Så här lät det i ett pressmeddelande från februari i år:
"Matse Holding genomför del tre av tidigare aviserade riktade
emissioner av konvertibler
Styrelsen för Matse Holding AB (publ) beslöt 18 september, med stöd av det bemyndigande som styrelsen erhöll vid senaste årsstämman, att
genomföra en serie om tre riktade emissioner av konvertibler.
Det konvertibla förlagslånet uppgår till högst 30 miljoner kronor, fördelat i tre trancher om 10 miljoner kronor, och löper med en årlig ränta på
4,5 procent. Lånet förfaller den 31 maj 2016. Konverteringskursen ska motsvara 20 kronor per ny aktie. Genomför bolaget en
kapitalanskaffning tidigare än förfallodagen gäller den konverteringskurs som motsvarar 100 procent av den emissionskurs för aktien som
tillämpas i samband med kapitalanskaffningen. Konverteringskursen ska dock inte understiga 15:60 kronor. Lånet kan medföra en maximal
utspädning om 10,0 procent av kapitalet vid konvertering på 15:60 kronor.
Styrelsen väljer att utnyttja den tredje tranchen i en riktad konvertibelemission om 10 miljoner kronor idag den 11 februari. Emissionen tecknas
av Gavia Food Holding AB och Isac Brandberg Aktiebolag.
Emissionskostnaden utgörs endast av rena administrationskostnader.
Emissionen har genomförts med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt på marknadsmässiga villkor. Syftet med att avvika från
aktieägarnas företrädesrätt är huvudsakligen att bolaget gör bedömningen att en riktad emission av en konvertibel vid detta tillfälle bedömts
vara det för bolaget mest gynnsamma sättet att erhålla finansiering."
I samband med att man aviserade den riktade nyemissionen på 100 miljoner kronor kunde man läsa följande i pressmeddelandet som skickades ut den 18 maj:
"För den riktade nyemissionen har styrelsen i Matse Holding AB beslutat, i enlighet med bemyndigandet som gavs vid extra bolagsstämman
den 21 januari 2016, att emittera 13 333 333 nya Matse Holding-aktier till investerarna i den riktade emissionen. Styrelsen bedömer det vara
fördelaktigt för Matse Holding och dess aktieägare att bredda ägarbasen och dra nytta av möjligheten att anskaffa kapital till bolaget.
Styrelsen anser att den riktade emissionen, som mot bakgrund av ovanstående görs med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, kommer
att främja värdeskapande för samtliga aktieägare i Matse Holding."
I Q2-rapporten som nyligen publicerades fanns följande information:
"Väsentliga händelser under perioden
Genomförande av en riktad nyemission om SEK 100 miljoner
18 maj 2016 slutfördes en nyemission av 13 333 333 aktier. Erbjudandet attraherade både befintliga och nya
svenska samt internationella institutionella och strategiska investerare. Kursen på 7,50 SEK per aktie fastställdes
genom ett anbudsförfarande som tillför bolaget 100 miljoner kronor innan transaktionskostnader.
Kursen i den riktade emissionen motsvarade en rabatt om cirka 5,7 procent jämfört med den senaste
betalkursen den 17 maj 2016.
Nyemissionen av aktier i samband med den riktade emissionen resulterade i en utspädning på cirka 40,9
procent.
Danske Bank var sole lead manager och bookrunner för den riktade emissionen."
Vidare kunde man läsa i Q2-rapporten under Finansiell information:
"Likvida medel och kassaflöde
Vid första kvartalets utgång uppgick likvida medel till 55 962 kSEK. Kvartalets kassaflöde från den löpande
verksamheten var -13 195 kSEK."
När jag läste att likvida medel var nere på 56 MSEK efter att man precis tagit in 100 MSEK så tänkte jag direkt att man så klart löst konvertibellånen som tillsammans var på 30 MSEK samt att man bränt en del pengar, ca 10 MSEK i kvartalet, på den löpande verksamheten.
Idag kom jag att läsa SvD Börsplus senaste artikel om Matse, se http://www.svd.se/tillvaxten-haller-i-sig-for-matse, och kom igen att tänka på vad som egentligen hänt med konvertibellånen.
Det kan konstateras att konvertibellånen konverterades inte till några aktier utan löstes innan lösendagen. Det var naturligtvis ingen slump eftersom familjen Mattsson och Brandberg ogärna ville köpa aktier högt över rådande kurs. Sett i backspegeln så var konvertibellånen en no-brainer för storägarna. Antingen så fick man 4,5% ränta på sina pengar under en period eller, i fall kursen hade varit över lösenpriset vid lösendagen, så hade man kunnat utnyttja sin rätt att köpa aktier under rådande kurs. Förmodligen hade man redan innan man kom fram till konvertibellånsupplägget tänkt igenom dessa två scenario och att man skulle göra en riktad nyemissionen var förmodligen redan uppe för diskussion.
Jag förstår att man som liten aktieägare får finna sig i ett och annat, men det finns två saker som stör mig. För det första så irriterar det mig att man inte är öppen med vad som hänt med konvertibellånen. Det är klart att var och en kan läsa rapporterna och dra slutsatser, men det hade varit mer rakryggat om man hade gett ut en pressrelease kring hur konvertibellånen hanterats eller tagit med det under väsentliga händelser i rapporten. Det gjorde man inte och det tycker jag är osnyggt. Korten på bordet är min melodi. Man ska inte förstora det hela, men helt snyggt tycker jag inte att det är.
Även om det finns fördelar med att ha starka ägare bakom bolaget så finns det även nackdelar. Att storägarna successivt kopplar grepp om företaget är något som oroar mig lite grann. Idag äger familjen Mattsson (Gavia), familjen Brandberg (Isac Brandberg), ledningsgruppen (Namaste) och Prioritet Finans nämligen ungefär 73% av bolaget. Anledningen till att det oroar mig är att nästa gång som det kommer att bli en nyemission så kan det bli så att deras gemensamma ägande går över 90%, vilket till slut skulle innebära att det inte finns någon större poäng att vara på börsen.
Man kan därför fråga sig om storägarna verkligen har ett intresse i att kursen går upp eller om det kanske givet den tråkiga utvecklingen för kursen skulle vara bättre för dem om kursen fortsätter att gå nedåt och att nästa nyemission sker vid en låg kurs och att emissionen resulterar i att bolaget lämnar börsen? Ett Matse utanför börsen skulle förmodligen relativt snabbt kunna säljas för en icke-publik summa och ägarna skulle inte göra sin bästa affär någonsin, men väl en OK affär, alternativt driva vidare bolaget utanför börsen.
Nu låter det som att jag är väldigt negativ till Matse, men det är inte riktigt korrekt. Jag tror fortsatt att Matse är en bra investering och jag kommer att ligga kvar i mina aktier. Det tar längre tid än vad jag hade hoppats på att få fart på försäljningen och jag känner mig tämligen säker på att storägarna när man tog bolaget till börsen trodde att försäljningen skulle öka betydligt snabbare än vad den har gjort. Det har konstaterats tidigare och jag borde ha insett det, men det tar tid att ändra beteende.
Även om jag ser nackdelar med att storägarna sitter på mycket makt och styr och ställer lite som man vill så tror jag ändå att fördelarna med tydliga ägare överväger nackdelarna. Det kommer att behövas mer kapital längre fram och jag tror att storägarna räknar med detta. Jag hoppas att man kommer att göra en nyemissionen som omfattar alla ägare. Förhoppningsvis hade detta fått fart på handeln i aktien.
Måhända kommer det att komma en månadsrapport för september imorgon, men troligtvis kommer Kimmo & Co att behöva morgondagen på sig att sammanställa och att rapporten kommer på fredag morgon.
31 augusti 2016
30 augusti 2016
Hövding: Mot 2020-målet
Jag sammanställde lite siffror för Hövding för att se hur försäljningen har utvecklat sig den senaste tiden. Även om försäljning i kronor är intressant så tycker jag att antalet produkter är mer intressant i detta läge. Anledningen är framförallt att omsättningen kan variera något beroende på vilka kanaler man säljer genom.
Om man tittar på försäljningen för antalet produkter får man följande:
2014/2015 | 2015/2016 | ||
Q1 | 1440 | 4241 | 195% |
Q2 | 1272 | 3502 | 175% |
Q3 | 3317 | 5443 | 64% |
Q4 | 3661 | ||
9690 | 13186 |
(Q1: september-november, Q2: december-februari, Q3: mars-maj, Q4: juni-augusti)
Det är tydligt att det var ett stort lyft under Q3 förra året. Anledningen till att man mer än dubblade försäljningen mellan Q2 och Q3 tror jag beror på att Hövding 2.0 lanserades i januari 2015 och jag gissar att man på allvar började leverera under Q3. Det förklarar även nedgången från Q1 till Q2.
En annan anledning till att Q2 är svag är att perioden täcker vintermånaderna och då cyklas det inte lika mycket, vilket i sin tur borde minska försäljningen av cykelrelaterade produkter. Förvisso ligger julen i Q2, men jag tror inte att den har så stor betydelse för Hövding.
Tittar på man på tillväxten period för period så var förra rapporten relativt dålig, endast 64%. Då ska man dock komma ihåg att Hövding 2.0-effekten spelar in och att Q1 och Q2 förra året var betydligt lägre än Q3.
Det är alltid vanskligt att göra prognoser, i synnerhet för ett företag som Hövding som växer snabbt, men jag tror att Q4 kommer att komma in starkt. Eftersom sommarmånaderna, dvs Q4, förra året kom in starkt, en sorts omvänd semestereffekt, så tror jag att samma sak kan ske nu. Det kan mycket väl bli över 6000 Hövdingar sålda, vilket skulle ge nästan 20 000 Hövdingar på helåret. Det skulle innebära att man dubblar antalet från förra året, vilket är bra.
I prospektet till nyemissionen nämnde man 250 MSEK i omsättningn till 2020 och en marginal på 20%. Det låter bra, men frågan hur trovärdigt det är. Under förra kvartalet när man sålde drygt 5000 Hövdingar så omsatte man 7,3 MSEK. Om vi antar att helåret landar på 20 000 hjälmar och en omsättning på 30 MSEK så är det bra. Förvisso tar helåret för Hövding slut i augusti, men för enkelhetens skull så antar vi att det är fyra år kvar efter innevarande år.
Eftersom man är i ett uppstartsskede utan konkurrens så bör man kunna växa 100% även under nästa år. Det är tufft, men jag tror att det ska gå framförallt eftersom jag tror att en hel del av de nya marknaderna som man har gett sig in på kommer att utvecklas fint under nästa år.
Om man därefter räknar baklänges för att komma fram till vilken omsättningsökning som krävs för att nå 250 MSEK 2020 så kommer man fram till att det ungefär är 66%. Det är tufft, men inte omöjligt. När man har kommit en bit på vägen skulle man t ex kunna sänka priset för att göra det mer intressant. Jag tror även att det fjärde kanalen som ska sälja till företag kommer att kunna få stor effekt. Det är många företag som vill vara innovativa och synas i rätt sammanhanget. Eftersom skalen är utbytbara är det enkelt att ge sina nyanställda en hjälm med företagets logo som en välkomstpresent - jättebra branding för företaget. Om jag hade varit i en position att bestämma över sådana saker hade jag troligtvis nappat.
Siffrorna från min lilla räkneövning blir:
2016: 30 MSEK
2017: 60 MSEK (+100%)
2018: 100 MSEK (+66%)
2019: 166 MSEK (+66%)
2020: 250 MSEK (+66%)
Vad VD Fredrik Carling säger i ett VD-ord och vad aktiemarknaden tror är förmodligen inte samma sak. Om Hövding klarar denna resa så kommer kursen att följa med uppåt (fattas bara), men om Fredrik med kolleger bara levererar 50% tillväxt nästa år så kommer kanske kursen att vackla och t o m gå nedåt (beroende på vad det finns för förklaringar till att man inte växer i raketfart).
Jag tycker egentligen att kursen är väl hög för Hövding och jag ser ganska många risker, men samtidigt så tror jag att Hövding kan bli en viral succé och det är ett tåg jag inte vill missa. Dessutom, efter att ha läst på lite inom ämnet cykelhjälmar, så står det ganska klart för mig att dagens hjälmar är inget vidare och det räcker att vara bättre än alternativen för att lyckas.
Det ska bli intressant att följa Hövdings resa. Om det mot förmodan skulle bli så att Q4 blir ett riktigt magplask kanske jag lämnar, men om det tror jag inte att det blir, snarare tror jag att Q4:an kan överraska positivt. Vad tror ni? Är det någon annan som äger Hövding-aktier? Hur resonerar ni?
Nytt utseende på bloggen
Jag fick en kommentar att det var svårt att läsa vit text mot svart bakgrund. Eftersom jag är väldigt glad för de kommentarer som jag får så hörsammade jag direkt. Efter några minuters velande så landade jag i Lundaluppen-utseendet. Jag gillade Lundaluppen skarpt och förmodligen så inverkade det på min inställning till detta utseende. Hoppas att det blir lättare att läsa!
28 augusti 2016
Matse: Varför Axfood borde köpa Matse
Från dagligvarukartan (http://www.dlf.se/kunskap/dagligvaruhandel/marknadsinformation/dagligvarukartan-2016) så kan man få fram följande information kring marknadsandelar:
Det är intressant att se giganten ICA har mer än halva marknaden och det är även intressant att se att ICA själva inte ser det som att man har halva marknaden. ICA har en dominerande position som jag ser det på den svenska marknaden och förr eller senare så tror jag att man borde stävja ICAs framfart. Det är inte sunt att ha en spelare som är så pass stor. Det är en annan fråga och jag tror inte att det kommer att hända någonting inom kort, men om jag vore ICA-aktieägare så skulle jag ta det i beaktande. ICA har mer än halva den svenska marknaden och utrymmet för att växa mycket mer i Sverige är därmed begränsat.
För att sätta lite perspektiv på saker så omfattar hela marknaden i diagrammet ovan 250 miljarder kronor, vilket om man räknar med att Matse omsätter 250 MSEK skulle innebära att Matse står för 0,1%. Mathem borde stå för ungefär 0,3%.
Jag har skrivit många gånger förr att ICAs modell gör det inte lätt för en tjänst som Matse. Handlarna har en central roll inom ICA och den väg man har valt är att man som online-konsument inte handlar av ICA utan av en specifik ICA-handlare. Man kan tycka vad man vill om det upplägget, men jag tror inte på det. Av den enkla anledningen har jag svårt att se att ICA skulle köpa Matse. Det är inte uteslutet, men inte sannolikt.
Både Bergendahls och Axfood tror jag skulle kunna vara presumtiva köpare av Matse på sikt. Axfood har 65% av sin försäljning via Willys och resten via Hemköp. Matse skulle på ett ganska bra sätt komplettera dessa två verksamheter och man skulle kunna nå ut till kundgrupper som man idag inte når. Jag tror att många av de som handlar via Matse tidigare handlat på ICA. Det grundar jag dels på att Matse inte är billigast utan bekvämast, vilket borde locka till sig konsumenter som inte i första hand tittar på priset. Många av dessa konsumenter tror jag vanligtvis handlar på ICA. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Om Axfood skulle ge sig in i online-affären via ett nytt koncept så skulle det kunna nå marknader som man inte når idag, vilket skulle kunna få affären som helhet att växa. Man skulle till och med på sikt kunna se att Matse även levererade för Willys, men initialt i alla fall så skulle jag tycka att det vore en bra idé att ha Matse som ett koncept likt vad det är idag, medan Willys skulle kunna erbjuda click and collect. Just att dela upp så att både Willys och Matse skulle kunna erbjuda online utan att direkt konkurrera med varandra tror jag skulle vara klokt.
Även för Bergendahls skulle Matse passa in fint. Bergendahls säljer främst via City Gross och jag tror att de som handlar via Matse inte tidigare i så hög grad utsträckning handlade på City Gross. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Matse skulle kunna växa Bergendahls marknadsandelar och man hade haft ett annat erbjudande än ICA och Axfood.
Säg Axfood eller Bergendahls hade varit tvungna att betala 300 MSEK för Matse, vilket är en premie på 20% från dagens nivåer (Börsvärdet-kassa ger ungefär 250 MSEK, skulder och omsättningstillgångar tar ungefär ut varandra), hade det då varit en bra affär? 300 MSEK låter kanske som mycket pengar för att ett bolag som går med förlust och som i år kommer att omsätta 300 MSEK, men jag tycker inte att det är så farligt. För det första så hade man fått en mängd nya kunder i ett svep, förmodligen hade man fått minst 20 000 kunder, vilket inte är dåligt. För det andra hade man fått ett varumärke som är inarbetat och som lockar till sig alltfler användare för varje månad som går. För det tredje hade man fått en fungerande infrastruktur i alla tre storstadsregioner och ca 50 lastbilar som kör ut varorna. För det fjärde skulle man få en bra sida och en bra app. Det är möjligt att 300 MSEK inte hade räckt för att övertyga storägarna, men jag tror att Axfood och Bergendahls hade gjort väldigt klokt i att köpa upp Matse. Man hade köpt sig en edge mot giganten ICA och det skulle vara svårt för ICA med sin struktur att värja sig mot hotet.
Det ska bli intressant att se vad som händer. Jag har läst att Axfood är ute och sonderar terrängen och jag skulle inte bli förvånad om Axfood slår till och köper antingen Matse eller Mathem.
Det är intressant att se giganten ICA har mer än halva marknaden och det är även intressant att se att ICA själva inte ser det som att man har halva marknaden. ICA har en dominerande position som jag ser det på den svenska marknaden och förr eller senare så tror jag att man borde stävja ICAs framfart. Det är inte sunt att ha en spelare som är så pass stor. Det är en annan fråga och jag tror inte att det kommer att hända någonting inom kort, men om jag vore ICA-aktieägare så skulle jag ta det i beaktande. ICA har mer än halva den svenska marknaden och utrymmet för att växa mycket mer i Sverige är därmed begränsat.
För att sätta lite perspektiv på saker så omfattar hela marknaden i diagrammet ovan 250 miljarder kronor, vilket om man räknar med att Matse omsätter 250 MSEK skulle innebära att Matse står för 0,1%. Mathem borde stå för ungefär 0,3%.
Jag har skrivit många gånger förr att ICAs modell gör det inte lätt för en tjänst som Matse. Handlarna har en central roll inom ICA och den väg man har valt är att man som online-konsument inte handlar av ICA utan av en specifik ICA-handlare. Man kan tycka vad man vill om det upplägget, men jag tror inte på det. Av den enkla anledningen har jag svårt att se att ICA skulle köpa Matse. Det är inte uteslutet, men inte sannolikt.
Både Bergendahls och Axfood tror jag skulle kunna vara presumtiva köpare av Matse på sikt. Axfood har 65% av sin försäljning via Willys och resten via Hemköp. Matse skulle på ett ganska bra sätt komplettera dessa två verksamheter och man skulle kunna nå ut till kundgrupper som man idag inte når. Jag tror att många av de som handlar via Matse tidigare handlat på ICA. Det grundar jag dels på att Matse inte är billigast utan bekvämast, vilket borde locka till sig konsumenter som inte i första hand tittar på priset. Många av dessa konsumenter tror jag vanligtvis handlar på ICA. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Om Axfood skulle ge sig in i online-affären via ett nytt koncept så skulle det kunna nå marknader som man inte når idag, vilket skulle kunna få affären som helhet att växa. Man skulle till och med på sikt kunna se att Matse även levererade för Willys, men initialt i alla fall så skulle jag tycka att det vore en bra idé att ha Matse som ett koncept likt vad det är idag, medan Willys skulle kunna erbjuda click and collect. Just att dela upp så att både Willys och Matse skulle kunna erbjuda online utan att direkt konkurrera med varandra tror jag skulle vara klokt.
Även för Bergendahls skulle Matse passa in fint. Bergendahls säljer främst via City Gross och jag tror att de som handlar via Matse inte tidigare i så hög grad utsträckning handlade på City Gross. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Matse skulle kunna växa Bergendahls marknadsandelar och man hade haft ett annat erbjudande än ICA och Axfood.
Säg Axfood eller Bergendahls hade varit tvungna att betala 300 MSEK för Matse, vilket är en premie på 20% från dagens nivåer (Börsvärdet-kassa ger ungefär 250 MSEK, skulder och omsättningstillgångar tar ungefär ut varandra), hade det då varit en bra affär? 300 MSEK låter kanske som mycket pengar för att ett bolag som går med förlust och som i år kommer att omsätta 300 MSEK, men jag tycker inte att det är så farligt. För det första så hade man fått en mängd nya kunder i ett svep, förmodligen hade man fått minst 20 000 kunder, vilket inte är dåligt. För det andra hade man fått ett varumärke som är inarbetat och som lockar till sig alltfler användare för varje månad som går. För det tredje hade man fått en fungerande infrastruktur i alla tre storstadsregioner och ca 50 lastbilar som kör ut varorna. För det fjärde skulle man få en bra sida och en bra app. Det är möjligt att 300 MSEK inte hade räckt för att övertyga storägarna, men jag tror att Axfood och Bergendahls hade gjort väldigt klokt i att köpa upp Matse. Man hade köpt sig en edge mot giganten ICA och det skulle vara svårt för ICA med sin struktur att värja sig mot hotet.
Det ska bli intressant att se vad som händer. Jag har läst att Axfood är ute och sonderar terrängen och jag skulle inte bli förvånad om Axfood slår till och köper antingen Matse eller Mathem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)