Jag sålde som jag skrivit om tidigare mina Nokia-aktier för en kort tid sedan. Pengarna bränner lite i fickan måste jag medge. Att ha pengarna liggande i ISKn utan att de används känns inte bra med tanke på den låga eller obefintliga räntan. Dessutom skall tilläggas så tror jag på börsen i åtminstone ett 6 månaders perspektiv, vilket gör att jag har letat efter bra aktier att köpa.
Min första tanke var att öka ytterligare i Industrivärden. Att få den aktien för under 120 SEK tycker jag känns som en god investering. Det skulle inte förvåna mig om aktien kan gå upp en bit till och jag tror att nedsidan inte är så stor, men jag kan ha fel. Lundaluppen har gjort fina analyser av Industrivärden som jag rekommenderar den intresserade att läsa.
Industrivärden är dock mitt största innehav redan och av den anledningen så kändes det som att det kunde vara en idé att försöka vidga vyerna. Efter att ha tittat på Börsrådet så fick jag upp ögonen för Investor och Swedbank, båda rekommenderade av Simon Blecher, en av mina idoler. Framförallt Investor tycker jag känns intressant. Substansrabatten ligger på runt 30% och innehaven i Investor känns som att de har vind i ryggen, t ex Ericsson.
Det är möjligt att jag slår till på Investor ganska snart, kanske även att jag köper några Swedbank. Sportamore som jag skrev om tidigare kommer jag nog inte att köpa, däremot kommer jag nog att handla hos dem igen.
24 september 2013
19 september 2013
Sportamore - mina funderingar
Inom loppet av några veckor så har jag kommit i kontakt med Sportamore på lite olika sätt. Först kom jag i kontakt med företaget som säljer sportutrustning på nätet när jag skulle uppdatera min garderob inför höstens och vinterns löprundor. Sedan så fick jag en förfrågan om att delta i en nyemission i bolaget via Avanza. Eftersom jag kände till företaget som kund så tyckte jag att det kunde vara intressant att titta lite närmre på om företaget skulle kunna vara en intressant investering.
Det första man kan konstatera är att bolaget har lagt mycket pengar på marknadsföring. Idag finns man framförallt i Sverige, men även i Danmark, Finland och Norge. Marknadsföringsaktiviteterna har dock betalat sig och Q2 2013 kunde man stoltsera med 70 MSEK i omsättning, vilket skall jämföras med samma period förra året som var ungefär 35 MSEK. Tillväxten är med andra ord hög och det är bra. Jag gissar att man från ledningens sida ser att man kan etablera en position som det ledande e-handelsföretaget i Norden inom sport och fritid. Enligt mitt synsätt så gör man helt rätt i att gasa för att etablera sig, även om det kostar.
Kassaflödet för förra kvartalet var -17 MSEK och med tanken på att kassan är ungefär 25 MSEK så räcker den endast lite drygt ett kvartal med denna "burn rate". Jag läste någonstans att de hade en kreditlina på 20 MSEK och dessutom så kommer det in nya pengar i samband med nyemssionen. Förlusten under kvartalet var drygt 7 MSEK.
Om man tittar närmre på vad Sportamore har för konkurrensfördelar så är det första som åtminstone jag tänker på lägre omkostnader (inga butikslokaler och färre anställda), vilket kan ge lägre priser. En annan fördel, som precis som den förra gäller all e-handel, är att man kan ha ett större utbud. Man är dessutom, tror jag, på god väg att etablera varumärket Sportamore hos allmänheten. Om man lyckas med detta så finns det goda möjligheter till att kursen klättrar uppåt, likaså försäljning och vinst. Ett exempel på ett bolag som var väldigt duktigt på att etablera sig som starkt inom elektrniknäthandeln var Dustin. (Idag tror jag att Dustin ägs av ett riskkapitalbolag, men jag är inte riktigt säker.)
Naturligtvis finns det risker. Bland annat så finns risken att man inte kommer att någon direkt lönsamhet för verksamheten. De flesta konsumenter tror jag letar efter lägsta pris när de väl bestämt sig för att handla och om inte sajten som säljer till lägsta pris så tror jag att man väljer det billigaste alternativet. Det finns naturligtvis undantag. Själv så handlar jag mina böcker på bokus även om jag vet att de inte alltid är billigast. Anledningen till att jag ändå väljer dem är att jag har blivit väl bemött de gånger som någonting gått snett och kundservicen har alltid varit bra. Det gör att jag håller fast vid dem och på så sätt så är jag ett undantag mot min egen hypotes, men mycket annat som jag handlar på nätet blir hos den som säljer till lägst pris.
Gänget bakom Sportamore, bland annat Jan Friedman, har även varit involverade i Tretti.se och NetonNet. Att det finns erfarenhet av liknande resor gillar jag.
Börsvärdet vid krusen 40 SEK, som var dagens slutkurs, är ungefär 270 MSEK. Enligt bolaget är lagret värt 63 MSEK och, som sagt, finns det en kassa på 25 MSEK. Om man antar att omsättningen kommer att ligga still de närmsta tre kvartalen skulle en årlig omsättning bli 280 MSEK. En förlustgenererande verksamhet där det flödar ut pengar är inte direkt någonting som känns som ett säkert bet, men ändå så kan jag inte låta bli att känna mig lite intresserad av att chansa med några slantar.
I vanliga fall håller jag mig borta från förhoppningsbolag (efter att ha lärt mig den hårda vägen för drygt tio år sedan) eftersom jag tror att förhoppningsbolag i de flesta fall handlas på nivåer som inte matchar risken. Sportamore är så klart inte något teknikförhoppningsbolag, men det finns förhoppningar om framtida vinster, vilket även det kan vara svårt att infria.
Vi får se hur jag agerar. Det lutar nog åt att jag inte köper aktier.
Det första man kan konstatera är att bolaget har lagt mycket pengar på marknadsföring. Idag finns man framförallt i Sverige, men även i Danmark, Finland och Norge. Marknadsföringsaktiviteterna har dock betalat sig och Q2 2013 kunde man stoltsera med 70 MSEK i omsättning, vilket skall jämföras med samma period förra året som var ungefär 35 MSEK. Tillväxten är med andra ord hög och det är bra. Jag gissar att man från ledningens sida ser att man kan etablera en position som det ledande e-handelsföretaget i Norden inom sport och fritid. Enligt mitt synsätt så gör man helt rätt i att gasa för att etablera sig, även om det kostar.
Kassaflödet för förra kvartalet var -17 MSEK och med tanken på att kassan är ungefär 25 MSEK så räcker den endast lite drygt ett kvartal med denna "burn rate". Jag läste någonstans att de hade en kreditlina på 20 MSEK och dessutom så kommer det in nya pengar i samband med nyemssionen. Förlusten under kvartalet var drygt 7 MSEK.
Om man tittar närmre på vad Sportamore har för konkurrensfördelar så är det första som åtminstone jag tänker på lägre omkostnader (inga butikslokaler och färre anställda), vilket kan ge lägre priser. En annan fördel, som precis som den förra gäller all e-handel, är att man kan ha ett större utbud. Man är dessutom, tror jag, på god väg att etablera varumärket Sportamore hos allmänheten. Om man lyckas med detta så finns det goda möjligheter till att kursen klättrar uppåt, likaså försäljning och vinst. Ett exempel på ett bolag som var väldigt duktigt på att etablera sig som starkt inom elektrniknäthandeln var Dustin. (Idag tror jag att Dustin ägs av ett riskkapitalbolag, men jag är inte riktigt säker.)
Naturligtvis finns det risker. Bland annat så finns risken att man inte kommer att någon direkt lönsamhet för verksamheten. De flesta konsumenter tror jag letar efter lägsta pris när de väl bestämt sig för att handla och om inte sajten som säljer till lägsta pris så tror jag att man väljer det billigaste alternativet. Det finns naturligtvis undantag. Själv så handlar jag mina böcker på bokus även om jag vet att de inte alltid är billigast. Anledningen till att jag ändå väljer dem är att jag har blivit väl bemött de gånger som någonting gått snett och kundservicen har alltid varit bra. Det gör att jag håller fast vid dem och på så sätt så är jag ett undantag mot min egen hypotes, men mycket annat som jag handlar på nätet blir hos den som säljer till lägst pris.
Gänget bakom Sportamore, bland annat Jan Friedman, har även varit involverade i Tretti.se och NetonNet. Att det finns erfarenhet av liknande resor gillar jag.
Börsvärdet vid krusen 40 SEK, som var dagens slutkurs, är ungefär 270 MSEK. Enligt bolaget är lagret värt 63 MSEK och, som sagt, finns det en kassa på 25 MSEK. Om man antar att omsättningen kommer att ligga still de närmsta tre kvartalen skulle en årlig omsättning bli 280 MSEK. En förlustgenererande verksamhet där det flödar ut pengar är inte direkt någonting som känns som ett säkert bet, men ändå så kan jag inte låta bli att känna mig lite intresserad av att chansa med några slantar.
I vanliga fall håller jag mig borta från förhoppningsbolag (efter att ha lärt mig den hårda vägen för drygt tio år sedan) eftersom jag tror att förhoppningsbolag i de flesta fall handlas på nivåer som inte matchar risken. Sportamore är så klart inte något teknikförhoppningsbolag, men det finns förhoppningar om framtida vinster, vilket även det kan vara svårt att infria.
Vi får se hur jag agerar. Det lutar nog åt att jag inte köper aktier.
18 september 2013
"Cut your losses and let your profits run"
Jag skulle kunna säga att jag är nöjd med en uppgång på drygt 50% på relativt kort tid på de Nokia-aktier som jag köpte tidigare i år, men det är jag inte riktigt. Missförstå mig rätt. Jag är väldigt nöjd med utvecklingen, men jag är inte nöjd med hur jag gick ur innehavet. Jag sålde för att jag tyckte att Nokia nått motiverat pris och hade inte ro att vänta ut marknaden. Det är jag inte nöjd med. Cut your losses and let your profits run.
Tyvärr har jag gjort samma misstag för inte så länge sedan i en annan aktie. Jag tyckte under år att SCA var ett undervärderat företag: ett relativt konjunkturokänsligt hygienföretag med starka varumärken som klumpades ihop med blödande skogsföretag som satt på stora fabriker för tidningspapper (som enligt de flesta inte har framtiden för sig och värderas därefter). (Jag är medveten att det finns delar av SCA som bör räknas som skogsbolag, men som helhet tyckte jag att SCA inte var ett skogsbolag) Jag fyllde på med aktier under ganska lång tid runt 100-120 SEK och under en tid var det mitt största innehav. Efter en del lyckade avyttringar av mindre intressanta delar och uppköp av intressanta så fick kursen skjuts. Relativt snabbt handlades kursen upp till nivåer över 150 SEK och jag sålde strax över 150 SEK, 156 SEK om jag minns rätt. Uppgången var dock inte slut vid 150 SEK utan kursen fortsatt mer eller mindre utan paus till 170 SEK och har legat ganska stabilt runt dessa nivåer nu ett tag. Skulle jag haft mer ro i kroppen och inte hoppat av tåget så tidigt? Ja, det skulle jag. Var det en bra affär? Ja, det var en bra affär. Skulle det kunnat ha varit en ännu bättre affär? Ja, det kunde det. Lärde jag mig något? Tyvärr inte så mycket eftersom jag upprepade misstaget med Nokia.
Jag gissar att det finns läsare som tycker att det inte finns anledning att sälja aktier i ett bra bolag. Det är inte min filosofi. För mig handlar det om framtidsutsikter jämfört med pris. För inte så länge sedan fanns det många som vurmade för Ratos. Arne Karlsson är i mina ögon väldigt duktig och jag tror även att Susanna Campbell är duktig, men jag tyckte att värderingen var väl hög och jag valde att stå utanför. Under lång tid var det dumt, men nu efter att kursen handlats ner rätt ordentligt sedan Arne lämnade så tror jag att mitt beslut var riktigt.
Ett annat bra bolag som jag ägt i omgångar, men som jag i grunden är försiktigt pessimistisk till är HM. Bolaget har lite av guldstatus i investerar-Sverige och man kan egentligen alltid säga att man tror på HM och man kommer få medhållande nickar till svar. Ganska få tycker som jag när det kommer till HM.
Det jag inte gillar med HM är bland annat successionen. Jag är inte komfortabel med att Karl-Johan Persson är VD. Att någon blir VD för att han är någons son är för mig ett varningstecken. Det kan vara OK i ett familjeföretag där det inte är viktigast att man har den bäst lämpade på VD-posten utan någon som kan föra traditionen vidare. Jag, som potentiell aktieägare, vill se den mest lämpade på VD-posten. Karl-Johan skulle inte fått jobbet om han inte var Stefan Perssons son enligt mig och därför tycker jag inte att ledningen är bästa möjliga. Tycker jag att Karl-Johan gör ett OK jobb? Det tror jag nog, men jag har svårt att se att han kommer att tänka nytt och utmana gamla sanningar. E-handel är ett exempel. Måhända hade inte HMs e-handelsansträngningar varit lika tafatta med en annan VD.
En annan sak med HM som jag har svårt att se är hur HM skall kunna fortsätta att expandera i samma takt (vilket är inräknat i kursen). För mig är en viktig del av HMs koncept att kunna producera billigt i låglöneländer och sälja dyrt i höglöneländer. Det konceptet ser jag inte kommer att funka i låglöneländer.
Nu när jag ändå är inne på HM så tror jag att HM i framtiden eventuellt kommer att få svårare att växa. HMs kläder är i mina ögon för billiga. Det går inte att producera kläder så billigt utan att någon får väldigt dåliga villkor. I takt med att världen blir alltmer global så kommer det att bli svårare att hitta dessa låglöneländer som möjliggör affärsmodellen. För ett tag sedan blev det klart att HM öppnar i Etiopien eftersom det blivit för dyrt att producera i Kina. Att Etiopien kommer att vara ett låglöneland ett tag framöver kan man nog vara säker på, men det ger i mitt tycke ändå en fingervisning om att modellen att producera billigt i en fattig del av världen och sälja dyrt i rikare del av världen blir svårare. Dessutom kommer troligen transparensen att öka i och med att kommunikationer förbättras.
Finns det då inget som är sant i allt vad som sägs av alla HMs framtidsoptimistiska småägare? Det finns det absolut. HM är ett välskött företag med ekonomin i god ordning. Det finns en långsiktig sund storägare som borgar för stabilitet. HM har gång på gång visat att de kan ta fram produkter som konsumenter gillar. Bolaget har också visat att man har logisitkapparat som är välutvecklad och att man kan dra nytta av att vara ett stort företag. Jag kanske dyker upp i ägarlistan igen :)
För övrigt så har jag köpt en del andelar i XACT verkstad. Det är inget större innehav, men jag tror att verkstadsbranschen kan överraska positivt i kommande kvartalsrapporter. Beslutet är framförallt baserat på vad jag tycker mig höra från vänner som jobbar eller har kopppling till verkstadsindustrin. En chansning? Absolut.
Tyvärr har jag gjort samma misstag för inte så länge sedan i en annan aktie. Jag tyckte under år att SCA var ett undervärderat företag: ett relativt konjunkturokänsligt hygienföretag med starka varumärken som klumpades ihop med blödande skogsföretag som satt på stora fabriker för tidningspapper (som enligt de flesta inte har framtiden för sig och värderas därefter). (Jag är medveten att det finns delar av SCA som bör räknas som skogsbolag, men som helhet tyckte jag att SCA inte var ett skogsbolag) Jag fyllde på med aktier under ganska lång tid runt 100-120 SEK och under en tid var det mitt största innehav. Efter en del lyckade avyttringar av mindre intressanta delar och uppköp av intressanta så fick kursen skjuts. Relativt snabbt handlades kursen upp till nivåer över 150 SEK och jag sålde strax över 150 SEK, 156 SEK om jag minns rätt. Uppgången var dock inte slut vid 150 SEK utan kursen fortsatt mer eller mindre utan paus till 170 SEK och har legat ganska stabilt runt dessa nivåer nu ett tag. Skulle jag haft mer ro i kroppen och inte hoppat av tåget så tidigt? Ja, det skulle jag. Var det en bra affär? Ja, det var en bra affär. Skulle det kunnat ha varit en ännu bättre affär? Ja, det kunde det. Lärde jag mig något? Tyvärr inte så mycket eftersom jag upprepade misstaget med Nokia.
Jag gissar att det finns läsare som tycker att det inte finns anledning att sälja aktier i ett bra bolag. Det är inte min filosofi. För mig handlar det om framtidsutsikter jämfört med pris. För inte så länge sedan fanns det många som vurmade för Ratos. Arne Karlsson är i mina ögon väldigt duktig och jag tror även att Susanna Campbell är duktig, men jag tyckte att värderingen var väl hög och jag valde att stå utanför. Under lång tid var det dumt, men nu efter att kursen handlats ner rätt ordentligt sedan Arne lämnade så tror jag att mitt beslut var riktigt.
Ett annat bra bolag som jag ägt i omgångar, men som jag i grunden är försiktigt pessimistisk till är HM. Bolaget har lite av guldstatus i investerar-Sverige och man kan egentligen alltid säga att man tror på HM och man kommer få medhållande nickar till svar. Ganska få tycker som jag när det kommer till HM.
Det jag inte gillar med HM är bland annat successionen. Jag är inte komfortabel med att Karl-Johan Persson är VD. Att någon blir VD för att han är någons son är för mig ett varningstecken. Det kan vara OK i ett familjeföretag där det inte är viktigast att man har den bäst lämpade på VD-posten utan någon som kan föra traditionen vidare. Jag, som potentiell aktieägare, vill se den mest lämpade på VD-posten. Karl-Johan skulle inte fått jobbet om han inte var Stefan Perssons son enligt mig och därför tycker jag inte att ledningen är bästa möjliga. Tycker jag att Karl-Johan gör ett OK jobb? Det tror jag nog, men jag har svårt att se att han kommer att tänka nytt och utmana gamla sanningar. E-handel är ett exempel. Måhända hade inte HMs e-handelsansträngningar varit lika tafatta med en annan VD.
En annan sak med HM som jag har svårt att se är hur HM skall kunna fortsätta att expandera i samma takt (vilket är inräknat i kursen). För mig är en viktig del av HMs koncept att kunna producera billigt i låglöneländer och sälja dyrt i höglöneländer. Det konceptet ser jag inte kommer att funka i låglöneländer.
Nu när jag ändå är inne på HM så tror jag att HM i framtiden eventuellt kommer att få svårare att växa. HMs kläder är i mina ögon för billiga. Det går inte att producera kläder så billigt utan att någon får väldigt dåliga villkor. I takt med att världen blir alltmer global så kommer det att bli svårare att hitta dessa låglöneländer som möjliggör affärsmodellen. För ett tag sedan blev det klart att HM öppnar i Etiopien eftersom det blivit för dyrt att producera i Kina. Att Etiopien kommer att vara ett låglöneland ett tag framöver kan man nog vara säker på, men det ger i mitt tycke ändå en fingervisning om att modellen att producera billigt i en fattig del av världen och sälja dyrt i rikare del av världen blir svårare. Dessutom kommer troligen transparensen att öka i och med att kommunikationer förbättras.
Finns det då inget som är sant i allt vad som sägs av alla HMs framtidsoptimistiska småägare? Det finns det absolut. HM är ett välskött företag med ekonomin i god ordning. Det finns en långsiktig sund storägare som borgar för stabilitet. HM har gång på gång visat att de kan ta fram produkter som konsumenter gillar. Bolaget har också visat att man har logisitkapparat som är välutvecklad och att man kan dra nytta av att vara ett stort företag. Jag kanske dyker upp i ägarlistan igen :)
För övrigt så har jag köpt en del andelar i XACT verkstad. Det är inget större innehav, men jag tror att verkstadsbranschen kan överraska positivt i kommande kvartalsrapporter. Beslutet är framförallt baserat på vad jag tycker mig höra från vänner som jobbar eller har kopppling till verkstadsindustrin. En chansning? Absolut.
12 september 2013
Nokia stiger ytterligare, fast utan mig
Idag passerade Nokia 39 SEK och fortsatte med andra ord sin resa uppåt. Igår eftermiddag så tryckte jag dock på säljknappen och realiserade därmed vinsten. Säljkursen blev 38,20 SEK, dvs något lägre än nuvarande kurs.
Anledningen till att jag sålde var att min trigger har infunnit sig. Delarna var värda mer än helheten och i och med att Microsoft köpte mobildelen så har detta tydliggjorts. Det kan eventuellt finnas anledningar till att värdera Nokia Networks och HERE ganska högt. Båda verksamheterna är intressanta, men jag känner mig lite skeptisk till att Nokia Networks kommer att kunna bibehålla samma fina utveckling. Karttjänsten tycket jag också är svårvärderad. Apple kanske skulle kunna vara intresserade av karttjänsten, men frågan är om äppelgänget får köpa. Istället lägger de resurser på att utveckla sin egen karttjänst. Google har sedan länge sin egen tjänst och jag ser inte varför de skulle kunna vara intresserade. Jag är verkligen ute och fantiserar om saker som jag inte kan, men summa summarum så tror jag inte att uppsidan från nuvarande nivåer är jättestor, kanske t o m att aktien handlats upp väl mycket av världens alla följa John-fonder och robotar.
Anledningen till att jag sålde var att min trigger har infunnit sig. Delarna var värda mer än helheten och i och med att Microsoft köpte mobildelen så har detta tydliggjorts. Det kan eventuellt finnas anledningar till att värdera Nokia Networks och HERE ganska högt. Båda verksamheterna är intressanta, men jag känner mig lite skeptisk till att Nokia Networks kommer att kunna bibehålla samma fina utveckling. Karttjänsten tycket jag också är svårvärderad. Apple kanske skulle kunna vara intresserade av karttjänsten, men frågan är om äppelgänget får köpa. Istället lägger de resurser på att utveckla sin egen karttjänst. Google har sedan länge sin egen tjänst och jag ser inte varför de skulle kunna vara intresserade. Jag är verkligen ute och fantiserar om saker som jag inte kan, men summa summarum så tror jag inte att uppsidan från nuvarande nivåer är jättestor, kanske t o m att aktien handlats upp väl mycket av världens alla följa John-fonder och robotar.
11 september 2013
Apples nya lurar
Apples kurs har i och för sig tagit sig till runt 500 dollar, men tyvärr verkar det som att många av dysterkvistarna som tror att Apples förmåga att ta fram nya innovativa produkter har fått en del vatten på sin kvarn efter att Apples nya lurar visats upp. Resultatet av showen var en för dyr billig telefon och en ny flaggskeppsmodell som inte fick jorden att sluta snurra. Det enda som jag tyckte verkade vara intressant var att det fanns en fingeravtrycksläsare. Kommer detta att innebära att användare kommer att slippa att hålla reda på en massa lösenord i framtiden? (Jag tycker alltid att det är intressant med verklighetsfrånvända IT-säkerhetsexperter som tycker att man skall ha ett lösenord för varje site, innehållande siffror, bokstäver och specialtecken samt att inte skirva ner dessa någonstans - yeah right)
Precise Biometrics skuttar upp ytterligare ett snäpp och VDn är frikostig med orden. Alla betalningar kommer att ske med fingeravtryckläsare och, även om det inte sägs rakt ut, så kan man gissa att han tror att inte PB kommer att gå lottlösa ur en sådan utveckling. Jag tror på många sätt att han har rätt, men det känns alltid svårt att hoppa på efter ganska bra uppgångar. Förmodligen kommer jag att stanna vid sidlinjen och titta på avundsjukt när kursen lyfter.
Precise Biometrics skuttar upp ytterligare ett snäpp och VDn är frikostig med orden. Alla betalningar kommer att ske med fingeravtryckläsare och, även om det inte sägs rakt ut, så kan man gissa att han tror att inte PB kommer att gå lottlösa ur en sådan utveckling. Jag tror på många sätt att han har rätt, men det känns alltid svårt att hoppa på efter ganska bra uppgångar. Förmodligen kommer jag att stanna vid sidlinjen och titta på avundsjukt när kursen lyfter.
Tankar om Nokia
Det var kul att se att Nokia hoppade upp från runt 25 SEK till 35 SEK efter att Microsoft lagt bud på mobiltelefondelen. Det var inte vad jag hade väntat mig, men jag tycker ändå att jag hade lite rätt. Summan, dvs börsvärdet, var lågt i förhållande vad jag, och många med mig, ansåg att delarna var värda. Ibland får jag höra att slaktanalyser inte är någonting som säger så mycket, men jag håller inte med.
Jag kommer inte ihåg exakt vad jag skrivit tidigare på bloggen, men jag trodde att dåvarande Nokia Siemens Networks skulle bli sålt alternativt börsnoterat och att detta skulle kunna ge en skjuts uppåt. Så blev det inte. Nokia köpte istället ut Siemens för vad jag ser som ett bra pris. Troligen såg inte Siemens någon annan väg ut än att acceptera. Dessutom, om jag inte är felinformerad, så var det kommunicerat att telekom inte var ett framtida område för Siemens, mao ganska tufft förhandlingsläge.
Efter att NSN blev en del av Nokia tyckte jag att Nokia blev än mer intressant, eftersom det nu fanns en (eller en ytterligare om man vill räkna in HERE, karttjänsterna) ganska sund vinstdrivande verksamhet inom koncernen. Det som lite oroade var att Stephen Elop inte riktigt verkade ha någon plan för Nokia Networks.
Nyligen, nån vecka sedan, så kommunicerades det att Microsoft köper mobilverksamheten av Nokia. "Pretty big news" för Nokiaägare kan man säga. Köpeskilllingen landade väl över vad marknaden värderade mobilverksamheten till och aktiekurser anpassade sig i ett huj. Det är alltid lätt att vara efterklok (och jag sålde faktiskt en del Nokia-aktier runt 22 SEK när kursen dippade ner till de nivåerna senast för att inte sitta med för mycket aktier om det riktigt barkade åt skogen), men jag tycker att det är märkligt att marknaden många gånger stirrar så mycket på den senaste tidens tillväxt och marginaler. För mig, som på inget sätt är expert på mobilbranschen, så är Nokia ett av de stora namnen och satsningarna som man gjort i tillväxtländer har gjort att man har en stark ställning i många kommande marknader. Likaså har man en infrastruktur och logistikapparat som gör det möjligt att sälja stora kvantiteter.
Många av tillväxtmarknaderna kommer, enligt mig, att ha en stark tilllväxt för billiga smartphones eftersom dessa kommer att ge människor möjlighet till båda telefon och dator i ett. Jag tror att detta är en anledning till att Microsoft är intresserade. Apple tror jag t ex kommer att få det svårare än vad många tror i tillväxtmarknaderna. Att sedan Apple är ett fantastiskt företag och att man om man sätter manken till kommer att kunna etablera sig det tror jag säkert, men det kommer inte att vara så lätt som många tror.
Den triggern som jag hoppades på i Nokia har nu skett. Delarna var mer värda en helheten och det syns nu i kursen. Just nu lutar jag mycket åt att sälja. Jag tankade ganska tungt runt 24-25 SEK och sålde hälften runt 22 SEK och nu sitter jag med hälften kvar vid kursen 38 SEK. Om jag säljer nu så har det varit en bra affär, men jag vet inte om det finns anledning att vänta med att trycka på säljknappen.
En anledning till att jag avvaktar är att jag tror att nya Nokia kan värderas ganska högt. Networks-delen går bra och det är möjligt att efter att pengarna för mobildelen skiftats ut till ägarna så kommer kursen att pinna på bra. Det har hänt förr, tex Billerud Korsnäs har haft gått bra för min del efter att Billerud köpt upp Korsnäs. Helt klart inte samma förutsättningar, men jag tror att det finns de som avvaktar att köpa till dess att många oklarheter har retts ut och det kan vara en anledning att ligga kvar. Spekulation, javisst.
En annan tanke är att nya Nokia känns som en märklig kombo, karttjänster och basstationer. Varför skall man ha dessa två verksamheter under samma tak? Om någon aktivist skulle få för sig att det kan vara en god idé att dela det nya Nokia i två bolag så skulle det nog kunna vara bra för aktieägarna. Återigen spekulation från min sida, men kanske kan det vara så att det finns en del framtida kursdrivande triggers kvar i bolaget.
För övrigt så har Telia Sonera gått ganska bra utan att den nye VDn inte sagt ett smack. Förmodligen så kommer det inte att hända så mycket den närmsta tiden, men om det kommer ut information om Turkcell eller Megafon så tror jag att det kan få kursen att lyfta ytterligare. Att finska staten sålt en del tycker jag mest är bra.
För övrigt så sålde jag mina Enquest. Det blev en liten vinst, men anledning till att jag sålde var att jag inte visste riktigt vad jag köpt och jag tycker att oljebolag är svårare att bilda sig en bra uppfattning om.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)