Idag gick börsen ned 3,4%. Det förvånade mig faktiskt. Jag trodde att det skulle komma en liten rekyl och att min gräns på -10% sedan årsskfitet inte skulle infinna sig. Nu blev det så i alla fall och jag tycker att det börjar se ganska intressant ut.
Grovt förenklat så är min bild att börsen går ned på grund av att den amerikanska ekonomin går in i en recession. Det är i alla fall vad jag tror. Detta visar sig i lägre sysselsättning, dålig försäljningsstatistik, stora kreditförluster för låneinstitut, etc. Att den amerikanska ekonomin går dåligt är inte bra för svenska företag som exporterar till USA. Det är heller inte bra för börsen som helhet eftersom en dålig amerikansk ekonomi förmodligen kommer att få effekter på världsekonomin, vilket därmed kommer att leda till att tillväxten i hela världen kommer att avta.
Att det är dålig statistik som kommer från USA är nog inte så mycket att diskutera. Det är dåligt och den ekonomiska framtiden ser inte helt ljus ut baserat på denna information. Det är dock på inget sett självklart att man skall sälja bara för att det ser mörkt ut. Man skall sälja om man tror att det är värre än vad börsen visar. I den svenska börsen är det idag inprisat sämre tider, vilket är viktigt att komma ihåg. Dagens börskurser visar framtidens förväntade vinster.
Jag har tidigare beklagat mig över att mitt byggande av en hyggligt långsiktig portfölj startade lite för tidigt. Redan i september började jag att köpa på mig aktier. Nu hade varit en bättre tidpunkt, möjligtvis den optimala tidpunkten eller möjligtvis bara en mindre dålig tidpunkt än mitt val.
En anledning till att jag började att köpa på mig aktier i september var (förutom att jag var trött på att sitta bredvid alla aktieägare och skrika "lågkonjunkturen kommer!" eller " det finns inget som heter superkonjunktur!") att jag gärna ville köpa innan utdelningarna. Jag har nämligen fått en fix idé som säger att det är bättre att köpa innan utdelningarna än efter. Med dagens turbulens är det lätt att glömma bort utdelningarna och tar man dagens kurser och räknar bort utdelningarna så känns det ganska lockande. Det är, som jag påpekat tidigare, känd information och om marknaden är perfekt så skall det inte spela någon roll, men perfekta marknader är förhållandevis ovanliga i verkligheten.
Tyvärr hade min ABB-köporder gått ut så det blev inga ABB-aktier idag. Jag hade lagt den på 159 SEK och idag förnyade jag den till samma kurs. ABB känns fortfarande lockande och jag hoppas att den trillar in i portföljen imorgon. En annan aktie som jag lade en köporder på är Telia Sonera. Ordern hamnade på 56 SEK, vilket skulle vara bra om jag fick igenom. AXIS, ett favoritbolag, som straffades hårt idag. Kursen gick ned med drygt 10% (antar att det var en del stop-loss som utlöses av ett sådant fall). Min köporder på AXIS landade på 108 SEK, vilket skulle innebära att aktien sticker ned ytterligare 10% de närmsta dagarna för att jag skall bli aktieägare. Det är inte helt sannolikt, men förhoppningsvis mer sannolikt att det är en bra affär om den väl går igenom.
Hur resonerar ni? Väljer jag rätt eller kommer jag att sitta med en värdelös portfölj om ett år? Vad har ni köpt? När vänder trenden?
Läs mer: "Nytt kraftigt fall på Stockholmsbörsen", dn.se
mvh Charlie
15 januari 2008
13 januari 2008
Strategi, taktik och mål
Det viktigaste enligt mig för att kunna vara lyckosam vad gäller aktiesparande är att man har en genomtänkt strategi och gärna även en genomtänkt taktik. I begreppet strategi lägger jag att man skall veta hur man skall lyckas i det långsiktiga perspektivet och i begreppet taktik lägger jag det kortare perspektivet. Förutom detta bör man ha mål, gärna ett slutmål och ett antal delmål.
En strategi kan vara att man skall ha en viss del av sina tillgångar investerade i aktier, t ex 50%, och en del i räntebärande tillgångar, t ex 50%. Annorlunda uttryckt innebär detta att man har en del med relativt hög risk och en del med låg risk. En sådan strategi innebär att man får skjuta över pengar från den räntebärande delen till börsdelen när börsen går dåligt och att man för över pengar till den räntebärande delen när aktierna stiger i värde. Naturligtvis kan man reglera detta genom att skjuta till mer pengar genom att spara eller jobba hårdare.
Oavsett vilken strategi man väljer för sitt sparande eller investerande (beroende på om man ser sig som sparare eller investerare) så finns det fördelar och nackdelar. Strategin ovan har fördelen att man håller en relativt jämn risk. En annan fördel med att ha en strategi är att man kan vara långsiktig i sina beslut. Till exempel kan man välja att binda en del av de pengar som man har i den räntebärande delen, vilket gör att man kan få en högre ränta. Mannen bakom bloggen diversifierad har en strategi som påminner om denna.
Vad gäller taktik så är det belsuten som ligger i det korta perspektivet. Detta kan t ex vara om man skall binda en del av sina pengar i den räntebärande delen och om man skall göra det, vilken aktör man skall vända sig till, hur länge man skall binda pengarna och vilken ränta som man minst vill ha för att det skall vara lönt att binda. Taktik kan naturligtvis även vara val av aktier och för den delen även val av marknad.
Många som sparar i aktier säger att de är långsiktiga. Det är naturligtvis bra på många sätt. Man skall t ex inte investera pengar som man behöver i det korta perspektivet, eller annorlunda uttryckt pengar som man behöver för att betala hyra och köpa mat. Enligt mig räcker det inte att vara långsiktig för att vara lyckosam. Förutom att ha gott om tid på sig behöver man nämligen även veta hur man skall ta sig till målet.
Det kan låtea dumt och onödigt, men det är faktiskt en bra idé att skriva upp sin strategi och taktik i ett dokument. Om man vill kan man även dokumentera varför man tog olika beslut. Det gör att man i efterhand kan lära sig av sina misstag istället för att bara glömma bort dem så fort som möjligt.
Vad tycker ni? Vad är den bästa strategin? Skall man över huvud taget dela upp i strategi och taktik? Gör man saker onödigt svårt för sig?
Själv har jag faktiskt varken strategi eller taktik, men jag kan tänka mig att det är bra :)
mvh Charlie
En strategi kan vara att man skall ha en viss del av sina tillgångar investerade i aktier, t ex 50%, och en del i räntebärande tillgångar, t ex 50%. Annorlunda uttryckt innebär detta att man har en del med relativt hög risk och en del med låg risk. En sådan strategi innebär att man får skjuta över pengar från den räntebärande delen till börsdelen när börsen går dåligt och att man för över pengar till den räntebärande delen när aktierna stiger i värde. Naturligtvis kan man reglera detta genom att skjuta till mer pengar genom att spara eller jobba hårdare.
Oavsett vilken strategi man väljer för sitt sparande eller investerande (beroende på om man ser sig som sparare eller investerare) så finns det fördelar och nackdelar. Strategin ovan har fördelen att man håller en relativt jämn risk. En annan fördel med att ha en strategi är att man kan vara långsiktig i sina beslut. Till exempel kan man välja att binda en del av de pengar som man har i den räntebärande delen, vilket gör att man kan få en högre ränta. Mannen bakom bloggen diversifierad har en strategi som påminner om denna.
Vad gäller taktik så är det belsuten som ligger i det korta perspektivet. Detta kan t ex vara om man skall binda en del av sina pengar i den räntebärande delen och om man skall göra det, vilken aktör man skall vända sig till, hur länge man skall binda pengarna och vilken ränta som man minst vill ha för att det skall vara lönt att binda. Taktik kan naturligtvis även vara val av aktier och för den delen även val av marknad.
Många som sparar i aktier säger att de är långsiktiga. Det är naturligtvis bra på många sätt. Man skall t ex inte investera pengar som man behöver i det korta perspektivet, eller annorlunda uttryckt pengar som man behöver för att betala hyra och köpa mat. Enligt mig räcker det inte att vara långsiktig för att vara lyckosam. Förutom att ha gott om tid på sig behöver man nämligen även veta hur man skall ta sig till målet.
Det kan låtea dumt och onödigt, men det är faktiskt en bra idé att skriva upp sin strategi och taktik i ett dokument. Om man vill kan man även dokumentera varför man tog olika beslut. Det gör att man i efterhand kan lära sig av sina misstag istället för att bara glömma bort dem så fort som möjligt.
Vad tycker ni? Vad är den bästa strategin? Skall man över huvud taget dela upp i strategi och taktik? Gör man saker onödigt svårt för sig?
Själv har jag faktiskt varken strategi eller taktik, men jag kan tänka mig att det är bra :)
mvh Charlie
12 januari 2008
akvariebloggar.se
Jag har skrivit en del om olika webbprojekt här på bloggen tidigare. Tyvärr har det inte gått så fort som jag tänkt att utveckla dessa projekt. Den främsta anledningen är att jag nedprioriterar dessa till förmån för annat hela tiden, men igår kväll fick jag äntligen tummarna loss och gjorde en sorts logga till ett av projekten, nämligen akvariebloggar.se.
I dagsläget finns det ingen sida upplagd så om det är någon som vill utmana mig så får ni i och med detta ett försprång :) Jag är medveten om att marknaden för en samlingsplats för akvariebloggar är ganska liten, men eftersom jag själv gärna läser om entusiaster som bygger och gör om akvarier, odlar fiskar, bygger koldioxidpumpar etc så kommer den i alla fall att fylla något behov - mitt eget behov av en samlingsplats för akvariebloggar. (Ett annat enklare alternativ är naturligtvis att använda Google Reader :))
Jag måste erkänna att jag är ganska stolt över min logga. Vad tycker ni? Är det någonting som kan förbättras eller ändras. Jag tar gärna emot både ris och ros.
Trevlig helg!
mvh Charlie11 januari 2008
Påfyllning SKF
Efter att börsen har fortsatt ned under dagen så är den nu nere på -9,1% sedan årsskiftet. Jag har tidigare skrivit att jag tänkte se mig om efter ABB-, Telia Sonera- och Industrivärden-aktier om det fortsatte ned till ungefär -10%. Efter att ha funderat fram och tillbaka så bestämde jag mig för att agera lite tidigare och köpte precis på mig fler SKF-aktier. Samtidigt som jag köpte dessa så lade jag en köporder på Atlas Copco. Jag har inte skrivit så mycket om dem tidigare, men jag tycker att värderingen känns attraktiv och jag har även bra förtroende för ledningen (i alla fall baserat på det lilla som jag har sett).
Anledningen till att det blev fler SKF beror på att de gått ned en del de senaste dagarna. Jag tycker att det är lite väl mycket och bestämde mig därför för att köpa mig några stycken till. Det blev affär till 98,75 SEK, vilket känns helt OK.
Om ABB sticker nedåt lite så kommer jag att köpa på mig en del sådana. Det är den aktie som jag helst vill köpa för tillfället. Telia Sonera och Industrivärden är intressanta, men det känns som att ABB är inne i en positiv trend och företaget har fått en nystart efter att man äntligen kunnat lägga asbestskandalen bakom sig.
Förrresten, SKF-köpet var till viss del spekulativt. Om SKF-kursen återhämtar sig snabbt så kommer jag att sälja de som jag köpte idag och behålla de som jag hade sedan tidigare. Anledningen till detta beslut är att jag har lite fler än vad jag egentligen tänkt mig och en snabb försäljning skulle ge mig möjlighet att tjäna lite pengar i det korta perspektivet samtidigt som jag skulle kunna diversifiera portföljen bättre efter försäljningen. Alternativet att behålla aktierna känns inte som något dåligt alternativ heller, men jag säljer dem helst inom ett par veckor.
mvh Charlie
Anledningen till att det blev fler SKF beror på att de gått ned en del de senaste dagarna. Jag tycker att det är lite väl mycket och bestämde mig därför för att köpa mig några stycken till. Det blev affär till 98,75 SEK, vilket känns helt OK.
Om ABB sticker nedåt lite så kommer jag att köpa på mig en del sådana. Det är den aktie som jag helst vill köpa för tillfället. Telia Sonera och Industrivärden är intressanta, men det känns som att ABB är inne i en positiv trend och företaget har fått en nystart efter att man äntligen kunnat lägga asbestskandalen bakom sig.
Förrresten, SKF-köpet var till viss del spekulativt. Om SKF-kursen återhämtar sig snabbt så kommer jag att sälja de som jag köpte idag och behålla de som jag hade sedan tidigare. Anledningen till detta beslut är att jag har lite fler än vad jag egentligen tänkt mig och en snabb försäljning skulle ge mig möjlighet att tjäna lite pengar i det korta perspektivet samtidigt som jag skulle kunna diversifiera portföljen bättre efter försäljningen. Alternativet att behålla aktierna känns inte som något dåligt alternativ heller, men jag säljer dem helst inom ett par veckor.
mvh Charlie
10 januari 2008
En sur start
Efter dagens börsnedgång så har börsen gått ned runt -8,5% sedan årsskiftet. Det är väldigt mycket med tanke på att året precis har hunnit börja. Min magkänsla är att 2008 kommer att bli ett tufft år och att kreditoron kommer att smitta av sig till andra delar av ekonomin. I det korta perspektivet tror jag dock att de senaste dagarnas nedgång är en överreaktion, men jag känner mig väldigt osäker. Det finns nämligen mycket som oroar.
Jag är orolig för att inflationen kommer att sticka iväg och att Riksbanken på så sätt kommer att hamna i kläm mellan inflationsmålet på 2% och problemet med att en hög ränta kväver tillväxten. När det var tal om att höja räntan på grund av skenande bostadspriser så poängterade Riksbanken att deras mål var att hålla inflationen kring 2% och eftersom inflationen vid det tillfället var runt 2% så fanns det ingen anledning att höja räntan. Idag är inte inflaionen 2% utan 3,3%, vilket alltså är över Riksbankens mål och vilket gör att sparpengar urholkas för varje månad. (Läs gärna mina tidigare inlägg om inflation från januari 2008 och december 2007). Det är inte en kul situation som Riksbanken sitter i. Jag tror att Riksbanken kommer att behålla styrräntan på 4% under början av året och att de därefter kommer att göra mindre justering under andra halvan av året. Om tillväxten är ett problem och ekonomin behöver få en skjuts så kommer Riksbanken förmodligen att behöva sänka räntan, men ett i mina ögon lika troligt alternativ är att Riksbanken kommer att vara tvungen att höja ränta på grund av inflationen. I ett av de senare uttalandena som Riksbanken har gjort indikerade de, om jag inte minns, fel att en höjning av räntan var möjlig under våren 2008. Det var dock innan börsen och framtidstillförsikten vek nedåt.
En annan sak om oroar mig är den amerikanska ekonomin. Ben Bernanke, USA:s riksbankschef, uttalade sig tidigare idag om att det kommer att sättas in krafttag för att undvika att USA går in i en ekonomisk kris, eller om man så vill en djupare ekonomisk kris. Utan att överdriva kan man nog konstatera att det inte ser helt ljust ut i USA och att det med stor sannolikhet kommer att bli jobbigt för företag som är exponerade mot den amerikanska marknaden. Det finns vissa som hävdar att andra ekonomier kommer att ta över USA:s roll som ekonomiskt lok i världsekonomin. Tyvärr har jag svårt att tro att en sådan övergång skulle ske helt friktionsfritt. Maktskiften brukar inte ske smärtfritt.
En ytterligare sak som oroar mig är oljepriset. Jag läste i en artikel att Saxo Bank spår att oljepriset kommer att vara runt 175 USD under slutet av 2008 jämfört med dagens ungefärliga pris på 90- 100 USD (rätta mig gärna om jag har fel). Det är svårt att tro att oljepriset kommer att sticka iväg fullt så brutalt, men en kraftig höjning av oljepriset kan hur som helst komma väldigt olämpligt i en olycklig ekonomi.
Naturligtvis är jag också spänd och oroad över vad som skall hända i Kina. Utvecklingen i Kina är positiv och på många sätt glädjande, men jag skulle bli ganska förvånad om vi inte får se ett hack i den kinesiska börskurvan inom en snar framtid.
Den slutliga frågan är om inte dessa farhågor och alla andra farhågor som jag glömt, missat eller inte vet om redan är inprisade i dagens börskurser. Vi har ju trots allt företag som går rätt bra. Jag vet inte riktigt, men jag kommer att successivt fylla på min aktieportfölj om kurserna fortsätter nedåt, dock med måtta och lite i taget. Om index sticker ned under -10% kommer jag försöka få tag i några ABB till bra pris. Andra tänkbara alternativ är Industrivärden eller Telia Sonera.
Hur resonerar ni?
mvh Charlie
Jag är orolig för att inflationen kommer att sticka iväg och att Riksbanken på så sätt kommer att hamna i kläm mellan inflationsmålet på 2% och problemet med att en hög ränta kväver tillväxten. När det var tal om att höja räntan på grund av skenande bostadspriser så poängterade Riksbanken att deras mål var att hålla inflationen kring 2% och eftersom inflationen vid det tillfället var runt 2% så fanns det ingen anledning att höja räntan. Idag är inte inflaionen 2% utan 3,3%, vilket alltså är över Riksbankens mål och vilket gör att sparpengar urholkas för varje månad. (Läs gärna mina tidigare inlägg om inflation från januari 2008 och december 2007). Det är inte en kul situation som Riksbanken sitter i. Jag tror att Riksbanken kommer att behålla styrräntan på 4% under början av året och att de därefter kommer att göra mindre justering under andra halvan av året. Om tillväxten är ett problem och ekonomin behöver få en skjuts så kommer Riksbanken förmodligen att behöva sänka räntan, men ett i mina ögon lika troligt alternativ är att Riksbanken kommer att vara tvungen att höja ränta på grund av inflationen. I ett av de senare uttalandena som Riksbanken har gjort indikerade de, om jag inte minns, fel att en höjning av räntan var möjlig under våren 2008. Det var dock innan börsen och framtidstillförsikten vek nedåt.
En annan sak om oroar mig är den amerikanska ekonomin. Ben Bernanke, USA:s riksbankschef, uttalade sig tidigare idag om att det kommer att sättas in krafttag för att undvika att USA går in i en ekonomisk kris, eller om man så vill en djupare ekonomisk kris. Utan att överdriva kan man nog konstatera att det inte ser helt ljust ut i USA och att det med stor sannolikhet kommer att bli jobbigt för företag som är exponerade mot den amerikanska marknaden. Det finns vissa som hävdar att andra ekonomier kommer att ta över USA:s roll som ekonomiskt lok i världsekonomin. Tyvärr har jag svårt att tro att en sådan övergång skulle ske helt friktionsfritt. Maktskiften brukar inte ske smärtfritt.
En ytterligare sak som oroar mig är oljepriset. Jag läste i en artikel att Saxo Bank spår att oljepriset kommer att vara runt 175 USD under slutet av 2008 jämfört med dagens ungefärliga pris på 90- 100 USD (rätta mig gärna om jag har fel). Det är svårt att tro att oljepriset kommer att sticka iväg fullt så brutalt, men en kraftig höjning av oljepriset kan hur som helst komma väldigt olämpligt i en olycklig ekonomi.
Naturligtvis är jag också spänd och oroad över vad som skall hända i Kina. Utvecklingen i Kina är positiv och på många sätt glädjande, men jag skulle bli ganska förvånad om vi inte får se ett hack i den kinesiska börskurvan inom en snar framtid.
Den slutliga frågan är om inte dessa farhågor och alla andra farhågor som jag glömt, missat eller inte vet om redan är inprisade i dagens börskurser. Vi har ju trots allt företag som går rätt bra. Jag vet inte riktigt, men jag kommer att successivt fylla på min aktieportfölj om kurserna fortsätter nedåt, dock med måtta och lite i taget. Om index sticker ned under -10% kommer jag försöka få tag i några ABB till bra pris. Andra tänkbara alternativ är Industrivärden eller Telia Sonera.
Hur resonerar ni?
mvh Charlie
08 januari 2008
Utdelningarna har kommit på tal
I dagens Svenska Dagbladet fanns en artikel som handlade om de kommande utdelningarna. Kontentan av artikeln var att eftr de den senaste tidens börsnedgång kan det vara en god idé att köpa aktier i bolag med hög direktavkastning. En direktlänk till artikeln finns här.
Det nämns ett antal företag med hög direktavkastning, däribland mina innehav HiQ med förväntad utdelning på 7,6 %, BE Group (7,2%) och Skanska (6,5%). Ett annat företag som nämndes och som fick mig lite intresserad var Telia Sonera (6,4%).
En stor anledning till att jag har HiQ, BE Group och Skanska är just den relativt höga direktavkastningen. Anledningen till de höga direktavkastningarna kan vara många, inte helt ovanligt för att företagen får in bra med pengar från sin verksamhet.
I fallet med HiQ spökar troligtvis Ericssons ras. Ericsson är nämligen en av HiQ:s största kunder och en nedgång för Ericsson skulle på så sätt innebära en nedgång för HiQ. Frågan är om Ericssons kris är så allvarlig som kursen ger sken av och följdfrågan är hur starkt beroende HiQ är av Ericsson. Om konjunkturen vänder kommer detta kanske att drabba konstultbranschen relativt hårt, men det behöver inte helt säkert vara fallet. Själv tror jag att efterfrågan på IT-konsulter kommer att vara fortsatt hög och jag tycker att HiQ verkar vara ett välskött företag. Det kan naturligtvis bli dippar, men den risken är jag beredd på att ta.
En sak som artikeln glömde lyfta är att vid en jämförelse mellan direktavkastning för en aktie och bankränta skall man komma ihåg att direktavkastningen tillfaller alla som äger aktier vid dagen för avstämning, medan bankränta ges baserat på hur länge man faktiskt har haft sina pengar på kontot. Detta är dock känt, vilket gör att kursen med all sannolikhet kommer att gå ner efter att avstämmodagen passerat. Om man vill spekulera, vilket i alla fall jag tycker kan vara kul emellanåt, så kan man chansa på att aktien repar sig relativt fort efter denna förväntade nedgång triggad av utdelningen.
En annan sak som kan vara av intresse att veta när man diskuterar direktavkastning är att den utdelning som man får räknas som kapitalvinst, medan när man säljer en aktie räknas den vinst som man då gör som en reavinst och på samma sätt när man säljer med förlust så räknas det som en reaförlust. Kapitalvinster måste man betala 30% skatt för, medan reavinster och reaförluster kan man kvitta mot varandra. Den överblivna reavinsten måste man dock betala 30% skatt för. (Det är möjligt att jag svänger mig med fel terminologi. Om du vet bättre så får du gärna kommentera nedan.) En intressant aspekt är att dessa regler gäller för svenska aktieägare, medan andra regler kan gälal för utländska aktieägare.
mvh Charlie
Det nämns ett antal företag med hög direktavkastning, däribland mina innehav HiQ med förväntad utdelning på 7,6 %, BE Group (7,2%) och Skanska (6,5%). Ett annat företag som nämndes och som fick mig lite intresserad var Telia Sonera (6,4%).
En stor anledning till att jag har HiQ, BE Group och Skanska är just den relativt höga direktavkastningen. Anledningen till de höga direktavkastningarna kan vara många, inte helt ovanligt för att företagen får in bra med pengar från sin verksamhet.
I fallet med HiQ spökar troligtvis Ericssons ras. Ericsson är nämligen en av HiQ:s största kunder och en nedgång för Ericsson skulle på så sätt innebära en nedgång för HiQ. Frågan är om Ericssons kris är så allvarlig som kursen ger sken av och följdfrågan är hur starkt beroende HiQ är av Ericsson. Om konjunkturen vänder kommer detta kanske att drabba konstultbranschen relativt hårt, men det behöver inte helt säkert vara fallet. Själv tror jag att efterfrågan på IT-konsulter kommer att vara fortsatt hög och jag tycker att HiQ verkar vara ett välskött företag. Det kan naturligtvis bli dippar, men den risken är jag beredd på att ta.
En sak som artikeln glömde lyfta är att vid en jämförelse mellan direktavkastning för en aktie och bankränta skall man komma ihåg att direktavkastningen tillfaller alla som äger aktier vid dagen för avstämning, medan bankränta ges baserat på hur länge man faktiskt har haft sina pengar på kontot. Detta är dock känt, vilket gör att kursen med all sannolikhet kommer att gå ner efter att avstämmodagen passerat. Om man vill spekulera, vilket i alla fall jag tycker kan vara kul emellanåt, så kan man chansa på att aktien repar sig relativt fort efter denna förväntade nedgång triggad av utdelningen.
En annan sak som kan vara av intresse att veta när man diskuterar direktavkastning är att den utdelning som man får räknas som kapitalvinst, medan när man säljer en aktie räknas den vinst som man då gör som en reavinst och på samma sätt när man säljer med förlust så räknas det som en reaförlust. Kapitalvinster måste man betala 30% skatt för, medan reavinster och reaförluster kan man kvitta mot varandra. Den överblivna reavinsten måste man dock betala 30% skatt för. (Det är möjligt att jag svänger mig med fel terminologi. Om du vet bättre så får du gärna kommentera nedan.) En intressant aspekt är att dessa regler gäller för svenska aktieägare, medan andra regler kan gälal för utländska aktieägare.
mvh Charlie
06 januari 2008
Gunnar Johansson tycker till och Charlie håller med
Gunnar Johansson är chefredaktör på tidningen "Aktiespararen" som man får om man är medlem i Aktiespararna. I det senaste numret (nr 12, 2007) så har Gunnar skrivit en inledare som han kallar "Ett dyrt tack för hjälpen" som handlar om Sverigefonder.
I denna inledare skriver Gunnar att endast 7% av Sverigefonderna har gått bättre än index under 2007 (jag hoppas innerligt att detta är ett index som tar hänsyn till utdelning, annars är det förfärligt) . Till detta skall man räkna förvaltningsavgiften som är ungefär 1,5%. Detta kallar Gunnar för ett dyrt tack för hjälpen och jag håller med.
Om man vill att någon hjälper en med att förvalta sina pengar så finns det bättre alternativ enligt Gunnar och jag håller med. Ett sådant alternativ är att man köper aktier i ett investmentbolag, dvs ett bolag som äger andra bolag. Exempel på sådana bolag är Investor, Lundbergs, Kinnevik, Öresund och Industrivärden.
Idag är det väldigt enkelt att köpa aktier själv via en nätmäklare. Exempel på nätmäklare är Nordnet, E-trade och Avanza. Jag använder själv Aktiedirekt som är ett dotterbolag till Nordnet. Anledningen till att jag har valt att handla med dem är att de har ett väldigt lågt minimicourtage (minsta kostnaden för en aktieaffär), nämligen 9 kr. Förmodligen tycker Gunnar att Aktieinvest är bättre. Det är nämligen Aktiespararnas egen nätmäklartjänst.
Om man vill sprida sina risker och inte ha alla pengarna placerade i företag noterade på de svenska börserna så är fonder ett bra alternativ. För det första är det ofta ganska dyrt att handla med utländska aktier (med undantag för andra nordiska aktier) och för det andra är det svårare att själv hålla sig á jour med vad som händer på utländska marknader. Det är på inget sätt omöjligt, men det är lättare som svensk att hålla koll på den svenska börsen. Det är min uppfattning i alla fall. Välj dock fonder med omsorg och använd dig t ex av Morningstar för att hålla koll på att fondförvaltarna sköter sig.
Lycka till!
Charlie
I denna inledare skriver Gunnar att endast 7% av Sverigefonderna har gått bättre än index under 2007 (jag hoppas innerligt att detta är ett index som tar hänsyn till utdelning, annars är det förfärligt) . Till detta skall man räkna förvaltningsavgiften som är ungefär 1,5%. Detta kallar Gunnar för ett dyrt tack för hjälpen och jag håller med.
Om man vill att någon hjälper en med att förvalta sina pengar så finns det bättre alternativ enligt Gunnar och jag håller med. Ett sådant alternativ är att man köper aktier i ett investmentbolag, dvs ett bolag som äger andra bolag. Exempel på sådana bolag är Investor, Lundbergs, Kinnevik, Öresund och Industrivärden.
Idag är det väldigt enkelt att köpa aktier själv via en nätmäklare. Exempel på nätmäklare är Nordnet, E-trade och Avanza. Jag använder själv Aktiedirekt som är ett dotterbolag till Nordnet. Anledningen till att jag har valt att handla med dem är att de har ett väldigt lågt minimicourtage (minsta kostnaden för en aktieaffär), nämligen 9 kr. Förmodligen tycker Gunnar att Aktieinvest är bättre. Det är nämligen Aktiespararnas egen nätmäklartjänst.
Om man vill sprida sina risker och inte ha alla pengarna placerade i företag noterade på de svenska börserna så är fonder ett bra alternativ. För det första är det ofta ganska dyrt att handla med utländska aktier (med undantag för andra nordiska aktier) och för det andra är det svårare att själv hålla sig á jour med vad som händer på utländska marknader. Det är på inget sätt omöjligt, men det är lättare som svensk att hålla koll på den svenska börsen. Det är min uppfattning i alla fall. Välj dock fonder med omsorg och använd dig t ex av Morningstar för att hålla koll på att fondförvaltarna sköter sig.
Lycka till!
Charlie
05 januari 2008
Nya aktier - Lundbergföretagen, Öresund och SKF
Igår så blev jag ägare till aktier i Lundbergföretagen, Öresund och SKF. Det var egentligen inte planerat att det skull bli så många nya innehav på samma dag, men jag trodde inte att börsen skulle gå ner så mycket igår, vilket gjorde att jag hade lite väl många och snäva köpordrar.
Lundbergföretagen har jag funderat på en längre tid. Jag har stort förtroende för Fredrik Lundberg och jag tycker att företaget har en hel del intressanta innehav. Lundbergs omfattar bland annat det helägda onoterade fastighetsbolaget Fastighets AB L E Lundberg, Hufvudstaden, Holmen, Cardo, NCC, Industrivärden, Indutrade, Handelsbanken, Sandvik och Husqvarna. Portföljen innehåller i min mening stabila, välskötta bolag och jag tror att substansrabatten är ganska OK. Det är viktat mot fastighetsbranschen, men med tankte på att jag inte är det i övrigt så känns det lugnt, t o m lite bra. Dessa aktier kommer förmodligen att hänga med ett tag, närmare bestämt ett år eller mer. Jag gav 356 SEK för aktien och den slutade dagen på 357 SEK.
Öresund Investment är herrarna Hagströmer och Qvibergs investmentbolag. Bland innehaven finns naturligtvis HQ Bank, men även Avanza, Nobia etc. En detaljerad lista över innehaven finns här. Jag är inte helt säker på att jag kommer att behålla Öresund. Anledningen till att jag kanske kommer att sälja inom en nära framtid är att det blev lite väl mycket aktier på en och samma gång. Om Öresund sticker upp en aning så kommer jag att sälja, men annars så kommer jag att ligga kvar ett tag. Jag fick Öresund för 126,50 SEK och de slutade på 122,50 SEK, så jag ligger redan lite minus. Om kursen sticker upp över 130 SEK, eller där omkring, inom de närmsta veckorna så kommer jag att sälja aktierna. Jag skall dock läsa på lite om företaget innan jag bestämmer mig helt.
SKF var mer eller mindre ett spontanköp, vilket även Öresund var. Anledningen till att jag blev intresserad av att köpa var ett uttalande från Simon Blecher, förvaltare på HQ, där han nämnde en möjlig extrautdelning. Det låter mumma. Det i kombination med att SKF känns som ett stabilt företag fick mig att slå till. Jag skall läsa på lite mer om företaget, men förmodligen så kommer aktierna att finnas kvar ett tag i portföljen. Jag köpte för 105,50 SEK och slutkursen var 104 SEK.
För övrigt har jag läst en del positivt om Readsoft den senaste tiden. Aktien har även visat fin form trots det sura börsklimatet. Det skall bli intressant att se vad som händer med Readsoft under året. Jag tror mycket på Readsoft även om det är en chansning.
Om det fortsätter ned under nästa vecka så att vi hamnar kring -10% så kommer jag förmodligen att köpa fler aktier, men om det ligger kvar runt -5% - 0% under resten av månaden så kommer jag att ligga kvar med de innehav som jag har. I nuläget finns det inga innehav som jag funderar på att sälja.
Hur resonerar ni vad gäller börsen för tillfället?
mvh Charlie
Lundbergföretagen har jag funderat på en längre tid. Jag har stort förtroende för Fredrik Lundberg och jag tycker att företaget har en hel del intressanta innehav. Lundbergs omfattar bland annat det helägda onoterade fastighetsbolaget Fastighets AB L E Lundberg, Hufvudstaden, Holmen, Cardo, NCC, Industrivärden, Indutrade, Handelsbanken, Sandvik och Husqvarna. Portföljen innehåller i min mening stabila, välskötta bolag och jag tror att substansrabatten är ganska OK. Det är viktat mot fastighetsbranschen, men med tankte på att jag inte är det i övrigt så känns det lugnt, t o m lite bra. Dessa aktier kommer förmodligen att hänga med ett tag, närmare bestämt ett år eller mer. Jag gav 356 SEK för aktien och den slutade dagen på 357 SEK.
Öresund Investment är herrarna Hagströmer och Qvibergs investmentbolag. Bland innehaven finns naturligtvis HQ Bank, men även Avanza, Nobia etc. En detaljerad lista över innehaven finns här. Jag är inte helt säker på att jag kommer att behålla Öresund. Anledningen till att jag kanske kommer att sälja inom en nära framtid är att det blev lite väl mycket aktier på en och samma gång. Om Öresund sticker upp en aning så kommer jag att sälja, men annars så kommer jag att ligga kvar ett tag. Jag fick Öresund för 126,50 SEK och de slutade på 122,50 SEK, så jag ligger redan lite minus. Om kursen sticker upp över 130 SEK, eller där omkring, inom de närmsta veckorna så kommer jag att sälja aktierna. Jag skall dock läsa på lite om företaget innan jag bestämmer mig helt.
SKF var mer eller mindre ett spontanköp, vilket även Öresund var. Anledningen till att jag blev intresserad av att köpa var ett uttalande från Simon Blecher, förvaltare på HQ, där han nämnde en möjlig extrautdelning. Det låter mumma. Det i kombination med att SKF känns som ett stabilt företag fick mig att slå till. Jag skall läsa på lite mer om företaget, men förmodligen så kommer aktierna att finnas kvar ett tag i portföljen. Jag köpte för 105,50 SEK och slutkursen var 104 SEK.
För övrigt har jag läst en del positivt om Readsoft den senaste tiden. Aktien har även visat fin form trots det sura börsklimatet. Det skall bli intressant att se vad som händer med Readsoft under året. Jag tror mycket på Readsoft även om det är en chansning.
Om det fortsätter ned under nästa vecka så att vi hamnar kring -10% så kommer jag förmodligen att köpa fler aktier, men om det ligger kvar runt -5% - 0% under resten av månaden så kommer jag att ligga kvar med de innehav som jag har. I nuläget finns det inga innehav som jag funderar på att sälja.
Hur resonerar ni vad gäller börsen för tillfället?
mvh Charlie
03 januari 2008
Sista delen om inflation
Mina två senaste inlägg har handlat om inflation och även detta kommer att handla om inflation. Efter att jag skrivit gårdagens inlägg "Ännu mer ränta-på-ränta" så började jag fundera på hur inflationen sett ut i Sverige de senaste åren. Jag visste att den varit låg de senaste åren och att den var relativt hög under 80-talet, men mer än så visste jag inte.
Efter en blixtvisit på SCB (en av Sveriges bästa hemsidor) så fick jag bra data som jag kunde trixa lite med. Den inflationsdata som jag fann sträckte sig ända tillbaka till 1870, vilket kändes lite väl långt tillbaka i tiden, så jag började att titta på inflationsstatistik från 1970.
I den översta av de två figurerna nedan så ser man inflationen i procent för åren 1970 till 2006. I den undre figuren illustreras ett prisindex, dvs hur värdet på svenska kronor har ändrats över tiden.
Efter en blixtvisit på SCB (en av Sveriges bästa hemsidor) så fick jag bra data som jag kunde trixa lite med. Den inflationsdata som jag fann sträckte sig ända tillbaka till 1870, vilket kändes lite väl långt tillbaka i tiden, så jag började att titta på inflationsstatistik från 1970.
I den översta av de två figurerna nedan så ser man inflationen i procent för åren 1970 till 2006. I den undre figuren illustreras ett prisindex, dvs hur värdet på svenska kronor har ändrats över tiden.
Man kan alltså konstatera att inflationen har varit ganska låg under de senaste åren, vilket till ganska stor del beror på att Riksbankens roll har ändrats, men även av andra orsaker.
En annan sak som man kan utläsa är att en hundralapp år 1970 ungefär var värd 7 gånger så mycket som vad den är värd idag.
Till alla läsare som tycker att inflation börjar bli tjatigt kan jag lova att nästa inlägg inte kommer att handla om inflation. Det kommer att handla om aktier eller om cleantech.
mvh Charlie
02 januari 2008
Ännu mer ränta på ränta
Detta inlägg är en fortsättning på mitt förra inlägg som handlade just om ränta-på-ränta-effekten. I en av kommentarerna som jag fick på det förra inlägget så påpekade Cristoffer Stockman att jag hade glömt att ta hänsyn till skatten när jag räknade ut hur inflationen spelar in när man räknar på ränta-på-ränta. Ränta är nämligen en kapitalvinst och beskattas med 30%, vilket spelar ganska stor roll.
Den första kolumnen visar antal år som pengarna har stått på kontot, den andra kolumnen visar ränta för varje år utan hänsyn tagen till skatt, den tredje kolumnen visar utvecklingen på kontot utan hänsyn tagen till skatt, den fjärde kolumnen visar ränta med hänsyn tagen till skatt, den femte kolumnen visar kontosaldo med hänsyn tagen till skatt och den sista kolumnen visar ett inflationsjusterat kontosaldo där även hänsyn har tagits till skatt. I praktiken kommer Lisa att ha 74% mer pengar (100 000 SEK har växt till 174 000 SEK) efter tjugo år, men hon kommer bara att kunna köpa 17% mer varor och tjänster för sina pengar.
Som sparare vill man alltså inte att inflationen skall sticka iväg eftersom det innebär att pengarna som man surt tjänat ihop urholkas, eller med andra ord förlorar sitt värde. Förvisso kommer man, om man lönearbetar, förmodligen att få löneökningar om inflationen sticker iväg, men i detta exempel med en engånginsättning spelar det ingen roll.
En intressant iakttagelse är att det justerade kontosaldot faktiskt minskar svagt. Anledningen till detta är att räntan i kombination med skatten inte riktigt kommer upp i inflationen. Detta kan matematiskt visas enligt nedan:
inlåningsränta * (1-skatt) "mindre än" inflationen
dvs 4% *0,7 "mindre än" 3%, "vilket ger" 2,8% "mindre än" 3%
Med samma resonemang kan man konstatera att med dagens inflation på 3,3% så skall man ha en inlåningsränta på 4,7% (3,3%/0,7) för att pengarna inte skall minska i värde. Nu är det förhoppningsvis så att det är en inflationstopp för tillfället. Om det inte är det så kommer Riksbanken att behöva höja styrräntan så att "priset på pengar" höjs, vilket kommer att få till följd att inflationen går ned.
Kommentera gärna, allra helst om ni ser att jag har räknat fel någonstans.
mvh Charlie
För att göra det lite mer lätt att följa har jag gjort en tabell där man ser många mellanliggande steg. Precis som i det förra inlägget så handlar det om Lisa som sätter in 100 000 SEK på ett bankonto med 4% ränta. Inflationen ligger under hela perioden på 2% och skatten är 30%.
Detta ger följande tabell:
Den första kolumnen visar antal år som pengarna har stått på kontot, den andra kolumnen visar ränta för varje år utan hänsyn tagen till skatt, den tredje kolumnen visar utvecklingen på kontot utan hänsyn tagen till skatt, den fjärde kolumnen visar ränta med hänsyn tagen till skatt, den femte kolumnen visar kontosaldo med hänsyn tagen till skatt och den sista kolumnen visar ett inflationsjusterat kontosaldo där även hänsyn har tagits till skatt. I praktiken kommer Lisa att ha 74% mer pengar (100 000 SEK har växt till 174 000 SEK) efter tjugo år, men hon kommer bara att kunna köpa 17% mer varor och tjänster för sina pengar.
Nedan finns ett diagram som illustrerar tabellen ovan.
Som sparare vill man alltså inte att inflationen skall sticka iväg eftersom det innebär att pengarna som man surt tjänat ihop urholkas, eller med andra ord förlorar sitt värde. Förvisso kommer man, om man lönearbetar, förmodligen att få löneökningar om inflationen sticker iväg, men i detta exempel med en engånginsättning spelar det ingen roll.
Om man ändrar inflationen från 2% till 3% så får man en annan situation, se diagram nedan.
En intressant iakttagelse är att det justerade kontosaldot faktiskt minskar svagt. Anledningen till detta är att räntan i kombination med skatten inte riktigt kommer upp i inflationen. Detta kan matematiskt visas enligt nedan:
inlåningsränta * (1-skatt) "mindre än" inflationen
dvs 4% *0,7 "mindre än" 3%, "vilket ger" 2,8% "mindre än" 3%
Med samma resonemang kan man konstatera att med dagens inflation på 3,3% så skall man ha en inlåningsränta på 4,7% (3,3%/0,7) för att pengarna inte skall minska i värde. Nu är det förhoppningsvis så att det är en inflationstopp för tillfället. Om det inte är det så kommer Riksbanken att behöva höja styrräntan så att "priset på pengar" höjs, vilket kommer att få till följd att inflationen går ned.
Kommentera gärna, allra helst om ni ser att jag har räknat fel någonstans.
mvh Charlie
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)