Funderingar kring pensionssparande

Pensionen består av tre olika delar; allmän pension, tjänstepension och privat pension. Beroende på när man är född och beroende på om arbetsgivaren följer kollektivavtal eller inte så kan det skilja en del, men om man utgår från personer födda 1979 eller senare och antar att arbetsgivaren betalar in enligt kollektivavtal så händer följande varje månad:

Allmän pension
Den allmänna pensionen utgår grunden för det stora flertalet. 16% av lönen avsätts till en inkomstpension som man inte själv kan påverka och 2,5% avsätts till premiepensionen som man kan påverka genom att väja fonder själv.

Räknat på en lön på 40 000 SEK/månad så kommer alltså 7 400 SEK att avsättas till den allmänna pensionen. Av dessa kan man välja fonder för 1 000 SEK. En gång om året får man hem ett orange kuvert där man får en del information om hur det har gått.

Tjänstepension
Tjänstepensionen skiljer sig år beroende på när man är född, men om man tittar närmre på den som gäller för personer födda 1979 eller senare så avsätts 4,5% av lönen till tjänstepensionen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2017 är 61 500 SEK, vilket innebär att 4,5% avsätts upp till en lön på ungefär 38 450 SEK/mån. Över denna lön avsätts 30% av inkomsten till tjänstepensionen. Anledningen till det stora hoppet är bland annat att det bara avsätts till allmän pension upp till 7,5 inkomstbasbelopp.

Enligt ITP1 så kan man välja traditionell försäkring eller fondförsäkring. Man kan, om jag förstår saken rätt, maximalt välja att ha 50% i fondförsäkring. Man kan välja förvaltare av både den traditionella försäkringen och fondförsäkringen, och med jämna mellanrum så görs det nya upphandlingar, vilket får till effekt att aktörer försvinner och nya tillkommer. Om man inte vill ha sina pengar spridda på en massa olika aktörer kan man välja att flytta pengar via collectum.se. Tyvärr kostar det ibland att flytta pengar från en förvaltare till en annan.

När det kommer till fondförsäkring så kan man i många fall själv välja fonder. Utbudet är oftast inte speciellt stort, men det finns viss valfrihet i alla fall. När jag har valt så har jag prioriterat fondutbud och åtkomlighet högt. Om jag skulle vilja minska min exponering mot aktiemarknaden, eller öka, eller rikta den mot någon viss marknad eller bransch så vill jag ha den möjligheten. Naturligtvis är även avgifter viktigt, vilket för min del ofta blir att det ska finnas ett hyggligt utbud av indexfonder.

Pensionen och övrigt sparande
Jag tycker att det är klokt att se pensionen som en del av det totala sparandet, och att anpassa valen av fonder med ett litet öga på hur aktieportföljen eller fondportföljen ser ut i övrigt. För egen del har jag till exempel valt att ha en del pengar i amerikanska indexfonder och en del pengar i en Indienfond. Anledningen till att jag har resonerat så är att jag har mestadels svenska bolag i min aktieportfölj och genom att ha exponering mot USA och Indien via pensionssparandet så får jag en bättre spridning.

Man kan även fundera en del på hur man ska fördela ITP-pengar och PPM-pengar. PPM-urvalet är bättre än ITP-urvalet och ibland kan avgifterna skilja sig åt för de olika systemen. Det är nog inte så mycket, men det kan vara bra att ha i bakhuvudet. Jag har i mitt PPM-sparande en del förhållandevis dyra fonder, bl a Didner & Gerge-fonder, som jag tycker blir prisvärda när man får PPM-rabatten, men kanske inte lika prisvärda när man inte får någon rabatt. Naturligtvis kan man fundera kring om en vissa fond kan vara prisvärda i alla fall, men min poäng är att avgiften blir olika beroende på genom vilket system man äger fonden och eftersom det är så tycker jag att det kan vara värt att hålla lite koll på detta.

Pensionen och livet i övrigt
Om man har en hög lön kan det ibland kännas intressant att få olika löneförmåner istället för högre lön. Det  man ibland glömmer bort när man tittar på den typen av lösningar är att ett bruttolöneavdrag kan verka intressant vid första anblicken i och med att marginalskatten är förhållandevis hög, men viktigt att komma ihåg är att man får en hel del pension avsatt för toppen av månadslönen. Det kanske blir intressant i alla fall att t ex få en tjänstebil för ett bruttolöneavdrag (och förmånsbeskattning), men ska man ta med alla effekter av bruttolöneavdraget kanske det inte blir lika intressant. Det gäller med andra ord att vara lite vaksam när det börjar talas om bruttolöneavdrag.

Ska man tajma marknaden med pensionen?
De flesta pensionslösningar som jag har sett har 100% aktier de första åren och när man närmar sig pensionsålder så minskas aktieexponeringen efter hand. Det verkar klokt, så klart. Frågan är om man ska försöka sig på att tajma marknaden med sin tjänstepension. Idag verkar de flesta pilarna att peka åt rätt håll, men om marknaden svänger och man kan undvika nedgången så kan det göra ganska mycket i slutändan. Det är förmodligen ingenting att rekommendera för någon som tycker att aktiemarknaden inte är så intressant och som inte vill lägga tid på att följa upp sina investering, men om man vill lägga tid på att följa marknaden så kanske det kan vara en idé. Jag har funderat på att faktiskt lyfta bort en del tjänstepensionspengar från aktiemarknaden om det börjar gå nedåt. Klokt eller oklokt, det får framtiden utvisa. Det är inte lätt att tajma marknaden, men att inte alltid köra 100% aktier behöver inte vara fel.

Hur håller man koll?
Det enklaste sättet att hålla koll på sin pension tycker jag är www.minpension.se. Det går enkelt logga in via sitt bank-ID och man får snabbt en hygglig koll på hur det ser ut. Tyvärr tar det väldigt lång tid för många av siffrorna att uppdateras. Det tycker jag är svagt. Man måste inte ha dagens kurs, men när det börjar skilja veckor och månader så tycker jag att det är för mycket.