Naturligtvis är föreningens arbete långsiktigt och det är möjligt att man har reserver undanstoppade för att klara räntor på 5,5 %, men jag tror att många föreningar hade varit tvungna att höja avgifterna vid dessa räntenivåerna. Det är alltså inte bara bostadsköpare som har blivit fartblinda av de låga räntorna utan även en del bostadsrättsföreningar. För alla som äger en bostadsrätt kan detta slå dubbelt.
Vad innebär då ett påslag på 500 SEK per månad eller 6 000 SEK per år? En räntehöjning på 1% för 1 MSEK innebär en ökad räntekostnad på 10 000 SEK. Påslaget på 500 SEK är med andra ord ganska försiktigt och bygger på att föreningen haft mariginaler.
Jag tror inte att priserna kommer att fortsätta upp i samma takt som de senaste åren och det kan mycket väl vara så att vi får se priserna sjunka de närmsta åren. För en del som är tungt belånade utan reserver så kommer detta att bli tufft.
22 december 2010
21 december 2010
Cellavision får order och CDON faller
Eftersom jag har en del orealiserade vinster i portföljen så har jag bestämt mig för att höja risken något. Detta har bland annat fått till effekt att jag köpt på mig en del Cellavision som jag skrivit om tidigare. Bolaget har funnits i tio år, tjänar pengar och drar nytta av att blodanalyser i framtiden kommer att göras automatiskt istället för manuellt. Idag meddelades det att bolaget sålt två maskiner till Unilabs som är att analysföretag som gör bla blodanalys. Glädjande nog så har Unilabs även valt att köpa Cellavisions mjukvara så att man kan dra nytta av olika erfarenheter gjorda på olika sajter. Efter dessa positiva nyheter så hoppade kursen upp till 10,85SEK. Omsättningen i aktien är fortfarande väldigt låg. Tyvärr tror jag att Q4-rapporten kommer att vara ganska lik Q3-rapporten, som uppfattades som en besvikelse, men på sikt tror jag på företaget. Trenden mot automation från manuellt arbete ser jag som självklar. Min snittkurs är 11,10 SEK och jag har inga planer på att öka i nuläget.
En annan krydda i min portfölj är CDON Group. Jag hoppade på tåget under första handelsdagen eftersom jag ser en klar potential. E-handel växer och att samordna ett antal webbutiker känns helt rätt. Många av gruppens butiker har ganska starka varumärken efter att ha vevats i rutan under lång tid. Jag började att handla på 28,40 SEK. Därefter fyllde jag på med ytterligare aktier på 30,60 SEK. Ytterligare aktier igår för 30,00 SEK och tidigare idag ytterligare aktier för 29,20 SEK. Snittkursen är nu 29,54 SEK och i skrivande stund är kursen 29,00 SEK.
Det finns en del anledningar att hålla sig borta från CDON. För det första så är det enkelt att göra prisjämföresler på nätet och på så sätt är det svårare att få en trogen kundkrets. Naturligtvis kan man gå runt detta genom att ha unika produkter, vilket man till viss del har, men det är ändå ett problem som jag ser det. En annan nackdel är att fokus ligger på Norden. Internet och geografisk begränsning går inte riktigt ihop och det är möjligt att det kan bli ett problem längre fram. Något större problem är det inte, snarare någonting som begränsar uppsidan. Den tredje anledningen som jag tänker på är beroendet av CD-skivor. Detta är fortfarande höljt i dunkel. Förmodligen är beroendet större än vad man vill tro att det är, men å andra sidan kommer det att finnas en marknad för CD-skivor några år framåt.
Jag har tidigare skrivit att jag tycker att CDON är köpvärt runt 30 SEK. Det står jag fast vid. Tidigare har jag även skrivit att jag tycker att det kan vara klokt att hoppa av runt 32-33 SEK. Det är möjligt att det är för fegt och att det går att hänga med en bra bit till, men eftersom jag inte är helt övertygad så kommer jag nog att hoppa av runt 32-33 SEK. Förhoppningsvis nås dessa nivåer i januari. Om allt skulle gå åt pipan så lämnar jag skeppet runt 27 SEK.
Charlie
En annan krydda i min portfölj är CDON Group. Jag hoppade på tåget under första handelsdagen eftersom jag ser en klar potential. E-handel växer och att samordna ett antal webbutiker känns helt rätt. Många av gruppens butiker har ganska starka varumärken efter att ha vevats i rutan under lång tid. Jag började att handla på 28,40 SEK. Därefter fyllde jag på med ytterligare aktier på 30,60 SEK. Ytterligare aktier igår för 30,00 SEK och tidigare idag ytterligare aktier för 29,20 SEK. Snittkursen är nu 29,54 SEK och i skrivande stund är kursen 29,00 SEK.
Det finns en del anledningar att hålla sig borta från CDON. För det första så är det enkelt att göra prisjämföresler på nätet och på så sätt är det svårare att få en trogen kundkrets. Naturligtvis kan man gå runt detta genom att ha unika produkter, vilket man till viss del har, men det är ändå ett problem som jag ser det. En annan nackdel är att fokus ligger på Norden. Internet och geografisk begränsning går inte riktigt ihop och det är möjligt att det kan bli ett problem längre fram. Något större problem är det inte, snarare någonting som begränsar uppsidan. Den tredje anledningen som jag tänker på är beroendet av CD-skivor. Detta är fortfarande höljt i dunkel. Förmodligen är beroendet större än vad man vill tro att det är, men å andra sidan kommer det att finnas en marknad för CD-skivor några år framåt.
Jag har tidigare skrivit att jag tycker att CDON är köpvärt runt 30 SEK. Det står jag fast vid. Tidigare har jag även skrivit att jag tycker att det kan vara klokt att hoppa av runt 32-33 SEK. Det är möjligt att det är för fegt och att det går att hänga med en bra bit till, men eftersom jag inte är helt övertygad så kommer jag nog att hoppa av runt 32-33 SEK. Förhoppningsvis nås dessa nivåer i januari. Om allt skulle gå åt pipan så lämnar jag skeppet runt 27 SEK.
Charlie
17 december 2010
Möjlig ommöblering efter nyår
Jag tillhör inte dem som handlar i en kapitalförsäkring utan i en hederlig aktiedepå, vilket innebär att jag får/kan trixa lite med vinstrealisationer för att inte betala onödig skatt. I nuläget har jag realiserat en hygglig vinst och kommer att få skatta lite för denna. Det finns ett par ett par vinster till som jag gärna realiserar, men jag har bestämt mig för att vänta till nästa år för att kunna kvitta denna mot eventuella misstag under kommande år.
Anledningen till att jag gärna vill realisera några vinster till är att jag börjar bli lite mer orolig för framtida utveckling. Till skillnad från de flesta andra så är jag inte övertygad om att "det positiva sentimentet" kommer att finnas under hela 2011. Ett orosmoln är naturligtvis skuldkrisen i Europa som t ex påverkat HM de senaste dagarna (men inte andra bolag i nämnvärd omfattning).
Jag är ganska säker på att jag kommer att sälja mina Atlas Copco-aktier efter nyåret. Det har varit en bra resa för min del och just nu är uppgången drygt 100%. Jag har svårt att se att kursen kommer att sticka upp så mycket mer. Det kan vara fel naturligtvis, men det är vad jag tror.
Ett annat innehav som jag funderar på att sälja är SKF. Precis som med Atlas Copco så är SKF köpt vid ett bra tillfälle och har varit en bra resa med en uppgång på drygt 80%. SKF har gjort bra ifrån sig och har gjort intressanta förvärv, men jag tycker att haussen kring bolaget har varit väl stor.
Exakt vad jag kommer att använda pengarna till vet jag inte, men det är inte omöjligt att det blit ytterligare investeringar i mindre och medelstora bolag.
Charlie
Anledningen till att jag gärna vill realisera några vinster till är att jag börjar bli lite mer orolig för framtida utveckling. Till skillnad från de flesta andra så är jag inte övertygad om att "det positiva sentimentet" kommer att finnas under hela 2011. Ett orosmoln är naturligtvis skuldkrisen i Europa som t ex påverkat HM de senaste dagarna (men inte andra bolag i nämnvärd omfattning).
Jag är ganska säker på att jag kommer att sälja mina Atlas Copco-aktier efter nyåret. Det har varit en bra resa för min del och just nu är uppgången drygt 100%. Jag har svårt att se att kursen kommer att sticka upp så mycket mer. Det kan vara fel naturligtvis, men det är vad jag tror.
Ett annat innehav som jag funderar på att sälja är SKF. Precis som med Atlas Copco så är SKF köpt vid ett bra tillfälle och har varit en bra resa med en uppgång på drygt 80%. SKF har gjort bra ifrån sig och har gjort intressanta förvärv, men jag tycker att haussen kring bolaget har varit väl stor.
Exakt vad jag kommer att använda pengarna till vet jag inte, men det är inte omöjligt att det blit ytterligare investeringar i mindre och medelstora bolag.
Charlie
CDON Group - lockande, men osäkert
MTG knoppade i förrgår av sin Online Retail-verksamhet, CDON Group. Efter väldigt kort funderande (vi pratar ett fåtal minuter) så hoppade jag på tåget den första handelstimmen. Anledningen var att jag precis skummat igen en artikel där ett antal analytiker gett sin riktkurs på aktien. Analytikernas snitt hamnade runt 32 SEK om jag kommer ihåg rätt och jag plockade in aktierna för 28,40 SEK. Eftersom jag inte känner till bolaget och är lite på min vakt mot MTG så blev det bara ett fåtal aktier.
Första handelsdagen slutade på 35,50 SEK och jag svävade på moln och ringde till ett antal kompisar och gav påtvingade börsråd blandat med oblygt skryt. Nästa dag, dvs igår, backade kursen till 31,25 SEK och tillhörde dagens förlorare. Igår kände jag starkt för att se på film själv och pratade inte alls i telefon.
Efter att funderat lite mer och läst lite artiklar, bland annat de som går att hitta på http://www.placera.nu/, så bestämde jag mig för att aktien är nog värd runt 32-33 SEK baserat på tillväxten som finns inom e-handel och att de varumärken (tänker framförallt på butiksnamnen) är förhållandevis starka efter att ha vevats i rutan under ganska lång tid. När CDON var en del av MTG fick nämligen CDON en hel del reklamplats i TV3 och TV6. Varumärken värderas för det mesta för lågt på börsen.
Förutom att e-handel är intressant och att det finns en del förhållandevis välkända e-butiker inom CDON (http://www.nelly.com/ , http://www.gymgrossisten.se/ , mfl.) så måste det helt klart finnas samordningsfördelar. Naturligtvis kan det vara så att MTG redan börjat att dra i detta under tiden CDON var en del av MTG, men MTG är ett medieföretag som i första hand livnär sig på reklamplats och inte exempelvis experter på logistik. Nu när CDON får leva sitt eget liv kan man kanske börjat dra i dessa trådar på allvar (och kanske investera i ett mer eller mindre helautomatiskt jättelager i obygden som huserar alla e-butikernas varor).
Den mest välkända butiken inom gruppen är föga förvånande CDON, vilket idag inte bara är CD-skivor utan mer är att likna vid en svensk motsvarighet av Amazon.com. Det säljs datorer, böcker, hemelektronik, mm på sajten som har varit med ett tag. Namnet CDON är dock en nackdel och vad jag vet går det inte att se hur mycket av sajtens omsättning som kommer från just CD-skivor. Detta är som många påpekar en brist, men det finns exempel på företag som lyckats vända skivförsäljning till nedladdningsförsäljning. Närmast tänker jag på amerikanska Netflix. Att CDON skulle kunna kopiera Netflix's bedrifter tror jag inte, men om ett par trogna kunder väljer nedladdningsalternativet istället för skivalternativet så är en del vunnet. Vanans makt kan vara stor. Tyvärr vill verkar det som att varenda företag på jorden vill sälja nedladdningsbart innehåll nu för tiden. TV-apparater är uppkopplade till TV-tillverkarnas egna tjänster, internetleverantörerna vill sälja sina alternativ, mobiltelefoniföretagen vill sälja innehåll, mm. Konkurrensen är med andra ord stenhård och tyvärr är Internet-lösningar tufft eftersom en eller ett fåtal alternativ oftast tar hela marknaden.
Hur som hels, den inslagna vägen att köpa upp hyggliga e-butiker som kompletterar de övriga kommer förmodligen att fortsätta och kan säkert vara lönsam. Det är inte svårt att starta en e-butik idag och det är heller inte omöjligt att få hygglig avkastning (även om det är tusenfalt svårare än att starta butiken, vilket är busenkelt). Att växa butiken riktigt stor är däremot svårare och många som har klarat de första hindren blir nog gärna uppköpta efter ett antal slitsamma år. Detta gynnar naturligtvis CDON eftersom gruppen på så sätt kan växa genom förvärv på ett attraktivt sätt.
Om man tittar på handeln i pappret den första tiden så har den varit allt annat än lugn. Precis som jag inledde inlägget med skjöt kursen i höjden under första handelsdagen för att sedan sjunka med runt 10% dagen efter. Idag har varit ganska lugnt, förhållandevis, och kursen slutade dagen på 31,20 SEK efter att ha toppat under förmiddagen på 31,80 SEK och under dagen handlats för som minst 30,00 SEK. Eftersom jag gick in ganska försiktigt första dagen fyllde jag på idag på 30,60 SEK, vilket ger en snittkurs på 29,50 SEK.
Det finns en del aspekter som gör att kursen kan pressas under dessa första handelsdagarna i pappret. För det första, det uppenbara, finns det en hel del MTG-ägare som fått ett knippe CDON-aktier i famnen och nu säljer dem eftersom de är intresserade av att äga mediekoncernen MTG och inte någon Retail-avknoppning. För det andra så finns det ett konvertibellån utställt av MTG på 250 MSEK. Som namnet ger så kan detta lån konverteras till aktier. I detta fall beräknas antalet aktier på snittkursen de första 30 handelsdagarna (eller var det de 20 första dagarna?). Alltså, MTG gynnas av att se en låg kurs den närmsta tiden och det kan naturligtvis styra vissa beslut. Självklart kan effekten av en sådan konvertibellånskonstruktion även bli att kursen hålls uppe av ägare som inte vill att MTG skall få så många aktier. Idag steg exempelvis kursen ganska markant i slutet av dagen. Det kan bero på helt andra orsaker naturligtvis, men det kan också bero på att någon gärna ser att kursen hålls uppe. Spekulationer, spekulationer, spekulationer.
För att sammanfatta dessa spretiga tankar helt befriade från nyckeltal (kolla på http://www.placera.nu/ istället och deras prognoser - jag kan inte bättre) så skulle jag vilja säga att aktien nog är ett bra köp runt 30 SEK. Förmodligen kommer lite positiva nyheter kablas ut under våren, tex fler uppköp som varit på gång men som inte passat tidigare för att CDON var en del av MTG, vilket kan driva kursen. Därutöver, vilket egentligen är viktigare, kan man nog trycka ned kostnader ytterligare genom lite samordning mellan butikerna. E-handelstrenden talar naturligtvis även för bolaget.
Jag tror inte att man skall sitta alltför länge på sina aktier trots att jag tror på företaget. I nuläget så är det ett antal e-butiker som fått gratis reklam av storebror när ingen annan ville synas i rutan, vilket storebror MTG naturligtvis tjänat lite på, men media och återförsäljarverksamhet är skilda saker och lever bäst egna liv. Gruppen kan naturligtvis växa, men man har hittills bara fokuserat på Norden, något som begränsar potential. Att man inte vill tillkännage hur mycket av intäkterna som kommer från mor- och farföräldrar som köper CD-skivor väcker även en del frågetecken. Om kursen sticker upp till 35 SEK igen så kommer jag nog att sälja faktiskt. Det kan vara väl tidigt, men det är möjligt att jag spelar lite safe.
Charlie
Första handelsdagen slutade på 35,50 SEK och jag svävade på moln och ringde till ett antal kompisar och gav påtvingade börsråd blandat med oblygt skryt. Nästa dag, dvs igår, backade kursen till 31,25 SEK och tillhörde dagens förlorare. Igår kände jag starkt för att se på film själv och pratade inte alls i telefon.
Efter att funderat lite mer och läst lite artiklar, bland annat de som går att hitta på http://www.placera.nu/, så bestämde jag mig för att aktien är nog värd runt 32-33 SEK baserat på tillväxten som finns inom e-handel och att de varumärken (tänker framförallt på butiksnamnen) är förhållandevis starka efter att ha vevats i rutan under ganska lång tid. När CDON var en del av MTG fick nämligen CDON en hel del reklamplats i TV3 och TV6. Varumärken värderas för det mesta för lågt på börsen.
Förutom att e-handel är intressant och att det finns en del förhållandevis välkända e-butiker inom CDON (http://www.nelly.com/ , http://www.gymgrossisten.se/ , mfl.) så måste det helt klart finnas samordningsfördelar. Naturligtvis kan det vara så att MTG redan börjat att dra i detta under tiden CDON var en del av MTG, men MTG är ett medieföretag som i första hand livnär sig på reklamplats och inte exempelvis experter på logistik. Nu när CDON får leva sitt eget liv kan man kanske börjat dra i dessa trådar på allvar (och kanske investera i ett mer eller mindre helautomatiskt jättelager i obygden som huserar alla e-butikernas varor).
Den mest välkända butiken inom gruppen är föga förvånande CDON, vilket idag inte bara är CD-skivor utan mer är att likna vid en svensk motsvarighet av Amazon.com. Det säljs datorer, böcker, hemelektronik, mm på sajten som har varit med ett tag. Namnet CDON är dock en nackdel och vad jag vet går det inte att se hur mycket av sajtens omsättning som kommer från just CD-skivor. Detta är som många påpekar en brist, men det finns exempel på företag som lyckats vända skivförsäljning till nedladdningsförsäljning. Närmast tänker jag på amerikanska Netflix. Att CDON skulle kunna kopiera Netflix's bedrifter tror jag inte, men om ett par trogna kunder väljer nedladdningsalternativet istället för skivalternativet så är en del vunnet. Vanans makt kan vara stor. Tyvärr vill verkar det som att varenda företag på jorden vill sälja nedladdningsbart innehåll nu för tiden. TV-apparater är uppkopplade till TV-tillverkarnas egna tjänster, internetleverantörerna vill sälja sina alternativ, mobiltelefoniföretagen vill sälja innehåll, mm. Konkurrensen är med andra ord stenhård och tyvärr är Internet-lösningar tufft eftersom en eller ett fåtal alternativ oftast tar hela marknaden.
Hur som hels, den inslagna vägen att köpa upp hyggliga e-butiker som kompletterar de övriga kommer förmodligen att fortsätta och kan säkert vara lönsam. Det är inte svårt att starta en e-butik idag och det är heller inte omöjligt att få hygglig avkastning (även om det är tusenfalt svårare än att starta butiken, vilket är busenkelt). Att växa butiken riktigt stor är däremot svårare och många som har klarat de första hindren blir nog gärna uppköpta efter ett antal slitsamma år. Detta gynnar naturligtvis CDON eftersom gruppen på så sätt kan växa genom förvärv på ett attraktivt sätt.
Om man tittar på handeln i pappret den första tiden så har den varit allt annat än lugn. Precis som jag inledde inlägget med skjöt kursen i höjden under första handelsdagen för att sedan sjunka med runt 10% dagen efter. Idag har varit ganska lugnt, förhållandevis, och kursen slutade dagen på 31,20 SEK efter att ha toppat under förmiddagen på 31,80 SEK och under dagen handlats för som minst 30,00 SEK. Eftersom jag gick in ganska försiktigt första dagen fyllde jag på idag på 30,60 SEK, vilket ger en snittkurs på 29,50 SEK.
Det finns en del aspekter som gör att kursen kan pressas under dessa första handelsdagarna i pappret. För det första, det uppenbara, finns det en hel del MTG-ägare som fått ett knippe CDON-aktier i famnen och nu säljer dem eftersom de är intresserade av att äga mediekoncernen MTG och inte någon Retail-avknoppning. För det andra så finns det ett konvertibellån utställt av MTG på 250 MSEK. Som namnet ger så kan detta lån konverteras till aktier. I detta fall beräknas antalet aktier på snittkursen de första 30 handelsdagarna (eller var det de 20 första dagarna?). Alltså, MTG gynnas av att se en låg kurs den närmsta tiden och det kan naturligtvis styra vissa beslut. Självklart kan effekten av en sådan konvertibellånskonstruktion även bli att kursen hålls uppe av ägare som inte vill att MTG skall få så många aktier. Idag steg exempelvis kursen ganska markant i slutet av dagen. Det kan bero på helt andra orsaker naturligtvis, men det kan också bero på att någon gärna ser att kursen hålls uppe. Spekulationer, spekulationer, spekulationer.
För att sammanfatta dessa spretiga tankar helt befriade från nyckeltal (kolla på http://www.placera.nu/ istället och deras prognoser - jag kan inte bättre) så skulle jag vilja säga att aktien nog är ett bra köp runt 30 SEK. Förmodligen kommer lite positiva nyheter kablas ut under våren, tex fler uppköp som varit på gång men som inte passat tidigare för att CDON var en del av MTG, vilket kan driva kursen. Därutöver, vilket egentligen är viktigare, kan man nog trycka ned kostnader ytterligare genom lite samordning mellan butikerna. E-handelstrenden talar naturligtvis även för bolaget.
Jag tror inte att man skall sitta alltför länge på sina aktier trots att jag tror på företaget. I nuläget så är det ett antal e-butiker som fått gratis reklam av storebror när ingen annan ville synas i rutan, vilket storebror MTG naturligtvis tjänat lite på, men media och återförsäljarverksamhet är skilda saker och lever bäst egna liv. Gruppen kan naturligtvis växa, men man har hittills bara fokuserat på Norden, något som begränsar potential. Att man inte vill tillkännage hur mycket av intäkterna som kommer från mor- och farföräldrar som köper CD-skivor väcker även en del frågetecken. Om kursen sticker upp till 35 SEK igen så kommer jag nog att sälja faktiskt. Det kan vara väl tidigt, men det är möjligt att jag spelar lite safe.
Charlie
12 december 2010
Investeringssparkontot - ett exempel
Exempel är ofta belysande därför knåpade jag ihop ett exempel för investeringskontot åren 2005 till 2009 och för en vanlig aktiedepå för samma period.
Förutsättningarna för exemplet är att en person köper 1000 andelar i en indexfond (som exakt följer OMX30S) vid årskiftena 2004/2005, 2005/2006, 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 och säljer hela innehavet i slutet av 2009. Ett långsiktigt sparande med andra med spridda inköpstillfällen. För enkelhetens skull antar jag att inga utdelningar görs under åren.
2004/2005 +1000 andelar á 743 SEK, snittpris 743 SEK
2005/2006 +1000 andelar á 960 SEK, snittpris 852 SEK
2006/2007 +1000 andelar á 1147 SEK, snittpris 950 SEK
2007/2008 +1000 andelar á 1014 SEK, snittpris 966 SEK
2008/2009 +1000 andelar á 694 SEK, snittpris 912 SEK
slutet 2009 -5000 andelar á 952, realiserad vinst 200 000 SEK ( (952-912)*5000 )
Den absoluta avkastningen på kapitalet blir endast 4,4%. Det är sant att jag har prickat in en finanskris och att det naturligtvis sätter sina spår, men det var lättast att hitta information för de senaste åren.
Skatten som skall betalas under 2010 om personen i fråga hade haft en aktiedepå. Vinsten på 200 000 SEK beskattas med 30%, vilket innebär att 60 000 SEK skall betalas till Skatteverket. Vinst efter skatt blir således 140 000 SEK.
I fallet med investeringskonto så görs istället en schablonbeskattning. Peter Norman & friends antar att avkastningen i portföljen är statslåneräntan den 30 november året före plus 0,75%. Denna avkastning beskattas sedan med 30%.
Om man tittar på Riksgäldens hemsida får man fram följande siffror för de aktuella åren:
2005: 3,95% (+0,75% = 4,70%)
2006: 3,26% (+0,75% = 4,01%)
2007: 3,54% (+0,75% = 4,29%)
2008: 4,16% (+0,75% = 4,91%)
2009: 2,89% (+0,75% = 3,64%)
Detta innebär alltså att Peter & friends antar att avkastningen varit följande i det aktuella exemplet:
2005: 34 921 SEK (743 SEK * 1000 * 4,70%)
2006: 68 330 SEK (852 SEK * 2000 * 4,01%)
2007: 122 265 SEK (950SEK * 3000 * 4,29%)
2008: 189 722 SEK (966SEK * 4000 * 4,91%)
2009: 165 984 SEK (912SEK * 5000 * 3,64%)
Med 30% skatt på de schablonmässigt uträknade vinsterna får man fram att skatt skall betalas enligt följande:
2005: 10 476 SEK
2006: 20 499 SEK
2007: 36 680 SEK
2008: 56 916 SEK
2009: 49 796 SEK
Total skatt: 174 367 SEK
När innehavet säljs i slutet av 2009 görs en vinst om 200 000 SEK som diskuterats ovan. I princip hela denna vinst har gått åt i skatt under året. Vinst efter skatt hamnar på futtiga 25 633 SEK, vilket skall jämföras med 140 000 SEK i fallet med aktiedepå.
Detta säger inte att investeringskonto är ett dåligt alternativ egentligen, men det belyser nackdelarna med en schablonbeskattning. De flesta gillande inte fastighetsskatten. Ett vanligt argument var att man inte kunde dra nytta av en eventuell prisökning så länge man inte sålde huset. Samma retoirk kan användas i fallet med investeringskonto. Du blir beskattad för förmodade vinster. (Fallet med fastighetsskatt var att man blev beskattad både under tiden man bodde i huset och om man sålde med vinst och inte köpte något flådigare).
En annan sak som skall sägas för fullständighetens skull är att utdelningar inte tas med i exemplet ovan. Det är en brist i exemplet, men det finns å andra sidan en uppsjö fonder som haft en utveckling lik den som presenteras ovan, speciellt om man tar hänsyn till förvaltningsavgifter och andra omkostnader. Hur som helst, utdelningar beskattas direkt med 30% i fallet med aktiedepå medan de bakas in i schablonbeskattningen i investeringskontot. Utdelningar kan man med andra ord inte trigga själv utan de kommer vare sig man vill eller inte (oftast är det dock trevligt med utdelning).
I exemplet visas heller inte hur man kan välja själv när en vinst skall realiseras. Det är en fördel och kan göra att man kan minska skatten. För att det skall ge någon effekt behöver man äga mer än ett papper eftersom man behöver någonting att kvitta med.
Som sagt, det finns situationer när investeringskonto är en bra idé, men då skall man vara optimist och tro att man kan få en bra avkastning varje år.
Kommentera gärna, allra helst om du upptäckt att jag har felaktiga siffror, har räknat fel eller har missuppfattat något.
Förutsättningarna för exemplet är att en person köper 1000 andelar i en indexfond (som exakt följer OMX30S) vid årskiftena 2004/2005, 2005/2006, 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 och säljer hela innehavet i slutet av 2009. Ett långsiktigt sparande med andra med spridda inköpstillfällen. För enkelhetens skull antar jag att inga utdelningar görs under åren.
2004/2005 +1000 andelar á 743 SEK, snittpris 743 SEK
2005/2006 +1000 andelar á 960 SEK, snittpris 852 SEK
2006/2007 +1000 andelar á 1147 SEK, snittpris 950 SEK
2007/2008 +1000 andelar á 1014 SEK, snittpris 966 SEK
2008/2009 +1000 andelar á 694 SEK, snittpris 912 SEK
slutet 2009 -5000 andelar á 952, realiserad vinst 200 000 SEK ( (952-912)*5000 )
Den absoluta avkastningen på kapitalet blir endast 4,4%. Det är sant att jag har prickat in en finanskris och att det naturligtvis sätter sina spår, men det var lättast att hitta information för de senaste åren.
Skatten som skall betalas under 2010 om personen i fråga hade haft en aktiedepå. Vinsten på 200 000 SEK beskattas med 30%, vilket innebär att 60 000 SEK skall betalas till Skatteverket. Vinst efter skatt blir således 140 000 SEK.
I fallet med investeringskonto så görs istället en schablonbeskattning. Peter Norman & friends antar att avkastningen i portföljen är statslåneräntan den 30 november året före plus 0,75%. Denna avkastning beskattas sedan med 30%.
Om man tittar på Riksgäldens hemsida får man fram följande siffror för de aktuella åren:
2005: 3,95% (+0,75% = 4,70%)
2006: 3,26% (+0,75% = 4,01%)
2007: 3,54% (+0,75% = 4,29%)
2008: 4,16% (+0,75% = 4,91%)
2009: 2,89% (+0,75% = 3,64%)
Detta innebär alltså att Peter & friends antar att avkastningen varit följande i det aktuella exemplet:
2005: 34 921 SEK (743 SEK * 1000 * 4,70%)
2006: 68 330 SEK (852 SEK * 2000 * 4,01%)
2007: 122 265 SEK (950SEK * 3000 * 4,29%)
2008: 189 722 SEK (966SEK * 4000 * 4,91%)
2009: 165 984 SEK (912SEK * 5000 * 3,64%)
Med 30% skatt på de schablonmässigt uträknade vinsterna får man fram att skatt skall betalas enligt följande:
2005: 10 476 SEK
2006: 20 499 SEK
2007: 36 680 SEK
2008: 56 916 SEK
2009: 49 796 SEK
Total skatt: 174 367 SEK
När innehavet säljs i slutet av 2009 görs en vinst om 200 000 SEK som diskuterats ovan. I princip hela denna vinst har gått åt i skatt under året. Vinst efter skatt hamnar på futtiga 25 633 SEK, vilket skall jämföras med 140 000 SEK i fallet med aktiedepå.
Detta säger inte att investeringskonto är ett dåligt alternativ egentligen, men det belyser nackdelarna med en schablonbeskattning. De flesta gillande inte fastighetsskatten. Ett vanligt argument var att man inte kunde dra nytta av en eventuell prisökning så länge man inte sålde huset. Samma retoirk kan användas i fallet med investeringskonto. Du blir beskattad för förmodade vinster. (Fallet med fastighetsskatt var att man blev beskattad både under tiden man bodde i huset och om man sålde med vinst och inte köpte något flådigare).
En annan sak som skall sägas för fullständighetens skull är att utdelningar inte tas med i exemplet ovan. Det är en brist i exemplet, men det finns å andra sidan en uppsjö fonder som haft en utveckling lik den som presenteras ovan, speciellt om man tar hänsyn till förvaltningsavgifter och andra omkostnader. Hur som helst, utdelningar beskattas direkt med 30% i fallet med aktiedepå medan de bakas in i schablonbeskattningen i investeringskontot. Utdelningar kan man med andra ord inte trigga själv utan de kommer vare sig man vill eller inte (oftast är det dock trevligt med utdelning).
I exemplet visas heller inte hur man kan välja själv när en vinst skall realiseras. Det är en fördel och kan göra att man kan minska skatten. För att det skall ge någon effekt behöver man äga mer än ett papper eftersom man behöver någonting att kvitta med.
Som sagt, det finns situationer när investeringskonto är en bra idé, men då skall man vara optimist och tro att man kan få en bra avkastning varje år.
Kommentera gärna, allra helst om du upptäckt att jag har felaktiga siffror, har räknat fel eller har missuppfattat något.
Cellavision - analys
Jag har som den trogne läsaren noterat fastnat för Cellavision. Det är litet medicinteknikbolag, ungefär tio år gammalt, som de senaste åren har börjat tjäna pengar. Kursen har dalat och idag handlas aktien runt 10,00 - 10,50 SEK, vilket motsvarar ett börsvärde på runt 250 MSEK. De första nio månaderna i år omsatte bolaget knappt 90 MSEK och gjorde en vinst innan skatt på runt 5 SMEK. Utvecklingen i ett längre perspektiv syns nedan. (Grafen har jag lånat från Cellavisions hemsida)
Förmodligen kommer bolaget att visa fin tillväxt för helåret. Förhoppningsvis kommer man att omsätta runt 120 MSEK. Analytikernas prognoser är officiellt något högre, men eftersom Yvonne Mårtensson, VD, aviserat att säsongsvaritionen kommer att vara mindre är det troligt att Q4 inte kommer att sticka ut lika mycket som tidigare år. Jag tar det säkra före det osäkra och räknar relativt lågt.
Vad gäller vinsten så kommer den troligen att hamna både under 2008 och 2009 års vinster. En anledning är den svaga dollarn. En annan anledning är att man har anställt fler personer. Det är ett problem att vinsten inte växer i takt med omsättningen och mitt intryck är att företagets ledning inte ser detta som ett större problem. Man är fortfarande nöjd med att man kan visa svarta siffror. Det räcker inte. Det har marknaden visat och handlat ner aktien.
En annan sak som oroar är beroendet av distributörer. Bolaget har numer kontrakt med de två största distributörerna i världen. Tidigare hade man bara kontrakt med en av dem. Det är på många sätt bra att man når ut till många kunder och det underlättar säkert att göra affärer om dessa görs via en välkänd distributör. Beslutet kan med andra ord vara helt rätt. Det jag inte riktigt kan få ihop är varför man har en egen säljorganisation parallellt med att man arbetar med distributörer. Är det så för att man vill bygga upp en egen organisation så att man inte blir för beroende? I så fall låter det bra, annars låter det som slöseri med resurser. Det kan naturligtvis finnas andra anledningar som jag inte vet om, tex att den egna säljorganisationen fungerar som produktexperter och samarbetar med distributörerna. Effekten av att vara beroende av distributörerna är naturligtvis att de kan utnyttja situationen och höja sina marginaler, något som ger mindre över till Cellavision. Jag hade hellre sett att Cellavisions distributörer var nöjda med att jobba med Cellavision, än tvärtom.
En annan sak som oroar är dollarberoendet. Omkring 50% av försäljningen är i USA (om jag minns rätt). Q3 2010 visade förlust på grund av svag dollar och komponentbrist. Dollarn kommer sannolikt att fortsätta att vara svag ett ganska bra tag framöver. Risken finns alltså att Q4 2010 också kommer att vara en besvikelse.
Ytterligare ett orosmoment är marknadspotentialen. Enligt bolag själv är potentialen runt 5 000 MSEK (lite osäker på om det var SEK, men jag utgår från det). Förmodligen är denna potential väl tilltagen och tidsperspektivet kan vara långt.
Anledningarna till att köpa aktien är, som jag ser det, framförallt att utvecklingen kommer att gå från manuell analys mot automatiserad analys, eller som i fallet med Cellavisions produkter semi-automatiserad analys (en människa verifierar att maskinen har gjort rätt). Denna utveckling känner jag mig helt säker på. Manuell analys är tidsödande, men det absolut största problemet är inkonsistensen. Olika människor gör olika bedömningar helt enkelt. Denna typ av maskiner kommer med andra ord att finns på laboratorier framöver och detta är naturligtvis väldigt bra för ett företag som Cellavision.
En annan anledning till att Cellavision kan vara köpvärd är att man visar fin tillväxt. I det skedet som företaget nu befinner sig så tycker jag att tillväxten är central. Det känns även skönt att man har kunnat växa ordentligt även under ekonomiska svåra perioder.
På lite kortare sikt kan man säga att det kan vara köpläge av den anledningen att en ny ägarbild till viss del håller på att formas. Den tidigare storägare, en fond styrd av Lars Gatenbeck, styrelseordförande, delade ut aktier till fondens ägare för ungefär ett halvår sedan. Detta har inneburit att Industrifonden gått upp som största ägare, men också att andra aktörer, som Tredje AP-fonden, numer går att hitta i ägarlistan. En ganska intressant aktör som går att finna i ägarlistan är Pfizer, läkemedelsföretaget. Hur som helst, en oklar ägarbild är inte bra för ett företag och detta är säkert en anledning till att aktien har sjunkit under året. Å andra sidan brukar oklara ägarbilder förr eller senare bli klara. En väldigt klar ägarbild skulle vara en ägare, dvs att företaget blir uppköpt.
Överlag så är jag positiv till företaget och tror att det finns goda möjligheter att tjäna pengar på Cellavision-aktier, men vinsten är fortfarande blygsam och det är ett litet företag med alla risker som finns förknippat med det. Förhoppningsvis kan omsättningen och vinsten fortsätta att stiga med runt 30%, eller mer om det visar sig att automatiserad blodanalys en de facto-standard, de närmsta åren.
Förmodligen kommer bolaget att visa fin tillväxt för helåret. Förhoppningsvis kommer man att omsätta runt 120 MSEK. Analytikernas prognoser är officiellt något högre, men eftersom Yvonne Mårtensson, VD, aviserat att säsongsvaritionen kommer att vara mindre är det troligt att Q4 inte kommer att sticka ut lika mycket som tidigare år. Jag tar det säkra före det osäkra och räknar relativt lågt.
Vad gäller vinsten så kommer den troligen att hamna både under 2008 och 2009 års vinster. En anledning är den svaga dollarn. En annan anledning är att man har anställt fler personer. Det är ett problem att vinsten inte växer i takt med omsättningen och mitt intryck är att företagets ledning inte ser detta som ett större problem. Man är fortfarande nöjd med att man kan visa svarta siffror. Det räcker inte. Det har marknaden visat och handlat ner aktien.
En annan sak som oroar är beroendet av distributörer. Bolaget har numer kontrakt med de två största distributörerna i världen. Tidigare hade man bara kontrakt med en av dem. Det är på många sätt bra att man når ut till många kunder och det underlättar säkert att göra affärer om dessa görs via en välkänd distributör. Beslutet kan med andra ord vara helt rätt. Det jag inte riktigt kan få ihop är varför man har en egen säljorganisation parallellt med att man arbetar med distributörer. Är det så för att man vill bygga upp en egen organisation så att man inte blir för beroende? I så fall låter det bra, annars låter det som slöseri med resurser. Det kan naturligtvis finnas andra anledningar som jag inte vet om, tex att den egna säljorganisationen fungerar som produktexperter och samarbetar med distributörerna. Effekten av att vara beroende av distributörerna är naturligtvis att de kan utnyttja situationen och höja sina marginaler, något som ger mindre över till Cellavision. Jag hade hellre sett att Cellavisions distributörer var nöjda med att jobba med Cellavision, än tvärtom.
En annan sak som oroar är dollarberoendet. Omkring 50% av försäljningen är i USA (om jag minns rätt). Q3 2010 visade förlust på grund av svag dollar och komponentbrist. Dollarn kommer sannolikt att fortsätta att vara svag ett ganska bra tag framöver. Risken finns alltså att Q4 2010 också kommer att vara en besvikelse.
Ytterligare ett orosmoment är marknadspotentialen. Enligt bolag själv är potentialen runt 5 000 MSEK (lite osäker på om det var SEK, men jag utgår från det). Förmodligen är denna potential väl tilltagen och tidsperspektivet kan vara långt.
Anledningarna till att köpa aktien är, som jag ser det, framförallt att utvecklingen kommer att gå från manuell analys mot automatiserad analys, eller som i fallet med Cellavisions produkter semi-automatiserad analys (en människa verifierar att maskinen har gjort rätt). Denna utveckling känner jag mig helt säker på. Manuell analys är tidsödande, men det absolut största problemet är inkonsistensen. Olika människor gör olika bedömningar helt enkelt. Denna typ av maskiner kommer med andra ord att finns på laboratorier framöver och detta är naturligtvis väldigt bra för ett företag som Cellavision.
En annan anledning till att Cellavision kan vara köpvärd är att man visar fin tillväxt. I det skedet som företaget nu befinner sig så tycker jag att tillväxten är central. Det känns även skönt att man har kunnat växa ordentligt även under ekonomiska svåra perioder.
På lite kortare sikt kan man säga att det kan vara köpläge av den anledningen att en ny ägarbild till viss del håller på att formas. Den tidigare storägare, en fond styrd av Lars Gatenbeck, styrelseordförande, delade ut aktier till fondens ägare för ungefär ett halvår sedan. Detta har inneburit att Industrifonden gått upp som största ägare, men också att andra aktörer, som Tredje AP-fonden, numer går att hitta i ägarlistan. En ganska intressant aktör som går att finna i ägarlistan är Pfizer, läkemedelsföretaget. Hur som helst, en oklar ägarbild är inte bra för ett företag och detta är säkert en anledning till att aktien har sjunkit under året. Å andra sidan brukar oklara ägarbilder förr eller senare bli klara. En väldigt klar ägarbild skulle vara en ägare, dvs att företaget blir uppköpt.
Överlag så är jag positiv till företaget och tror att det finns goda möjligheter att tjäna pengar på Cellavision-aktier, men vinsten är fortfarande blygsam och det är ett litet företag med alla risker som finns förknippat med det. Förhoppningsvis kan omsättningen och vinsten fortsätta att stiga med runt 30%, eller mer om det visar sig att automatiserad blodanalys en de facto-standard, de närmsta åren.
11 december 2010
Investeringssparkonto - inget för mig
Jag tillhör inte dem som tycker att det är jobbigt att deklarera. Framförallt beror detta på att jag gör affärer som är enkla att redovisa. Om jag exempelvis hade handlat med optioner hade jag kanske inte varit av samma åsikt eftersom sådana affärer kan, vad jag förstått, vara jobbiga att deklarera. Eftersom just deklarationsångest lyfts fram som en betydande anledning till införandet av denna sparform så känner jag ryggmärgsmässigt att detta inte är någonting för mig.
En annan anledning, som är något mer konkret, är hur beskattningen av värdepapperna görs, nämligen genom en schablonbeskattning en gång per år istället för en reavinstskatt vid försäljning. Skillnaden är stor. I fallet med schablonbeskattning så kan du inte gömma undan vinster och förluster från ett år till ett annat för att jämna ut skatten eller framförallt inte redovisa en förlust något år, vilket är väldigt dåligt i fallet med en vanlig depå och något som man absolut skall unvika om det går.
Skattesatsen för investeringssparkontot kommer att bero statslåneräntan, vilket innebär att den kommer att variera från år till år. Idag med vårt väldigt låga ränteläge kommer, vad jag förstår, denna skattesats att hamna på drygt en procent, där siffran 1,2% har nämnts. I fallet med reavinstskatt så ligger denna fast på 30% av den realiserade nettovinsten under året, alltså inte beroende av något annat. Investeringssparkontot är alltså som mest intressant när räntan är låg.
När är den ena sparformen att föredra framför den andra? Eftersom investeringssparkontot beskattas utifrån marknadsvärdet på portföljen och en vanlig depå beskattas utifrån realiserad vinst så är investeringskontot generellt att föredra när börsen går väldigt bra medan den vanliga depån är att föredra när börsen backar eller går svagt upp.
En liten räkneövning gör gällande att med en reavinstskatt på 30% och en skattesats på investeringssparkontot på 1,2% så kommer investeringssparkontot att vara att föredra om vinster realiseras motsvarande 4,17% av portföljen (x*0,3 = (1+x)*0,012 => x=0,0417). I detta fall har jag räknat på att investeringssparkontot beskattas utifrån vad som finns i slutet av året. Jag misstänker att det inte är så, men för enkelhetens skull har jag antagit att det är så. Vidare så är det viktigt att komma ihåg att i fallet med en vanlig depå kan man flytta vinster fram i tiden genom att inte realisera dem. Detta är en stor fördel som inte tas med i beräkningarna. Hur stor denna fördel är beror på hur stor skillnad man tror att det är mellan olika börsår och om man är beredd att ligga kvar i aktier som man tycker är fullvärderade för att minska skatten.
En ytterligare fundering är att orealiserade vinster ger möjlighet att öka risknivån i portföljen. Detta är naturligtvis inte självklart, men med orealiserade vinster i portföljen så kan man se det som att man har 30% rabatt på förluster. Jag förstår att detta resonemang är lite att sticka ut hakan, men man kan inte blunda för möjligheten att anpassa risknivån i portföljen efter hur mycket orealiserade vinster man har.
Jag kommer med stor sannolikhet inte att hoppa på denna nya sparform. Det är för mycket jag inte vet hur det funkar och jag har inte tid eller lust att läsa på. Dessutom så tilltalas jag inte alls av en schablonbeskattning. Jag hade hellre sett att man hade sänkt reavinstskatten med 5-10%, men det kan jag nog se mig om i stjärnorna efter.
Charlie
En annan anledning, som är något mer konkret, är hur beskattningen av värdepapperna görs, nämligen genom en schablonbeskattning en gång per år istället för en reavinstskatt vid försäljning. Skillnaden är stor. I fallet med schablonbeskattning så kan du inte gömma undan vinster och förluster från ett år till ett annat för att jämna ut skatten eller framförallt inte redovisa en förlust något år, vilket är väldigt dåligt i fallet med en vanlig depå och något som man absolut skall unvika om det går.
Skattesatsen för investeringssparkontot kommer att bero statslåneräntan, vilket innebär att den kommer att variera från år till år. Idag med vårt väldigt låga ränteläge kommer, vad jag förstår, denna skattesats att hamna på drygt en procent, där siffran 1,2% har nämnts. I fallet med reavinstskatt så ligger denna fast på 30% av den realiserade nettovinsten under året, alltså inte beroende av något annat. Investeringssparkontot är alltså som mest intressant när räntan är låg.
När är den ena sparformen att föredra framför den andra? Eftersom investeringssparkontot beskattas utifrån marknadsvärdet på portföljen och en vanlig depå beskattas utifrån realiserad vinst så är investeringskontot generellt att föredra när börsen går väldigt bra medan den vanliga depån är att föredra när börsen backar eller går svagt upp.
En liten räkneövning gör gällande att med en reavinstskatt på 30% och en skattesats på investeringssparkontot på 1,2% så kommer investeringssparkontot att vara att föredra om vinster realiseras motsvarande 4,17% av portföljen (x*0,3 = (1+x)*0,012 => x=0,0417). I detta fall har jag räknat på att investeringssparkontot beskattas utifrån vad som finns i slutet av året. Jag misstänker att det inte är så, men för enkelhetens skull har jag antagit att det är så. Vidare så är det viktigt att komma ihåg att i fallet med en vanlig depå kan man flytta vinster fram i tiden genom att inte realisera dem. Detta är en stor fördel som inte tas med i beräkningarna. Hur stor denna fördel är beror på hur stor skillnad man tror att det är mellan olika börsår och om man är beredd att ligga kvar i aktier som man tycker är fullvärderade för att minska skatten.
En ytterligare fundering är att orealiserade vinster ger möjlighet att öka risknivån i portföljen. Detta är naturligtvis inte självklart, men med orealiserade vinster i portföljen så kan man se det som att man har 30% rabatt på förluster. Jag förstår att detta resonemang är lite att sticka ut hakan, men man kan inte blunda för möjligheten att anpassa risknivån i portföljen efter hur mycket orealiserade vinster man har.
Jag kommer med stor sannolikhet inte att hoppa på denna nya sparform. Det är för mycket jag inte vet hur det funkar och jag har inte tid eller lust att läsa på. Dessutom så tilltalas jag inte alls av en schablonbeskattning. Jag hade hellre sett att man hade sänkt reavinstskatten med 5-10%, men det kan jag nog se mig om i stjärnorna efter.
Charlie
09 december 2010
Det föreslagna amorteringskravet och dess effekter
Nordea tycker att ett amorteringskrav ner till 75% av bostadens värde på 15 år är rimligt och vill få resten av bankerna med på tåget. Självklart vill de inte vara ensamma om att införa ett sådant krav eftersom det skulle få dem att förlora kunder. (Förvisso skulle man kunna tänka sig att de kunder som inte vill vara med på en sådan deal inte är bra bankkunder, men Nordea resonerar inte riktigt så.)
Vad innebär då detta? Jag har räknat på två exempel. Det första exemplet handlar om en person som köper sin första bostadsrätt på ett hyggligt läge i en storstad. Det andra exemplet handlar om ett par som köper sin första villa också denna i storstan.
I båda fallen har jag räknat ut vad kontantinsatsen blir med det nya bolånetaket som säger att bostaden kan belånas upp till 85%. Jag har även räknat ut räntekostnader, månadsamorteringen, kapitalkostnad för kontantinsatsen och en total månadskostnad.
Räntan jag har använt är 4% vilket förmodligen är väl lågt sett i ett längre perspektiv. Ränteavdraget är på 30%.
Eftersom det sker en amortering så kommer räntekostnaden att variera, därför presenteras denna som ett spann från första månaden första året till sista månaden det femotonde året.
Kapitalkostnaden baseras på en ränta på 2% per år, vilket kanske är lite lågt.
Exempel 1: Tvårumslägenhet i storstan
Pris: 1,5 MSEK
Avgift: 3500 SEK
Kontantinsats: 225 000 SEK (15% av 1,5MSEK)
Räntekostnader: 2975 SEK - 2625 SEK
Månadsamortering: 833 SEK (150 000 SEK på 15 år)
Kapitalkostnad: 375 SEK
Total månadskostnad: 7683 - 7333 SEK
Exempel 2: Villa i storstan
Pris: 4,5 MSEK
Drift: 3000 SEK
Kontantinsats: 675 000 SEK (15% av 4,5 MSEK)
Räntekostnader: 8925 - 7875 SEK
Månadsamortering: 2500 SEK
Kapitalkostnad: 1125 SEK
Total månadskostnad: 15550 - 14500 SEK
Slutsatserna som man kan dra är att boendekostnaderna kommer att sticka iväg ganska rejält eftersom räntan kommer att stiga och därtill det föreslagna amorteringskravet. I dagsläget ligger räntan på runt 3% och jag har räknat på 4%, något som man bör ses som fullt rimligt. Att amortera ner till 75% av priset man köpte för känns heller inte som en idé som utmanar utan fullt rimligt i min mening.
Naturligtvis skulle man kunna argumentera på sant Lyxfällan-manér att man kan låta omvärdera sin bostad och på så sätt hamna i en bättre ekonomisk sits. I fallet med det nya amorteringskravet skulle detta innebära att man kan höja ribban för vad man kan låna om bostaden stiger i värde. Sant, men det bör även fungera åt andra hållet i så fall, dvs att en fallande bostadsmarknad tvingar fram ytterligare amortering. Jag gissar att bankerna inte kommer att låta omvärdera bostäder stup i kvarten utan jag tror att man använder sig av inköpspriset, dvs värderingen vid köpet.
En annan effekt som är ganska intressant är att om priserna sticker ner kommer färre att få loss tillräckligt med pengar till de dyrare objekten. Dyrare objekt bör alltså rimligtvis gå ner mer om kombinationen höjd ränta och amorteringskrav leder till fallande priser.
Nu skall det slutligen sägas att amorteringskravet enbart är ett förslag och långt ifrån verkligt. Det kommer nog ett dröja ett ganska bra tag innan vi ser någon faktisk förändring.
Charlie
Vad innebär då detta? Jag har räknat på två exempel. Det första exemplet handlar om en person som köper sin första bostadsrätt på ett hyggligt läge i en storstad. Det andra exemplet handlar om ett par som köper sin första villa också denna i storstan.
I båda fallen har jag räknat ut vad kontantinsatsen blir med det nya bolånetaket som säger att bostaden kan belånas upp till 85%. Jag har även räknat ut räntekostnader, månadsamorteringen, kapitalkostnad för kontantinsatsen och en total månadskostnad.
Räntan jag har använt är 4% vilket förmodligen är väl lågt sett i ett längre perspektiv. Ränteavdraget är på 30%.
Eftersom det sker en amortering så kommer räntekostnaden att variera, därför presenteras denna som ett spann från första månaden första året till sista månaden det femotonde året.
Kapitalkostnaden baseras på en ränta på 2% per år, vilket kanske är lite lågt.
Exempel 1: Tvårumslägenhet i storstan
Pris: 1,5 MSEK
Avgift: 3500 SEK
Kontantinsats: 225 000 SEK (15% av 1,5MSEK)
Räntekostnader: 2975 SEK - 2625 SEK
Månadsamortering: 833 SEK (150 000 SEK på 15 år)
Kapitalkostnad: 375 SEK
Total månadskostnad: 7683 - 7333 SEK
Exempel 2: Villa i storstan
Pris: 4,5 MSEK
Drift: 3000 SEK
Kontantinsats: 675 000 SEK (15% av 4,5 MSEK)
Räntekostnader: 8925 - 7875 SEK
Månadsamortering: 2500 SEK
Kapitalkostnad: 1125 SEK
Total månadskostnad: 15550 - 14500 SEK
Slutsatserna som man kan dra är att boendekostnaderna kommer att sticka iväg ganska rejält eftersom räntan kommer att stiga och därtill det föreslagna amorteringskravet. I dagsläget ligger räntan på runt 3% och jag har räknat på 4%, något som man bör ses som fullt rimligt. Att amortera ner till 75% av priset man köpte för känns heller inte som en idé som utmanar utan fullt rimligt i min mening.
Naturligtvis skulle man kunna argumentera på sant Lyxfällan-manér att man kan låta omvärdera sin bostad och på så sätt hamna i en bättre ekonomisk sits. I fallet med det nya amorteringskravet skulle detta innebära att man kan höja ribban för vad man kan låna om bostaden stiger i värde. Sant, men det bör även fungera åt andra hållet i så fall, dvs att en fallande bostadsmarknad tvingar fram ytterligare amortering. Jag gissar att bankerna inte kommer att låta omvärdera bostäder stup i kvarten utan jag tror att man använder sig av inköpspriset, dvs värderingen vid köpet.
En annan effekt som är ganska intressant är att om priserna sticker ner kommer färre att få loss tillräckligt med pengar till de dyrare objekten. Dyrare objekt bör alltså rimligtvis gå ner mer om kombinationen höjd ränta och amorteringskrav leder till fallande priser.
Nu skall det slutligen sägas att amorteringskravet enbart är ett förslag och långt ifrån verkligt. Det kommer nog ett dröja ett ganska bra tag innan vi ser någon faktisk förändring.
Charlie
08 december 2010
Cellavision handlas ner
Cellavision, min krydda i portföljen, har dippat de senaste dagarna och landade idag på 10,00 SEK, ungefär 10% ner från min anskaffningskurs. Anledningen till de senaste dagarnas nedgång beror troligen på att förhållandevis stora ägare valt att göra sig av med sina aktier, eller åtminstone en del av sina aktier. I juni så delade en fond som tidigare var storägare ut sina Cellavision-aktier till de som investerat i fonden (läs mer här). Möjligen är de senaste dagarnas försäljningar en effekt av detta. Likaså kan det senaste halvårets utveckling av kursen påverkats av detta, naturligtvis i kombination med Q3-rapporten som visade förlust.
Eftersom jag har realiserat ganska mycket vinster under året så kommer jag att sälja mina Cellavision-aktier (om inget oförutsett händer väldigt snart). Det känns inte otroligt om det finns andra småsparare som sitter i en liknande situation. Möligen kan det ytterligare pressa kursen nedåt. Omsättningen är nämligen inte mer än 10 000 aktier per dag ungefär.
Om Cellavision-kursen sticker upp till runt 10,50 SEK under denna eller nästa vecka så kommer jag förmodligen att sälja för att realisera min förlust. Jag vet inte om jag skall hoppa på direkt igen eller om jag skall avvakta lite. Det verkar inte vara något större intresse för aktien och att den skall kraftigt omvärderas den närmsta tiden är långt ifrån självklart. En sak som skulle kunna få en hel del potentiella köpare att känna sig bättre till mods skulle vara om företaget kan visa en bra vinst för Q4, förhoppningsvis är det fullt möjligt. En sak som talar mot att Q4-rapporten skulle vara stark är att dollarn fortfarande är lågt värderad, men å andra sidan har man kanske kunnat anpassa priserna. En annan sak som skulle omvärdera aktien skulle naturligtvis vara ett uppköp, men det känns inte som att det ligger nära till hands. I alla fall inte så vitt jag förstår.
Charlie
Eftersom jag har realiserat ganska mycket vinster under året så kommer jag att sälja mina Cellavision-aktier (om inget oförutsett händer väldigt snart). Det känns inte otroligt om det finns andra småsparare som sitter i en liknande situation. Möligen kan det ytterligare pressa kursen nedåt. Omsättningen är nämligen inte mer än 10 000 aktier per dag ungefär.
Om Cellavision-kursen sticker upp till runt 10,50 SEK under denna eller nästa vecka så kommer jag förmodligen att sälja för att realisera min förlust. Jag vet inte om jag skall hoppa på direkt igen eller om jag skall avvakta lite. Det verkar inte vara något större intresse för aktien och att den skall kraftigt omvärderas den närmsta tiden är långt ifrån självklart. En sak som skulle kunna få en hel del potentiella köpare att känna sig bättre till mods skulle vara om företaget kan visa en bra vinst för Q4, förhoppningsvis är det fullt möjligt. En sak som talar mot att Q4-rapporten skulle vara stark är att dollarn fortfarande är lågt värderad, men å andra sidan har man kanske kunnat anpassa priserna. En annan sak som skulle omvärdera aktien skulle naturligtvis vara ett uppköp, men det känns inte som att det ligger nära till hands. I alla fall inte så vitt jag förstår.
Charlie
Det talas om nya toppnivåer
2007 hade svenska börsen (OMX30S) en topp som låg runt 1300. Från den nivån bar det snabbt nerför och när det var som värst var index nere runt 800. Ett riktigt brant fall. Idag har börsen återhämtat sig och svensk industri går på högvarv. Bilindustrin har vaknat till liv, vilket är viktigt för svenskt vidkommande och börsen likaså. Verkstadsindustrin överträffar sig själv gång på gång. Dessa glada tider har lett till att index idag handlas runt 1100. Glada analytiker, banktjänstemän, mfl basunerar nu ut att vi snart kan nå nya toppnivåer, alltså ytterligare uppgång på runt 20%, inom de närmsta två åren. Det skulle ju vara trevligt, men jag är inte så säker.
För det första så är svensk industris återhämtning till ganska stor del beroende på att det fanns ett uppdämt investeringsbehov. Lastbilar behövde bytas ut, etc. När detta uppdämda behov verkar ut så kommer verksamheterna att falla tillbaka på mer normala nivåer. Det är alltså fel att ta dagens orderingång, omsättning, vinst mm och extrapolera denna ett par år in i framtiden. Om man gör detta så kommer man att bli besviken för just nu är efterfrågan dopad och den kommer inte att växa så som många analytiker tror. Naturligtvis vet många om detta, men stigande kurser genererar pengar åt arbetsgivaren (analyshusen eller bankerna) och vad gör det om en bubbla blåses upp om man vet att det är en bubbla och kan dra sig ur i tid. Lita med andra ord inte på allt som sägs.
För det andra så beror dagens välmående börs på att räntan är låg. När räntan höjs kommer alternativ att uppstå, vilket kommer få pengar att strömma från börsen till räntepapper. Likaså kommer en höjd ränta att minska konsumtionsutrymmet vilket kommer att vara kännbart för företag där Sverige är en betydande marknad. Företag med hög belåning kommer naturligtvis även att påverkas av en höjd ränta, vilket ger mindre över till vinst.
För det tredje så är Europa i kris och likaså USA. Det talas om att risken för en dubbeldipp är "mikroskopisk". Jag vet inte riktigt vad som kännetecknar en dubbeldipp och hur man kan säga att risken är mikroskopisk när de flesta länder i Europa står med gigantiska skulder och USA trycker pengar för glatta livet för att inte ekonomin skall stanna av. Det finns stora problem och risken för att man inte kan lösa alla dessa knutar utan att skrämma investerarna kan inte ses som mikroskopisk. Merkel har redan sagt i uttalanden att eventuella förluster inte skall socialiseras (dvs betalas med skattepengar) utan att marknadens aktörer skall få bära sin del. "Mikroskopisk risk" är en konstig slutsats (och grundar sig för övrigt ren statiskfetischism).
För det fjärde så bör man lyfta ett varningens finger för Kina. Idag är Kinas tillväxt väldigt viktig, inte minst för svenska företag. Om situationen ändras till det sämre, tex genom att ett för stramt åtstramningspaket sjösätts, så kommer detta att få effekter. Kina är dessutom inget vanligt land, vilket innebär att tex tokiga beslut för att gynna inhemsk industri kan tas väldigt fort med tråkiga konsekvenser.
Under nästa år kan vi alltså vara i en situation där kvartalsrapporterna inte uppfyller förväntningarna, där räntan höjs och blir ett mer attraktivt alternativ för många, där Euro-krisen får fler länder kasta in handduken och där den kinesiska ekonomin inte växer så vansinnigt fort längre. Det finns med andra ord en hel del orosmoln som inte talar för fortsatt uppgång.
Ett annat sätt att se på saken är att se på orsaker till uppgång respektive nedgång. Orsakerna till nedgång är de jag redovisat ovan. Den största anledningen till en uppgång under nästa år är förmodligen om det visar sig att Euro-ländernas ekonomi går att klara på ett bra sätt samt att USAs ekonomi går bättre. Dagens kurser tar nämligen hänsyn till den oro som finns kring dessa länder och om det skulle visa sig att oron är obefogad så kommer således kurserna att hoppa upp ett snäpp. Däremot tror jag inte att Kinas ekonomi kommer att växa snabbare än man räknar med idag.
Det kan alltså vara så att man idag pratar om nya toppnivåer på samma sätt som man pratade om superkonjunktur 2006-2007 innan finanskrisen. Innan finanskrisen briserade på riktigt fanns det tydliga varningstecken men dessa sopades undan som mindre viktiga innan kreditkrisen var ett faktum och hela systemet gick i baklås. Liknande paralleller kan man se idag. Är Grekland och Irland undantag och ingenting som hotar Euro-samarbetet? Kan det vara så att dessa länders ekonomiska kollaps är början på en jättelik och jobbig europeisk skuldsanering? Är det rimligt att svenska börsbolag skulle kunna undgå att påverkas i större omfattning av en sådan europeisk kris? Kan man överhuvudtaget lita på politiker och analytiker som båda har intresse av att inte skapa panik (även om det är motiverat)?
Även om jag är tveksam till börsens fortsatta uppgång så ligger jag fortfarande kvar i alla innehav. Anledningen är att jag inte är övertygad att börsen kommer att gå ner, men jag är tveksam som ni säkert förstår. Kommentera gärna.
Charlie
För det första så är svensk industris återhämtning till ganska stor del beroende på att det fanns ett uppdämt investeringsbehov. Lastbilar behövde bytas ut, etc. När detta uppdämda behov verkar ut så kommer verksamheterna att falla tillbaka på mer normala nivåer. Det är alltså fel att ta dagens orderingång, omsättning, vinst mm och extrapolera denna ett par år in i framtiden. Om man gör detta så kommer man att bli besviken för just nu är efterfrågan dopad och den kommer inte att växa så som många analytiker tror. Naturligtvis vet många om detta, men stigande kurser genererar pengar åt arbetsgivaren (analyshusen eller bankerna) och vad gör det om en bubbla blåses upp om man vet att det är en bubbla och kan dra sig ur i tid. Lita med andra ord inte på allt som sägs.
För det andra så beror dagens välmående börs på att räntan är låg. När räntan höjs kommer alternativ att uppstå, vilket kommer få pengar att strömma från börsen till räntepapper. Likaså kommer en höjd ränta att minska konsumtionsutrymmet vilket kommer att vara kännbart för företag där Sverige är en betydande marknad. Företag med hög belåning kommer naturligtvis även att påverkas av en höjd ränta, vilket ger mindre över till vinst.
För det tredje så är Europa i kris och likaså USA. Det talas om att risken för en dubbeldipp är "mikroskopisk". Jag vet inte riktigt vad som kännetecknar en dubbeldipp och hur man kan säga att risken är mikroskopisk när de flesta länder i Europa står med gigantiska skulder och USA trycker pengar för glatta livet för att inte ekonomin skall stanna av. Det finns stora problem och risken för att man inte kan lösa alla dessa knutar utan att skrämma investerarna kan inte ses som mikroskopisk. Merkel har redan sagt i uttalanden att eventuella förluster inte skall socialiseras (dvs betalas med skattepengar) utan att marknadens aktörer skall få bära sin del. "Mikroskopisk risk" är en konstig slutsats (och grundar sig för övrigt ren statiskfetischism).
För det fjärde så bör man lyfta ett varningens finger för Kina. Idag är Kinas tillväxt väldigt viktig, inte minst för svenska företag. Om situationen ändras till det sämre, tex genom att ett för stramt åtstramningspaket sjösätts, så kommer detta att få effekter. Kina är dessutom inget vanligt land, vilket innebär att tex tokiga beslut för att gynna inhemsk industri kan tas väldigt fort med tråkiga konsekvenser.
Under nästa år kan vi alltså vara i en situation där kvartalsrapporterna inte uppfyller förväntningarna, där räntan höjs och blir ett mer attraktivt alternativ för många, där Euro-krisen får fler länder kasta in handduken och där den kinesiska ekonomin inte växer så vansinnigt fort längre. Det finns med andra ord en hel del orosmoln som inte talar för fortsatt uppgång.
Ett annat sätt att se på saken är att se på orsaker till uppgång respektive nedgång. Orsakerna till nedgång är de jag redovisat ovan. Den största anledningen till en uppgång under nästa år är förmodligen om det visar sig att Euro-ländernas ekonomi går att klara på ett bra sätt samt att USAs ekonomi går bättre. Dagens kurser tar nämligen hänsyn till den oro som finns kring dessa länder och om det skulle visa sig att oron är obefogad så kommer således kurserna att hoppa upp ett snäpp. Däremot tror jag inte att Kinas ekonomi kommer att växa snabbare än man räknar med idag.
Det kan alltså vara så att man idag pratar om nya toppnivåer på samma sätt som man pratade om superkonjunktur 2006-2007 innan finanskrisen. Innan finanskrisen briserade på riktigt fanns det tydliga varningstecken men dessa sopades undan som mindre viktiga innan kreditkrisen var ett faktum och hela systemet gick i baklås. Liknande paralleller kan man se idag. Är Grekland och Irland undantag och ingenting som hotar Euro-samarbetet? Kan det vara så att dessa länders ekonomiska kollaps är början på en jättelik och jobbig europeisk skuldsanering? Är det rimligt att svenska börsbolag skulle kunna undgå att påverkas i större omfattning av en sådan europeisk kris? Kan man överhuvudtaget lita på politiker och analytiker som båda har intresse av att inte skapa panik (även om det är motiverat)?
Även om jag är tveksam till börsens fortsatta uppgång så ligger jag fortfarande kvar i alla innehav. Anledningen är att jag inte är övertygad att börsen kommer att gå ner, men jag är tveksam som ni säkert förstår. Kommentera gärna.
Charlie
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)