28 oktober 2018

Skatt: Varför du skall ha både ISK och depå

Idag så bläddrade jag igenom Aktiespararen och i en av artiklarna så nämndes det att ISK är att föredra framför depå. Jag har skrivit om det tidigare och det är sant som det står i tidningen, men jag tycker att det finns ett par saker som man inte får glömma. För det första så finns det möjlighet att kvitta den schablonintäkt som skapas när man har en ISK mot kapitalförluster. Det kan man läsa mer om hos Skatteverket. Om man har både ISK och depå så har man alltså möjlighet att kvitta de förluster som man råkar ut för i depån mot den intäkt som skapas i ISKn.

Att ISK leder till skatt oavsett hur innehaven utvecklas gör att det går ganska enkelt att räkna på när det lönar sig och inte lönar sig. Idag tror jag att gränsen går vid 1,5% (statslåneräntan, nu 0,49%,+1%) för när det är mer intressant med ISK än med depå. Det ändras med tiden dock just eftersom statslåneräntan ändras med tiden och så mycket lägre än vad vi är nu kommer vi inte att komma. Det finns idag en undre gräns satt till 1,25%, dvs lägre än så kommer det inte att bli.

Det man ska tillägga är att vad gäller utdelningar så beskattas inte dessa direkt i en ISK, dvs i samband med att man får utdelning så betalar man ingen skatt. Skatten betalas baserat på vad värdet på ISKn är i slutet av varje kvartal. I en depå är det annorlunda. Där betalar man källskatt på 30% i samband med att man får utdelningen. De pengarna man får via utdelningar kan man alltså inte kvitta mot förluster (i alla fall såvitt jag förstår). Om man har utländska aktier blir det lite annorlunda i en ISK. Eftersom källskatten ofta delas mellan Sverige och landet där aktien är noterad så kan du få betala en skatt på utdelningen även om du äger aktien i en ISK. Det går att få tillbaka en del av denna skatt och det är lite olika länder. Generellt sett så tror jag att det är mer fördelaktigt att äga utländska aktier i kapitalförsäkring än i en ISK, men det är ingenting som jag har gjort och ingenting som jag kan så mycket om. Det man ska komma ihåg när man har en ISK är att inte flytta pengar fram och tillbaka för ofta. Om man flyttar pengar in och ut ur en ISK så kan det påverka skatten.

Det blev lite mer än vad jag tänkt mig om hur ISK och depå funkar, men jag tror att det kan vara bra för att få hela bilden. Det handlar alltså om två ganska olika former som man kan använda för att äga aktier och beskatta sina aktievinster.

Några saker som jag tycker att man skall tänka på är följande:
- Det behöver inte vara antingen eller. Det finns en klar poäng i att ha både och så att du kan använda förluster i depån för att kvitta mot schablonintäkten i ISKn. (även andra kapitalinkomster kan man kvitta)
- Om man har aktier med hög utdelning så kan det vara en idé att ha dem i en ISK beroende på att utdelning beskattas olika.
- En del IPOer (nyintroduktioner) kan bara tecknas i en depå, vilket gör att det kan vara en idé att ha en depå om man vill vara med på IPOer.
- Pengar som står i en ISK ger upphov till skatt. Det lönar sig oftast inte ta ut dessa och sätta in dem igen för att undvika skatt (eftersom insättningar skickar upp skatten). Om man vill ha pengar stående under långa perioder så kan det vara en idé att välja depå istället. Anledningen till att man vill ha pengar stående skulle kunna vara att man vill ha pengar redo om ett bra köptillfälle uppstår.
- En ISK leder alltid till skatt varje år. Även om det blir stora nedgångar under året så kommer du att betala skatt. Om du har en lite dystrare börssyn så kan det vara klokt att ha en depå istället eller, om man inte vill vara fullt så drastisk, föra in nya pengar i depå istället för i ISKn.
-  Om man har en depå så kan man sprida ut skatten under många år, vilket man inte kan i en ISK. Anledningen till att det blir en skillnad är att skatten i en depå baseras på realiserad vinst medan en ISK baseras på värdet av innehaven. Om man väljer att realisera vinster samtidigt som man realiserar förluster så kan man påverka hur mycket man skall betala i skatt för innevarande år. Om man jobbar med detta så får man komma ihåg att det kommer lite courtage-kostnader. Om man vill behålla innehavet så kan man så klart köpa tillbaka direkt efter att man har sålt.
- Om man vill så kan man anpassa risknivån i portföljen efter hur mycket orealiserade vinster som man har i depån. Om man t ex har en stor orealiserad vinst i portföljen som man förr eller senare kommer att få skatta för så kan det vara en sak att ta i beaktande om man funderar på att ta en position i ett nytt bolag som kan sticka iväg rejält men också bli en besvikelse.

Om man bara vill ha en ISK eller en depå så tycker jag att man i nuläget skall välja en ISK. Det handlar dock mycket om statslåneräntan och om räntan stiger så kan det vända till depåns fördel. Om man har tycker att det är kul med aktier och man tycker att det finns fördelar med att ha både och så tycker jag att man skall göra det.

4 kommentarer:

Investormannen sa...

Jag är själv en anhängare av den klassiska depån trots att ISK på sikt bör vara det bästa. Anledningen är att när jag köper aktier är jag inte oroad för att det ska bli skatt på reavinster, utan det som oroar mig är att de ska tappa i värde. Om det värsta som kan hända är att jag får reavinster som leder till skatt så kan jag leva med det. Jag vill dock inte betala skatt på en portfölj som tappar värde.

När det gäller kvittning är det dock viktigt att hålla tungan rätt i mun. Det intressant är inte att man kan kvitta schablonintäkten mot förluster. Det intressanta är vad nettoeffekten av kvittningen blir. Jag citerar från FAQ om ISK på Skatteverkets hemsida:

"Ja, du kan kvitta en schablonintäkt mot en ränteutgift som redovisas i samma deklaration. Schablonintäkten ska tas upp som en intäkt i inkomstslaget kapital på samma sätt som t.ex. en ränteinkomst. Kan du inte kvitta den mot en ränteutgift kommer du i stället att kunna kvitta schablonintäkten mot 70 % av en kapitalförlust på t.ex. aktier eller andra värdepapper. Kvittningen kommer att ske automatiskt i deklarationen."

Har du en ränteutgift kan du redan kvitta den mot alla andra inkomster, givet att du har någon skatt att kvitta bort. Har du andra kapitalförluster kan du också kvitta dem mot andra inkomster till 7/10, precis som schablonintäkten. Alltså blir det netto ingen skillnad i deklarationen, eftersom du bara kan kvitta förluster en gång. Det enda du gör är att flytta kvittningen från ett ställe i deklarationen till ett annat. Det finns i praktiken bara några enstaka fall där man kan kvitta bort schablonintäktens skatteeffekt, och för de allra flesta är de osannolika. Det kan t.ex. gälla när du inte har någon skatt på inkomst av tjänst (p.g.a. låga tjänsteinkomster), eller där du har högre ränteutgifter än 100 tkr per år och så att säga redan slagit i taket.

Mvh Mattias

Charlie sa...

Kloka synpunkter. Det blir alltså ingen skillnad netto om du har ränteutgifter, vilket så klart de flesta har. Det är jag med på och det är en viktig poäng. Tack för att du la till det.

Charlie sa...

Det jag tycker att man inte skall glömma dock och som inte går emot vad du skriver är att man i en depå kan "periodisera", dvs att man kan välja själv när man vill realisera vinster och förluster.

Man kan också fundera lite på också är vad den faktiska räntekostnaden blir för någon som har en maffig ISK-portfölj. Först har man möjlighet att få till en bra deal för att man har en bra ekonomisk situation, vilket portföljen visar, därefter får man ränteavdrag och slutligen så kan man kvitta 70% av ränteutgifterna mot schablonintäkten som ISK-portföljen triggar. Det blir väldigt billiga lån eller väldigt låg kapitalskatt beroende på hur man ser det, eller tänker jag fel? Man kan också fundera på om man skall balansera fördelningen ISK vs depå efter hur stora ränteutgifter man har eller hur stor belåning på huset man har.

Charlie sa...

Inser att jag tänkte lite fel i min kommentar. Ränteavdraget är en kvittning redan och man kan inte kvitta två gånger som jag skriver ovan. Nedan finns en länk på temat:

https://www.skatter.se/?q=node/6647