Det är en ganska intressant tid som vi lever i. Om man skall tro prognoserna kommer vi med stor sannolikhet att handla klappar och mat för mer pengar än någonsin i år. Bostadspriserna har fortsatt upp och om man skall tro mäklarsamfundet så är de dagens nivåer här för att stanna eller passeras i riktning uppåt. Mitt under julklappsrekordhandel och bostadsrally så pratas det om den största krisen sedan andra världskriget och Riksbanken tänker fortsätta att låna ut pengar för i princip ingen ränta alls. Det är en tid av ytterligheter.
Anledningen till att bopriserna stiger beror som jag ser det på att räntan är låg och en allmän optimism om framtida bostadspriser. En annan bidragande orsak är bostadsbrist. En del människor är mer eller mindre tvingade att köpa en bostad för att kunna bo där de kan få jobb och vill bo, vilket egentligen är ett systemfel i min mening. Jag tror att bostadspriserna kommer att vända nedåt när räntan väl höjs. Förhoppningsvis kommer man även att ändra förutsättningarna så att det byggs mer hyreslägenheter så att bostadsbristen minskas, vilket skulle vara gynnsamt, dock inte för bostadspriserna.
Rekordjulhandeln är förmodligen även den ett resultat av den låga räntan. En annan, kanske än mer bidragande faktor, är regeringens skattesänkningar, vilka har gett alla med jobb mer i plånboken.
Vad gäller krisen så finns det absolut en pågående kris. SAAB kommer förmodligen att gå omkull om inget oväntat händer, Volvo kan vara på väg till Kina, Ericsson lägger ner anläggningar, mm. Beror allt detta på att amerikaner lånade för mycket när de köpte hus? Ja och nej. Den kreditkris som subprime-lånen i USA gav upphov till gjorde det väldigt jobbigt för alla företag som levde på marginalen, t ex många biltillverkare, eftersom få investeringar gjordes när det inte var möjligt att få loss pengar (och när ingen visste var det hela skulle sluta). Det finns dock andra anledningar till att SAAB och Volvo är på väg till Kina eller historieböckerna. Det finns en överetablering inom bilindustrin och Ford, som idag äger Volvo PV, och GM, som idag äger SAAB, har drabbats hårt av att man inte kunnat ta fram bilar på ett effektivt sätt som tilltalar konsumenterna. Utgallringen inom bilindustrin hade förmodligen ägt rum även om vi inte hade haft någon kris, men krisen har skyndat på förloppet. I fallet med Ericsson handlar det mer om ett teknikskifte. Möjligen har kreditkrisen även i detta fall skyndat på förloppet.
Varför envisas då Riksbanken med att hålla räntan på en nivå som är 16 gånger lägre än vad Stefan Ingves, vår Riksbankschef, menar är en normal styrränta (räntan är idag 0,25% och normalräntan anses av Stefan Ingves själv vara 4%)? Svaret som Riksbanken ger är att man vill frigöra de lediga resurserna. Jag tolkar detta som att man vill få igång sysselsättningen i Sverige genom att göra det enklare för investeringar. Tyvärr tror jag att man har en övertro på räntevapnet. Det kommer inte att startas många stora fabriker i Sverige för att räntan är låg just nu och ett par år framöver. Förutsättningarna för att producera i Sverige är inte tillräckligt bra, trots att räntan just nu är låg. Det kommer heller inte att startas fler små företag för att räntan är låg. Nya företag startas, enligt mig, främst av andra orsaker. Det som en låg ränta faktiskt gör är att den håller en hel del tilltufsade företag under armarna, men precis som med SAAB och Volvo så kommer det att bli jobbigt förr eller senare för många av dem fast lite längre fram.
Det skiner säkert igenom, men jag tycker att det är fel att vänta ända till hösten med att höja räntan. Enligt prognosen skall räntan vara runt 0,4% i slutet av 2010 och successivt höjas för att under 2012 ligga runt 4%. Jag tror att en sådan räntebana kommer att få många att överbelåna sig, men tyvärr inte få avsedd effekt på sysselsättningen. Det skall bli intressant att följa.
Kommentera gärna.
2 kommentarer:
Nej, så många nya företag kommer nog inte att startas av den låga räntan, men förhoppningsvis blir färre av med jobbet. Dom företag som skulle startats oavsett ränteläge kan då minska arbetslösheten istället för att bara dämpa fallet. Visst kan man se det som att hålla företagen under armarna, men samtidigt är alternativet att få kraftigt ökad arbetslöshet inte speciellt tilltalande.
Det finns en poäng med att hålla räntan låg för att stödja företag som har det tufft, men i vissa fall kommer det vara ett sätt att fördröja det oundvikliga, i andra fall kan det göra att företagen hamnar på rätt köl igen.
Tyvärr slår räntesänkningarna fel. Bostadspriserna fortsätter upp, trots att vi befinner oss i en kris med ökad arbetslöshet som följd. Det rimmar dåligt. Belåningen skenar och många kommer att hamna i en skuldfälla som kommer att vara tuff att ta sig ur när inte bostadens ökade värde kan rädda.
Jag tror att nackdelen med låg ränta, dvs för hög skuldsättning hos privatpersoner, är större än fördelen med den låga räntan, dvs att företagens kostnadsmassa minskas genom lägre räntekostnader.
Räntan kommer att vara 16 gånger så hög om två-tre år enligt prognosen. Det är rätt maffigt.
Skicka en kommentar