14 maj 2018

Privatekonomi: Swedbank har undersökt sparande igen

Idag så noterade jag att Swedbank släppt ytterligare en pressrelease från en undersökning de gjort. Eftersom jag kommenterade den som de släppte för nån dag sedan så ögnade jag igenom även denna.

I korthet så har man kommit fram till att det sparas ganska mycket i stugorna. Hälften har ett sparkapital på mer än 100 000 SEK och då skall tilläggas att 12% inte velat svara. En del av dessa bör ha mer än 100 000 SEK. Det bör alltså vara drygt hälften som har ett sparkapital på 100 000 SEK eller mer. Nedan finns en tabell från pressreleasen:


En annan sak som jag tyckte var lite intressant var hur dessa pengar är fördelade över olika ålderskategorier:

Att man som artonåring har mindre än 10 000 SEK i sparkapital känns inte som så konstigt. Gissningsvis så har en del av de som har mer i denna kategori fått pengar från släktingar, men det finns säkert även de som har sparat ihop pengar genom eget arbete och investerande. I synnerhet bland dem som är i de övre delen av spannet, dvs strax under 30 år.

Att gruppen som har mindre än 10 000 SEK minskar från spannet 18-29 år till 30-39 år känns rimligt, men det som förvånar lite är att i nästa spann, 40-49 år, så ökar den igen. Det kan vara en statistisk avvikelse och ingenting som man skall fästa för stor vikt vid. Det är dock intressant. I gruppen födda 1969-1978 verkar det alltså vara förhållandevis många som lever med väldigt små marginaler.

I nästa kategori, 50-59 år, så kan man konstatera att andelen som har mer än 500 000 SEK i sparkapital växer ganska kraftigt jämfört med 40-49 år, från 13% till 21%.Min gissning är att det handlar åtminstone till viss del om att personer i denna kategori har fått ärva pengar. Naturligtvis handlar det till viss del även om att levnadsomkostnaderna minskar eftersom man i de flesta fall inte har barn som ska försörjas samtidigt som inkomsterna har blivit högre.

I kategorin 60-69 år så ökar sparkapitalet ytterligare. Det man inte tar hänsyn till i denna undersökning är värdet som många sitter på i sina obelånade eller lågt belånade hus. Min gissning är att denna kategori skulle vara rikare än kategorin 50-59 år om man tog hänsyn till de värden som man sitter på i form av hus och andra fastigheter. Det är möjligt att det skulle påverka än mer ett par snäpp längre ned bland kategorierna, kanske gränsen går mellan 30-39 och 40-49 år. Även om 30-39-åringar har varit med i prisuppgången på bostäder så har man kommit in senare och därmed inte ridit på hela vågen på samma sätt som äldre kategorier, framförallt har många i denna kategorin inte haft ett dyrare boende under en längre tid och på så sätt i absoluta tal inte fått samma ökning som de äldre kategorierna.

Jag tycker att det är bra att man visar lite statistik och jag tycker att det är vettiga råd som man ger, men jag skulle önska att man tittade på hela balansräkningen. Detta är några poster. Det är kanske klokt att ha pengarna på sparkonto istället för i aktier om man har en högbelånad bostad. Man kan vara väldigt riskbenägen på många sätt. Man behöver inte stanna vid att titta på balansräkningen, kanske även resultaträkningen för de senaste åren skulle tas med. Om man har valt bort ett tryggt jobb med stadig inkomst mot olika former av engångsgig så kanske man är ett exempel på någon som är mycket riskbenägen fastän man har pengarna på sparkonto.

En slutsats som jag tycker att man kan dra är att när man ser på riskbenägenhet så handlar det mycket om vad man väljer att investera sina pengar i - sparkonto, fonder eller aktier (dvs svenska kronor, aktier som någon annan väljer åt en eller aktier som man väljer själv). Man ser inte så mycket på helheten utan mer på detaljerna. Frågan är formulerad "Hur riskbenägen anser du dig vara vid val av sparande (med riskbenägen menar vi vilja att ta risk när du placerar dina pengar)?" och naturligtvis skall man se svaren i ljusen av det, men jag tycker ändå att frågan i sig är talande.


Om man har en stor villa centralt i en svensk storstad med hög belåningsgrad så kan det spela mindre roll om man väljer att spara i aktier eller fonder. Det är en balansräkning som är väldigt starkt viktad mot en enda fastighet och däri ligger risken, inte om man väljer att spara i aktier eller något annat.

Anledningen till att jag tittar på dessa rapporter är att jag vill förstå bättre hur stor risken är att kreditförlusterna skenar om räntan sticker iväg och om konjunkturen börjar hacka. Min gissning är att risken för större bolånesmällar i Sverige inte är så hög trots allt. Det är möjligt att jag missbedömer riskerna. Det finns så klart även andra hot mot oligopolbankerna, tex nya aktörer, men jag tror inte heller att den risken är så stor som många tror. Även där kan jag ha fel. När det kommer till banker är jag nybörjare.

Länkar:

Pressreleasen för ett par dagar sedan om att många svenskar har otrygg ekonomi
https://www.swedbank.com/svenska/newsroom/pressmeddelanden/index.htm?pressId=1EF8AC68D98B7286


Dagens pressrelease om att många sparar på sparkonto
https://www.swedbank.com/svenska/newsroom/pressmeddelanden/index.htm?pressId=FEAFEAF9B87C3003


Inga kommentarer: