20 juni 2018

Capio, JM, ICA, Axofood: Ombalansering och möjliga effekter av boprisras

Igår så sålde jag Capio-aktierna. Det blev ungefär ett plus-minus-noll-resultat. Anledningen till att jag sålde är att jag känner viss tveksamhet inför framtiden. Det är nog ganska bra nivåer att gå in på och det kan vara en intressant aktie att äga om konjunkturen skulle vika.Det som ligger i andra vågskålen är den politiska risken och att så snart vinsterna ökar så kommer det att skapa debatt. Det är inte omöjligt att jag gör come back, men just nu väljer jag att stå utanför. Kan jag handla aktier imorgon för 37 SEK så kanske jag gör det.

Jag valde att minska i JM också idag. Faktum är att jag sålde allt och köpte tillbaka en del igen när kursen föll något. Det är hög risk i JM och det är inte helt enkelt att skapa sig en bra uppfattning om allt elände är inprisat i kursen eller om väl mycket elände är inprisat i kursen. En intressant övning som man kan göra är att fundera på vem som kommer att ta den stora smällen om bopriserna rasar - byggbolagen, bankerna eller någon annan. Naturligtvis kommer alla att påverkas av en sådan situation, men frågan är vem som drabbas hårdast.

Det har varit en del tunga namn som har varit ute och menat på att skuldsättningsgraden hos svenskar är alarmerande. Det är helt korrekt. Den är jättehög. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bolån är statligt subventionerat, vilket gör att en del lånar med hjälp av bostaden för att investera på börsen. Jag är en av dem. Det känns helt enkelt som en bra deal att låna till runt 1% (efter ränteavdrag) för att stoppa in pengar på börsen. Nu är det inte alla som har ett sparande naturligtvis och det kommer att finnas de som hamnar väldigt snett om bopriserna faller, men många av dessa kommer att kunna reda upp situationen genom att dra åt svångremmen. Jag har varit inne på det tidigare och jag tror att en hel del kan dra ner på onödig konsumtion för att lösa en jobbig bolånesituation. Till skillnad från andra länder så är bolån personliga i Sverige och det kommer att spela roll om bopriserna faller.

Min hypotes är att bankerna i Sverige kommer att kunna hantera situationen relativt bra. Det är alltid bra att titta tillbaka historiskt för att se vad som har hänt i liknande situationer tidigare. När man gör det är det dock viktigt att komma ihåg att även titta på skillnaderna. När det kommer till den senaste bankkrisen i Sverige så handlade det om att man hade lånat ut pengar hej vilt i Baltikum. Det var kul så länge det varade, men när väl bubblan sprack så stod banken med stora parkeringsplatser fyllda med lyxbilar som köpts med lånade pengar och diverse andra lån som aldrig skulle bli återbetalda. Jag tror att situationen är en annan idag och jag tror inte att svenska banker kommer att bli så enormt hårt drabbade som en del tror. Istället tror jag att det kan bli detaljhandeln som tar en del stryk. Det är möjligt att jag har fel och bankerna är absolut inte utan risk, men jag känner mig fortfarande ganska bekväm med att ligga relativt tung i bank.

Vad gäller JM så tror jag att man kan komma att hamna i en lite jobbig situation om bopriserna faller nedåt, vilket i sin tur kan vara en effekt av att räntan höjs, och det är därför som jag inte placerat aktierna längst ned i byrålådan.

Några aktier som jag faktiskt tror skulle kunna ta en del stryk om bopriserna faller är ICA och Axfood. Det kan låta märkligt och det kräver absolut sin förklaring. Om personer som hamnar i en lite jobbig situation när räntan höjs och bopriserna faller drar ner på sin konsumtion så kommer det att drabba en rad bolag. En del kanske tycker att ICA och Axfood inte är bolag som borde drabbas så hårt eftersom man säljer livsmedel och mat måste man ju ha, så klart. Det är förvisso korrekt att man måste ha mat, men det köps alldeles för mycket mat och de flesta konsumenter har otroligt dålig disciplin när det kommer till hur man handlar mat. Ett tips är att lyssna på senaste avsnittet av Kapitalet som handlar om egna varumärken. En sak som sägs där är att någon har räknat ut att man säljer 10% mer på ett högervarv än på ett vänstervarv eftersom man har korgen i höger hand (eller om det var tvärtom). En slutsats som man kan dra av detta är att det säljs enormt mycket onödiga produkter i livsmedelsbutikerna, eller annorlunda uttryckt att det görs väldigt mycket ogenomtänkta köp. Jag tror att e-handeln intåg inom segmentet kommer att till viss del ändra på detta. Att konsumenter kommer att handla på samma sätt på nätet som man gör i butik tror inte jag. Min gissning är att det kommer att förändras och jag tror att tuffare ekonomiska villkor kan snabba på förändringen. Ett eventuellt intåg i Sverige av Amazon i kombination med att konsumenter börjar handla på ett mer ekonomiskt sätt skulle kunna vara en giftig mix för bolag som ICA och Axfood. Det behöver inte bli så, men det finns en obalans - konsumenter handlar på ett oekonomiskt sätt och om det kommer en trigger som gör att man kommer att behöva göra på ett annat sätt så kommer det att finnas ett behov av en annan typ av tjänst. Amazon har teknik som gör att hanteringen kan bli mycket mer effektiv och en storskalighet som i många avseenden är ojämförbar. Det kan naturligtvis bli så att konsumenter kommer att fortsätta att handla matvaror i butik, men det tror inte jag, framförallt inte basvaror eller stapelvaror. Om konsumenter kommer att börja handla på nätet i större utsträckning så är det inte säkert att handelsmönstren ändras, men jag tror att det kommer att bli en förändring. Det är inte säkert att ändrade förutsättningar kommer att påskynda marknadstransformationen, men jag tror att det kan bli så. Detta är så klart bara vilda spekulationer, men jag tror inte att det är så enkelt att bankerna tar smällen om det blir tuffare tider. 

19 juni 2018

HM: Lars Frick säger köp

Idag  så läste jag att Lars Frick vågar gå mot strömmen och säger köp på HM. Det kan vara ett riktigt råd tror jag. Fast det är ingenting för den som vill ha en trygg investering.

Det talas mycket om att HM är den stora förloraren i den nya verkligheten med e-handel på allvar. Det är helt sant och det har till och med bevisats som jag ser det. Det finns aktörer som Zalando som inte fanns tidigare och kundernas handelsmönster har ändrats på ett sätt som inte bara är till HMs fördel (för att uttrycka sig väldigt milt).

Det jag tycker att man till viss del missar i debatten kring HM är att e-handeln bara är en del av förklaringen till att försäljningen knackar, i alla fall som jag ser det. Den stora anledningen till att man inte riktigt når ända fram är att man inte har produkter som kunder vill köpa, återigen som jag ser det. Fördelen med att det inte bara handlar om stora strukturella förändringar utan om att man inte har träffat helt rätt med produkterna är att det är lättare att komma till rätta med det senare.

Allt detta är bara mina egna spekulationer och Lars Frick har klätt sin analys med relevanta siffror så om du är intresserad av att höra åsikter om HM som inte går i samma linje som alla andra, läs Lars analys:

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2018/06/19/vaga-ga-motvalls-i-hm-kop-aktien-och-salj-inditex.html

18 juni 2018

Cykelpendling: Lås

Jag har skrivit lite tidigare om cykelpendling. Enligt mitt sätt att se så är cykling ett väldigt trevligt sätt att ta sig till jobbet. Det finns tidpunkter under jobbet då jag kan längta efter att få cykla. Det är kanske lite märkligt, men jag tycker att det är en oerhörd frihetskänsla att susa fram med hårt pumpade däck, välsmord kedja och en cykel som är inställd efter mina mått. Tyvärr är baksidan av min längtan efter fart att jag ibland kör för fort. Anledningen till att det blir ett problem är att på en cykelbana kan det dyka upp allt möjligt, allt från en hund som ligger och sover på cykelbanan (medan husse står 20 m bort och pratar med en kompis) till klottersaneringsslangar (som inte går att cykla över) som ligger tvärs över cykelbanan. Om man vill komma fram i ett stycke när man cyklar så skall man ta det lugnt och ha hjälm.

Man kan tycka att det är ett litet steg att börja cykla till jobbet istället för att köra bil eller åka kollektivt, men eftersom det handlar om att bryta invanda mönster så är det ofta inte så enkelt. Det kräver en del planering för att man skall hitta rutiner som man trivs med och det kräver en del efterforskningar för att hitta vad som passar en själv. Det finns en massa olika råd och tips, och det är naturligtvis bra, men det gäller att veta vad som passar en själv för att det skall bli bra.

Förutom att man behöver en cykel så behöver man bland annat ett eller flera bra lås. Anledningen till att man behöver är ett bra lås är så klart för att cykeln inte skall bli stulen. Tyvärr är cyklar ganska stöldbegärliga eftersom det är ganska enkelt att sälja en fin cykel på andrahandsmarknaden till ett ganska bra pris. Det ställs inte en massa frågor (oftast) och om priset är rätt så blir cykeln snabbt såld. När det kommer till cyklar så är min teori att det inte alltid handlar om att "tillfället gör tjuven", dvs att någon ser en cykel som man enkelt kan ta och gör det utan större planering, utan att det i många fall handlar om personer som av olika anledningar vill ha snabba pengar och som har cykelstölder som en av många inkomstkällor. Dessa personer använder ofta någon form av kraftig sax (t ex bultsax) som man kan klippa upp enklare lås med eller så har man en längre stålstav eller liknande för att bända upp icke-robusta lås. Det är svårt att hitta lås som inte går att få upp, men det är inte så jobbigt att göra det så pass jobbigt för tjuven att han eller hon väljer att inte försöka.

Jag är inte expert på lås, men vad jag har kommit fram till är att det finns tre parametrar som man kan använda för att beskriva ett lås: 1) styrka, 2) vikt och 3) pris. Det är en förenkling och ett lås av ett välkänt märke kostar naturligtvis mer än ett lås av ett mindre känt märke. På samma sätt finns det lite olika typer av lås och om man går in mer på detalj så har dessa lite olika för och nackdelar, men som en enkel modell så tycker jag att tre-parametermodellen funkar. Dessa tre parametrar kan man jobba med på lite olika sätt. Man kan t ex få ett riktigt starkt lås som väger lite, men då måste man betala mycket. Man kan få ett lås som inte är så starkt som väger mycket och då behöver man inte betala så mycket, osv. Generellt kan man säga att tunga lås är starka, och de starka lås som är förhållandevis lätta är i de allra flesta fall dyra.

Om man pendlar till jobbet så finns det ett bra val som jag ser det. Man köper ett halvstarkt lås som är lätt som man alltid kan ha med sig i väskan eller på cykeln. Om man behöver stanna för att fixa ett snabbt ärende så kan man låsa med detta. Det kan vara klokt att lägga till ett andra lås för att vara säker på att man uppfyller försäkringsbolagets krav, men det beror på försäkring och om du brukar stanna på vägen eller inte. Detta lätta lås, eller dessa lätta lås om man väljer att ha två, kompletterar man med en riktigt tung kätting som man låter alltid vara på jobbet. Eftersom man inte skall köra runt med detta lås så kan man helt strunta i vikten. Prioritera styrka och pris när du väljer. Låset kan vara hur tungt som helst. När du cyklar hem för dagen så låser du fast låset i cykelstället så finns det ingen risk att det försvinner till nästa dag. På en del platser så finns det ett rör eller en stång där man man låsa fast sina lås på detta sätt. Det är möjligt att detta sätt är vanligt på andra håll, men enligt min erfarenhet så är det ganska få som låter låsen vara kvar på arbetsplatsen.

Utöver att ha ett eller helst två lås med sig när man cyklar och ha ett stort fett lås där man brukar parkera cykeln så gäller vanligt sunt förnuft:
- lås fast båda hjulen så att de inte kan stjälas (i synnerhet om det finns snabbkopplingar),
- lås fast i en stolpe, cykelställ eller något annat fastmonterat,
- plocka bort allt som sitter löst i form av t ex cykellampor, väskor etc,
- ställ cykeln där det är ljust och andra människor rör sig (dock ingen garanti),
- ha koll på din försäkring, framförallt om du har en dyrare cykel, och
- spara alla extranycklar på ett säkert ställe så att du kan låsa upp låsen om du mot förmodan skulle göra av med de vanliga nycklarna.

Om det är någon som har bättre tips eller som tycker att jag har missat något så får ni gärna kommentera. 

17 juni 2018

JM: Greenblatts formel

Jag hittade en tidning som jag av någon anledning hade sparat. Det var en DI från början av året där man gick igenom de aktier som var köpvärd enligt Joel Greenblatts modell. JM var nummer 1 på listan. Hittills så har det inte varit ett lysande val, men inte heller katastrofalt. Det är nog ungefär oförändrat sett sedan årsskiftet om man räknar med utdelningen (och det bör man ju göra). I början av året så stod aktien runt 180 SEK och nu är det knappt 170 SEK. Utdelningen i april var på 11 SEK.

Under långa delar av dagen så har jag gått och tänkt på att JM nog har bottnat och att sannolikheten för att aktien kommer att gå ner så mycket mer är hanterbar. Förväntningarna är låga med andra ord och utrymmet för positiva överraskningar är ganska stort. Tyvärr så finns det en del som talar emot att det skall komma så mycket positiva nyheter dock. Det finns en del att göra på kostnadssidan, men det är ingenting betydande som kommer att ändras. Man kommer att bygga ungefär som man gör idag också de kommande åren som jag ser det. Vad gäller intäktssidan så kommer det fortsatt att vara en stor efterfrågan på bostäder, men med högre ränta, eventuellt reducerat ränteavdrag i framtiden mm så är det svårt att se att det kommer att bli någon större tillväxt och att man kommer att kunna sälja dyrare. Det ser med andra ord ganska tufft ut de kommande åren. Jag tycker att det avspeglas ganska väl i kursen.

Det som får mig att tveka att gå in lite tyngre är att JM lever mycket på att bygga lägenheter i form av bostadsrätter. Det som man inte tänker så mycket på är att många föreningar är relativt hårt belånade. Så länge räntan är låg så spelar det inte så stor roll för avgifterna, men den dagen då räntan tickar upp så kan det bli kännbart. Att sälja lägenheter i form av bostadsrätter måste vara väldigt lockande. Kunden belånar sig själv samt gruppen av kunder som köper i samma förening belånar sig tillsammans via föreningen. Denna typ av uppdelad belåning är sannolikt viktig för JM. Idag är det en liten del av de bostäder som man säljer som är i äganderättsform och det tror jag inte är en slump.

Kommer då bostadsrättsföreningskonceptet att tappa de närmsta åren? Om det kommer att förbli sig likt så spelar det väl ingen roll. Det är förvisso sant, men jag ser det ändå som en risk. Jag tror att räntan inom inte alltför lång framtid kommer att höjas i Europa som ett svar på att Fed höjt. Detta i sin tur kommer att påverka Riksbanken så att man höjer. Jag kan ha fel så klart, men det är vad jag tror. En effekt av att räntan höjs är att det blir synliggjort hur mycket belånade många föreningar faktiskt är. Eventuellt kan detta leda till att konsumenter blir mer medvetna och eventuellt kan det påverka JM. Detta är på inget sätt bara kopplat till nyproducerat utan gäller bostadsrättsföreningar generellt. Det är möjligt att det är överdrivet att se risker i att bostadsrättsföreningskonceptet kommer att ifrågasättas eller att föreningarnas ekonomi och prognoser skall få någon större effekt på priserna. Det är på inget sätt nytt, men jag tror att räntehöjningar kan komma att bli en dubbelsmäll för en del, både högre ränta till banken och högre avgift till föreningen.

Förmodligen kommer jag inte att öka i JM ännu mer. Det är nog rätt bra där det ligger just nu, ca 5% av portföljen.

15 juni 2018

Hövding: Minskat

Igår så minskade jag i Hövding. Det landade mellan 13 och 14 SEK. Även om det har varit en liten rekyl den senaste tiden så är jag fortsatt optimistisk till bolaget och ligger fortfarande tungt. Anledningen till att jag minskar är att jag tror att Q2 kommer att vara ganska dålig. Min gissning är att man kommer in ungefär i linje med förra året när Q2-siffrorna levereras. Snart bör det även komma in nyheter kring den fortsatta finansieringen och det kan inte uteslutas att det skickar ner kursen en bit som jag ser det.

13 juni 2018

JM: Ökade

Idag så trillade det in ett par ytterligare JM-aktier på kontot. Anskaffningskursen landade på cirka 164 SEK. Det är hög risk och det kan gå ner en del till, men jag har kommit fram till att det kan vara värt en chansning. Om det tickar upp en bit så är det möjligt att jag säljer. Vi får se.

Förutom att jag köpte lite JM så har jag försökt sälja av en del av mina Hövding-aktier. Egentligen tycker jag inte att värderingen är så ansträngd och det kan mycket väl bli så att man står inför ett större genombrott i Danmark och Tyskland, men det finns en del som talar emot att Q2 blir enbart klang och jubelsång. Q1-rapporten var en besvikelse och meddelandet om de 100 000 sålda Hövdingarna tolkar jag som att man inte sålt särskilt många Hövdingar under Q2. Det finns en stor osäkerhet dock. Det är möjligt att det finns en eftersläpning vad gäller rapporteringen och det skulle kunna vara så att man sålt ca 4000 Hövdingar under bara april månad. Om det stämmer så kan det innebära att Q2 kan bjuda på riktigt bra tillväxt. Det dröjer ett ganska bra tag till dess att Q2 presenteras så man får hålla sig. Det skall också tilläggas att det snart måste in mer pengar och det kan lägga sordin på kursoptimismen. 

11 juni 2018

JM: Kan det bli en ny Telia-resa?

Idag har JM haft det motigt på börsen. Det finns som jag har skrivit tidigare en hel del tillgångar i bolaget och jag tror att de kommande tuffa åren (eller rättare sagt sannolikt kommande tuffa åren) är väl inprisade i kursen. Det kan självklart vara fel och det finns på inga sätt garantier om att vi har nått en botten och att det nu kommer att vända upp.

Det jag gillar med JM är att man har erfarenhet av att bygga, framförallt bostäder. Det gör dels att man vet hur man driver byggprojekt, dels att man kan köpa intressanta markområden. Idag är det inte helt enkelt att få tag i fribyggartomter i storstadsområden utan mycket av marken som är tänkt att använda till bostäder säljs till byggföretag som JM, Skanska m fl. Det gäller som byggbolag att veta vad som fungerar och vad som inte fungerar. Min hypotes är att JM är ganska bra på detta och att de exploateringsfastigheter och de bostäder som man har i produktion är intressanta tillgångar. Jag är ingen expert och jag kan mycket väl ha fel.

Det som tyvärr talar emot caset JM är att en del av de bostäder som man nu har i produktion kan inte säljas till det pris som man har hoppats på. Om priserna faller så finns det en tröghet i JMs produktion som gör att det inte kommer att bli helt enkelt att ställa om. Frågan är hur förutseende JM har varit. Jag tror att man har varit ganska förutseende faktiskt, men frågan är om det har varit tillräckligt. Man har inte som jag ser det satsat på de mest extrema projekten utan har, återigen som jag ser det, valt att köra på relativt säkra projekt, t ex radhus till familjer. Det är möjligt att jag är snett ute, men jag tror inte att nedsidan är enorm från dagens nivåer.

En annan sak som jag tycker är talande är att JM Riks tar igen en del av fallet i JM Stockholm. Jag tror att man kommer att styra om verksamheten så att Stockholmsexponeringen minskar. Stockholm har för JM varit en väldigt lönsam marknad och kommer förmodligen att fortsätta att vara det, men verksamheten kommer inte vara fullt lika viktad mot Stockholm som den varit. Det är återigen vad jag tror.

Även om jag tror att JM kan vara ett bra case på lite sikt, säg två-tre år med möjlighet att kursen kanske sticker upp tidigare än så och med brasklappen att om ekonomin helt faller ihop så kommer även JM att rasa, så är jag ändå tveksam till att jag skall fortsätta på inslagen väg, dvs äga JM-aktier. Anledningen är att jag har blivit något bränd av min resa med Telia, eller fått en massa relevant erfarenhet som kanske, kanske gör mig till en bättre investerare (eller aktiehandlare beroende på vad man jobbar med för definition på "investerare"). Det kan vara så att vi kommer att harva på dessa nivåer eller lägre under många år framöver. För två-tre år sedan (tror jag att det var) så tyckte jag mig se en uppsida i Telia av anledningen att man satt på en del värden i form av delägande i teleoperatörer i olika länder i Euroasien samt att man hade en stark ställning och stor kundbas i Norden, framförallt Sverige. Telia har inte blivit en förlustaffär för mig, men av de alternativ som jag hade att välja på så valde jag att satsa på fel aktie när jag bestämde mig för Telia. Det tar tid att vända saker och ting, och om det finns problem så kommer det att ta tid att ta sig igenom dessa. Inte alldeles sällan så tar det längre tid än vad man tror, det är min hypotes.

Jag kommer nog att ligga kvar i JM ett tag till. Det är en verksamhet som rullar på och även om resultatet blir mycket sämre under 2018 jämfört med 2017 så kommer detta inte att komma som en överraskning för någon. Enligt mitt sätt att se är det inte otänkbart att en del tycker att JM börjar att se lite intressant ut på dessa nivåer. Vi får se. Jag kommer inte att öka. Det är möjligt att jag helt stiger av om det erbjuds en uppstuds inom kort. Det är heller inte otänkbart att jag ligger kvar. JM är knappt 3% av portföljen så det är ingen större exponering i nuläget.

07 juni 2018

HM: Kan Tmall få fart på försäljningen?

Jag läste en artikel, tyvärr kan jag inte komma ihåg var jag såg den, som menade att Abercrombie & Fitch och Ralph Lauren fått bra skjuts av att de samarbetat med Tmall. Möjligen skulle samma sak kunna hända med HM. Jag är inte säker, men jag håller det inte för otroligt.

En idé som jag har är att HM har lanserat Arket för att kunna omvandla de HM-butiker som inte levererar till Arket-butiker. Om man börjar få fart på samarbetet med T mall så skulle dessa butiker vara en riktigt bra ingång för T mall, som är del av Ali Baba, till Europa. Jag är ingen expert på retail och det är många som kan HM bättre än vad jag kan, men jag tror att HMs alla butiker, ofta i bra lägen, kan vara en större tillgång än vad många investerare inser. Min gissning är som sagt att en del av dessa kommer att omvandlas från HM-butiker till Arket-butiker.

Även om det finns en plan och den planen råkar vara ungefär vad jag tror att den kan vara så är det ändå förknippat med en stor risk. HM måste omformas och det är inte lätt. Jag kommer nog inte att öka i HM. Precis som för många så har det varit en bumpig resa nedåt för mig i HM den senaste tiden. Om det kommer lite nyheter som pekar i rätt riktning så kanske jag tänker annorlunda. Vi får se. I nuläget är det bara tankar som snurrar.

06 juni 2018

Hövding: Tobbe Rosén tycker att det ser bra ut

Igår så analyserades Hövding av Tobbe Rosén på Trading Direkt och det var var i positiva ordalag, vilket så klart är kul. Klippet finns nedan (Hövding-analysen startar vid 22:50):


Framtidsspaningar: Tandvården reformeras

Detta är ett ämne som jag inte känner till särskilt väl, och det är på inget sätt unikt. Jag har valt att inte backa för ämne som jag inte känner till och om jag klampar in på ett område och drar fram idéer som har blötts och stötts redan eller som har avfärdats på goda grunder så är det bara att kommentera.

Dagens ämne är tandvård. Jag träffade för ett tag sedan en läkare som sa att han bara gick till tandläkaren när han hade problem med tänderna och la till i en bisats att det var smått märkligt att gå till en läkare för att kolla upp något i förebyggande syfte. Det är sant att man går inte till en ortoped på årlig kontroll för att se att allt är i sin ordning, men är det annorlunda med tandläkare. Är det rimligt att gå med jämna mellanrum till en tandläkare för att kontrollera att allt står rätt till? Är det inte mer rimligt att gå när det blir riktigt illa? Spelar det någon större roll att lite tandsten tas bort en gång om året eller tänderna fluorpoleras? Jag är ganska övertygad om att preventivt arbete är bra och jag förstår att man går till tandläkaren regelbundet för att undvika att få ont eller att tandhälsan blir så dålig att det blir svårt att få tänderna tillbaka till ett OK skick, men är dagens tandvårdsindustri rimlig?

När jag läste på universitet var det många som inte brydde sig om att skaffa en ny tandläkare. Att åka "hem" för att gå till tandläkaren var inget alternativ och det fanns roligare saker att lägga pengarna på. Att hitta en ny tandläkare efter att studierna var heller inte överst på att-göra-listan och i många fall dröjde det 10-15 år innan det blev ett nytt tandläkarbesök. Förvånansvärt få hade några större problem med tänderna. Faktum är att de som haft ett långt uppehåll hade ungefär lika små problem med tänderna som oss andra som hade gått till tandläkaren en gång om året 10-15 gånger.

Att gå till tandläkaren en gång om året känner jag att man förväntas göra. Man ska inte dricka alkohol varje dag, inte gå mot rött, pensionsspara och gå till tandläkaren en gång om året (det var inte en fullständig lista, bara ett urval). Tandläkaren är en auktoritet och om tandläkaren säger att det är bra att ses en gång om året så är det säkert bra.

Det finns en annan problematik också. Hur vet man att tandläkaren talar sanning? Hur vet man att det rätt att borra lite för att fylla igen en ojämnhet? Gör tandläkaren sin bedömning helt frikopplat från att fler åtgärder innebär ökade intäkter? Min tandläkare är väldigt bra och hon brukar visa mig röntgenplåtar och diskutera med mig. Det gillar jag och jag litar på henne. Det som får mig att tro att detta är ett problem är en undersökning som "Uppdrag Granskning" gjorde för ett antal år sedan. Samma patient gjorde en undersökning hos ett antal tandläkare och variationen på vad tandläkaren tyckte man behövde åtgärda var stor. Från inga hål till, om jag minns rätt, fem hål.

Ibland så lyssnar jag på 25 minuter (podden som nu heter något annat). I ett avsnitt så pratade man om att man skulle mäta och föra in i sin "common space" (eller någon form av loggbok) en massa data såsom vilopuls och annat. Även om jag inte är så hälsoinriktad som Syding och Sundström (som håller i podden) så tyckte jag att tanken var intressant. Det jag framförallt fastnade för var att man kan göra ganska omfattande hälsokontroller på egen hand. Det är möjligt att jag lite grann missförstod, men som jag tolkade så menade man i podden att man genom att göra många olika mätningar skulle ha hyggliga förutsättningar att kunna upptäcka om något inte stod rätt till i kroppen.

För ett tag sedan så kom jag att tänka på att det borde kunna gå att på olika sätt upptäcka själv om saker och ting inte stod riktigt rätt till med tandhälsan. En lösning är t ex att mäta sammansättningen av salivet. Det borde inte vara så svårt. Man kan mäta pH-värde med enkla medel i en pool. Det borde kunna gå att göra något liknande med saliv. Om man vill göra det mer avancerat, och det kanske krävs för att få det tillförlitligt, så skulle man kunna använda kameran i mobiltelefonen för att dokumentera tänderna. Det är möjligt att man får komplettera med en spegel för att nå insidan. Bilderna skulle kunna jämföras med tidigare bilder för att se om saker och ting utvecklas åt fel håll. Ett annat sätt att kontrollera tandhälsan är att ha en sorts bettskena som mäter var det uppstår tryck när man biter ihop med skenan i munnen. Alla dessa prylar skulle kunna vara uppkopplade så att man skulle kunna få en diagnos automatiskt via datorn eller en app i telefonen.

Jag är på inget sätt säker på att det kommer att bli någon större skillnad i hur tandvården ser ut idag och i framtiden, men det skulle inte förvåna mig jättemycket om det kommer att komma olika typer av lösningar för självdiagnostik. Det som talar emot spaningen är att de som struntar i att gå till tandläkaren sannolikt även kommer att strunta i självdiagnostik-lösningar och de som idag går till tandläkaren för att känna sig säker kommer nog att fortsätta med det eventuellt kompletterat med ett självdiagnostikkit om man är riktigt intresserad (eller nojig).

Det var dagens spaning. Det skall bli intressant att se vad som kommer att ske i framtiden. 

05 juni 2018

Nordea, JM: Kanske läge att gå in

Jag har köpt och sålt JM nu ett par vändor de senaste dagarna. Det började med att jag inte kunder bestämma mig och efter ett par turer fram och tillbaka så har det blivit ytterligare några. Det finns en risk att kursen sticker ned och att jag blir sittande med aktier med tråkig utveckling. Likaså finns det en risk att kursen sticker upp och att jag hoppar av innan det blir riktigt kul. Vad gäller risken på nedsidan så tror jag inte att den är jättestor. JM har en ganska solid balansräkning och jag tror att den kan göra att det inte blir några enorma nedgångar även om det inte finns några garantier. Vad jag tror kommer att hända är att JM drar upp planer för att bygga något billigare bostäder på en del av de tomter som de sitter på. Det kommer att påverka vinsten, ja, men det kommer inte att göra att bolaget kommer att stå med produkter som inte går att sälja. Det är vad jag tror och att JM inte enbart säljer lyxbostäder gör att jag tror att de står hyggligt rustade för en eventuell tuffare framtid med högre ränta. Dessutom så tror jag att förväntningarna kommit ner en ganska bra bit och att ganska mycket sämre tider är inprisat i kursen. Jag har faktiskt vissa funderingar på att öka, men det är inte säkert.

En annan aktie som jag funderar på att öka i är Nordea. Det är förmodligen inte helt riskfritt med tanke på att det snabbt kan gå utför med banker när det framkommer att någon bank sitter med dåliga lån. Min hypotes är att mycket av detta är inprisat och jag tror inte att risken för en riktig härdsmälta likt den 2008-2009 är så stor som en del tror. Jag sitter redan på en del aktier så det skulle vara att lägga många ägg i samma korg, men det kanske det kan vara värt. Det är en tanke som jag måste låta snurra ytterligare ett par varv. Vi får se hur det blir. Det är inte allt säkert att jag fyller på. Ett annat alternativ som jag överväger är att öka i Industrivärden.

Hövding fortsätter att ticka upp och det är naturligtvis trevligt. Det ska bli intressant att se vad reaktionen blir när det kommer nyheter kring finansieringen. Det är vad jag väntar på.

02 juni 2018

Hövding: Fluga eller bestående?

I takt med att Hövding har tickat upp så har det kommit en och annan som har antingen köpt aktier i bolaget eller som har skrivit om det. Om man tittar på hur många på Avanza som äger aktier i bolaget så har det bara ökat med ett 40-tal så vitt jag kan se. Det är möjligt att det kan komma att öka om det kommer lite positiva nyheter och om bolaget får lite mer uppmärksamhet.

Jag såg bland annat att Stefan Thelenius, z2036, har plockat in bolaget i en av portföljerna och längst ner så finns det en analys som gjorts av, vad jag kan se, ett australiensiskt bolag. Det är inte mycket nytt som framkommer som jag ser det, men det är intressant att se att det skrivs mer om bolaget.

Det är intressant att det inte har kommit ut mer information om hur man ska fortsätta att finansiera verksamheten. Min gissning är att det är någonting på gång och eventuellt så skulle den senaste tidens uppgång ha med saken att göra. Det skall bli intressant att se. Överlag så är jag positiv till förändringar. Försäljningen har på många sätt fått fart, men nuvarande finansiella mål känns just nu väldigt, väldigt utmanande, för att inte säga orimliga. Det skulle kunna bli så att man tar in en ny storägare och det skulle även kunna bli så att det kommer in en ny VD. Fredrik Carling har visat att han kan få igång försäljningen i Sverige och det skall han ha en eloge för, men vad gäller försäljningen i Storbritannien, som man valt att hantera själv istället för att gå via en distributör, och försäljningen i Tyskland så tycker jag inte att det som har visats hittills känns helt övertygande. Man har arbetat med distributör som verkar ha ett koppel av mindre cykelbutiker kopplade till sig och det tror jag inte har varit helt rätt väg fram i Tyskland. Jag kan ha fel och min uppfattning är baserad på väldigt vaga grunder. Det verkar som att man har gjort vissa förändringar vad gäller Tyskland i och med att man bl a säljer på Globetrotter. Det kanske kan få fart på försäljningen, men jag tror inte riktigt att den explosion som syns t ex i Stockholm och Malmö ligger nära i tiden i Tyskland. Jag tror att tyskar som ser den tycker att det är en innovativ produkt, men också att den är för dyr och att den inte riktigt fyller någon funktion. Den går inte att använda med varken landsvägscykel eller MTB och när det kommer till vardagscykling så tror jag inte att hjälmanvändandet är så utbrett i Tyskland. Jag kan ha fel som sagt, men det är vad jag tror.

Samtidigt som jag ser många frågetecken så är det mycket som talar för bolaget - den allmänna cykeltrenden, säkerhetstrenden, att man har kommit igång med försäljningen på allvar i Sverige - och det är möjligt att man om ett par år kommer att säga att det borde ha varit uppenbart att produkten fungerade marknadsmässigt och teknikmässigt och att samma sak som skett i Sverige skulle komma att ske i andra länder. Det kan vara så.

Jag funderar ganska mycket kring Hövding. Det är klart positivt att man har fått igång försäljningen i Sverige på allvar. 2017 blev ett framgångsrikt år för Hövding i Sverige. Man skulle kunna argumentera att det inte är klargjort om produkten har blivit etablerad eller om det "bara" är frågan om en fluga. Min hypotes är att det inte är frågan om en fluga, men jag är inte säker. Jag har haft min Hövding nu ett par år och jag tycker att den fungerar bra, dock är jag inte säker på om jag skulle köpt en ny om ett par år när den lägger av. Jag gillar att cykla och jag har ett antal hjälmar. Anledningen till att jag köpte en Hövding var till ganska stor del nyfikenhet. Nu har jag använt min Hövding väldigt mycket sedan jag köpte den och förmodligen skulle jag ha saknat den om den lagt av. Om jag skulle ha gett nästan 3000 SEK för en ny är jag däremot inte helt säker på. Alternativet skulle ju kunna vara en riktigt bra hjälm som jag skulle kunna använda både till vardags och när jag susar fram lite för fort i skogen samt en ny cykelväska. Överlag så är jag ändå positiv till Hövding, men visst är det ett förhoppningsbolag och visst är det hög risk. 


Länk till Hövding:
https://simplywall.st/stocks/se/consumer-durables/sto-hovd/hovding-sverige-shares/news/when-will-loss-maker-hovding-sverige-ab-publ-stohovd-need-more-cash/

31 maj 2018

JM, Capio, Hövding: Fler aktier och kursrusning

Idag så köpte jag tillbaka mina JM-aktier. Precis som jag har skrivit tidigare så tror jag att 165-170 SEK kan vara en ganska intressant nivå. Om det vänder upp så är det möjligt att jag säljer.

Förutom JM så fyllde jag även på med mer Capio. Igår kväll tittade jag lite Q1-rapporten och jag tycker att det ser rätt så OK ut. Det är inget fyndpris som jag ser det, men jag tror att det kan vara en bättre idé än att sitta med mycket likvida medel.

Hövding handlas nu strax under 13 SEK. Om man gick in under 9 SEK så har man gjort en riktigt bra resa (om man hittar någon som vill köpa alla ens aktier). Det är kul och det drivs sannolikt av att allt fler har fått upp ögonen för att försäljningen går bra. Man ser fler Hövdingar på stan och det är bra. Det jag tycker ibland glöms bort är att många av de Hövdingar som man nu ser på stan är förmodligen julklappar och inte Hövdingar som såldes under Q1. I någon mån så tycker jag att analysen är helt rätt - försäljningen har tagit fart ordentligt från 2016 till 2017. Det som inte jag är övertygad om är att försäljningen från 2017 till 2018 kommer att vara så bra. Q1 visade på -10% vad gäller sålda enheter. Vad gäller Q2 så skall april ha ökat med 67% och det är ju bra. Nyligen så kommunicerade man att man under mitten av Q2 sålt 100 000 Hövdingar totalt, vilket jag fick till att man sålt ca 4000 Hövdingar efter halva Q2 (se tidigare inlägg för beräkningen). Det är möjligt att man inte skall tolka pressreleasen så bokstavligt som jag har gjort, dvs att 100 000 Hövdingar var sålda det datum som man skickade ut pressmeddelandet. Hur som helst, om man sålt 4000 Hövdingar under första halvan av Q2 så är det inte exceptionell tillväxt. Jag tror att Q1-Q2 kommer att vara bättre än motsvarande period förra året, men inte mycket bättre.

Jag tycker inte att dagens kurs känns omotiverat hög, men jag ser en risk att Q2 inte kommer att vara så bra som man man hoppas på. En inte helt otänkbar effekt skulle kunna vara att det blir en negativ kursreaktion på Q2-rapporten. Det som sannolikt kommer att hända innan dess är att man skickar ut information om finansieringen. Min hypotes är att man förhandlar med någon aktör som på ett eller annat sätt kommer gå in som ny storägare. Det är vad jag tror, men det kan vara helt fel. Man skulle även kunna fundera på om bolaget kommer att köpas ut från börsen. Det är inte omöjligt. Det kan också vara så att man kommer att skicka ut ett pressmeddelande om att man har hittat någon tillfällig lösning i form av någon typ av lån. Sannolikt så sitter den potentielle köparen och försöker spela på att kassan snart är tom. Det skall bli intressant att se. Om kursen fortsätter upp över 15 SEK utan att någonting nytt har framkommit så kanske jag lättar ytterligare på innehavet. Det skall bli spännande att se och naturligtvis kul att försäljningsökning gjort avtryck på kursen. 

30 maj 2018

JM: Aktierna sålda

Idag så sålde jag mina JM-aktier. Jag har haft mycket betänkligheter kring JM och det är svårt att sia om det är riktigt illa, men inprisat i kursen, eller riktigt, riktigt illa och inte inprisat fullt i kursen. Annorlunda uttryckt, kommer det att visa sig de kommande kvartalen att försäljningen kommer att gå ner något, men inte totalfalera eller kommer det att bli riktig slakt och drastiska försäljningstapp. Det är väldigt svårt att bedöma och jag har funderat en del kring detta de senaste dagarna.

Min slutsats blev att jag förmodligen skulle göra mig av med mina JM och så blev det också. Sannolikt är jag färgad av mina äventyr med Telia. Om trenden inte jobbar med en så blir det lätt jobbigt och det tar ofta längre tid än vad man initialt trott. Jag tror egentligen inte att JM nödvändigtvis är ett dåligt köp på dagens nivåer, men jag tror att det kan komma fler negativa överraskningar framöver. Även om mycket är inprisat så kan det mycket väl bli så att kursen sjunker ännu mer när nyheterna kommer. Det är möjligt att jag har fel och det är möjligt att det kommer att komma positiva nyheter istället som kommer att lyfta kursen. Det får framtiden utvisa.

Generellt så tycker jag att mycket pekar på att vi är i slutet av ett antal år av positivt börsklimat. Till slut kommer andra tillgångsslag att bli mer intressanta än aktier och då kan det bli mycket rött. För egen del så har jag sagt att när räntorna börjar höjas så skall jag vikta ner aktieandelen och egentligen är vi där nu. Man skulle kunna dra ut på det längre förvisso, men jag kommer att försöka hålla andelen aktier relativt låg och om jag handlar så kommer det att bli dans nära ingången.

Mycket av nedgången i JM är förmodligen redan tagen och det är inte otänkbart att jag köper en liten chanspost igen om kursen droppar ner till runt 165 SEK. Vi får se.

29 maj 2018

Capio: Liten post in

Idag så trillade det in ett litet antal aktier i Capio. Jag är inte säker på att det är någon vidare investering egentligen, men efter att ha vägt olika alternativ mot varandra så tyckte jag att det vore klokt att flytta lite pengar av de som står vid sidan och investera dessa i aktier, och efter att ha kommit så långt så föll valet på Capio.

Jag tycker inte att Capio är ett särskilt lättanalyserat bolag. Det finns en politisk risk som kan te sig lite hur som helst. Förutom att det finns en politisk risk kring vinsttak och liknande så är ofta politiker ansvariga, direkt eller indirekt, för om man får nya kontrakt eller får behålla gamla kontrakt. Det känns inte helt bra, men ändå OK.

Vad gäller fördelarna med Capio så är det en konjunkturokänslig bransch. Det kommer alltid att efterfrågas sjukvård. I stora delar av världen finns det dessutom en åldrande befolkning,vilket gör att efterfrågan på sjukvård kommer att hållas på höga nivåer. Vad gäller lönsamheten så kommer den alltid att vara i fokus och jag tror aldrig att det kommer att bli tal om skyhöga marginaler, men det kan jag leva med. Det som jag tror eventuellt kommer att kunna gynna kursen är att allt mer av sjukvården kommer att bli digitaliserad och det kommer att kunna leda till effektivitetsvinster. Jag pratar hellre videosamtal med en läkare om jag har ett mindre problem än att jag åker till en vårdcentral och fysiskt träffar en läkare. Jag tror inte att jag är unik på något sätt utan jag tror att allt fler resonerar på liknande sätt.

Mina egna erfarenheter av Capio är positiva. Jag är ansluten till en av deras vårdcentraler och jag har varit det under lång tid, både där jag bor nu och även där jag bodde tidigare. Det har aldrig varit tal om några större saker så något riktigt test har det aldrig varit frågan om, men helhetsintrycket har varit bra.

Capio är inte cementerad i portföljen. Det är i nuläget ett för litet innehav för att riktigt kunna göra skillnad så egentligen har jag två alternativ. Antingen så gör jag det till ett ordentligt innehav eller så får det åka ut om det blir tillfälle. Det lutar nog åt det senare och det beror mest på att jag känner mig lite allmänt skeptisk för tillfället.

25 maj 2018

Telia: TV4 och C more

Idag så läste jag att Telia är i diskussion med Bonnier om att köpa TV4 / C More. Marknaden reagerade inte positivt och jag kan förstår reaktionen. Det har tidigare talats om att det finns en risk för att Telia skulle "slänga bort" de pengar som man fått in från verksamheterna i öst som man avvecklat på huvudlösa förvärv. Tyvärr verkar köpet av Bonnier Broadcasting var precis ett sådant. Jag har inte tittat på saken i detalj, men det känns inte positivt.

Anledningen till att jag är negativ är att TV4 / C more inte är del av det nya utan del av det gamla. Tablå-TV är inte framtiden och att tablå-TV-spelare skall kunna flytta in i en streaming-verklighet är inte på något sätt självklart som jag ser det. Netflix och andra spelare har ett försprång och jag kan förstå att Bonnier gärna släpper TV4. Jag kan naturligtvis ha fel, men känslan är inte positiv. Förhoppningsvis kommer man att släppa lite mer detaljer om det blir affär, men jag är inte säker på att man kommer att släppa speciellt mycket information kring hur man har tänkt sig även om det blir affär. Det som också är lite speciellt om affären går igenom är att TV4 kommer att till 37% vara statligt ägt.

Det är för tidigt att säga för mycket, men jag är rädd för att Telia håller på att köpa bort sig. Det hade varit mycket mer intressant om man köpte på sig rättigheterna till intressanta program, men så verkar man inte tänka. 

23 maj 2018

Hövding, Industrivärden: Jag "safear"

Häromdagen så sålde jag knappt en fjärdedel av mina Hövding-aktier för runt 9,80-9,90 SEK. Det blev en OK affär, men eftersom kursen varit uppe och snuddat 11 SEK så skulle jag kunnat vänta. Sånt är livet och jag är nöjd ändå.

Idag så köpte jag några Industrivärden C. Det är en OK rabatt och jag tycker att de innehav som finns i portföljen känns hyggligt intressanta. Sannolikt kommer jag att ligga kvar ganska länge med mina Industrivärden C under en ganska lång period, gissningsvis åtminstone ett år. Det ska dock sägas att jag ser framförallt placeringen som en parkeringsplats, inte som en placering som kommer att bjuda på någon extrem avkastning.

Vad gäller Hövding så kan man fundera på vad som egentligen ligger bakom uppgången. Q1-rapporten var en besvikelse, och jag tror inte att någon såg Q1-rapporten som något positivt (även om det naturligtvis kan finnas något som jag har missat). Det kan vara så enkelt att fler har fått upp ögonen för bolaget och att det har gjort att kursen tryckts upp en bit. En annan möjlighet är att det är något på gång, eller att det finns de som spekulerar att det är något på gång. Det som talar för att det är något på gång är att styrelsen skrivit att man tittar på olika sätt att få in pengar för att fortsatt finansiera verksamheten och snart är pengarna slut. Det bör alltså snart komma information om den fortsatta finansieringen. En möjlighet skulle kunna vara att de man pratat med tycker att det är en bättre idé att köpa hela bolaget. Vi får se.

19 maj 2018

Bevakningslistan

Till höger så har jag några bolag som jag håller lite koll på för att jag tycker att de verkar vara ganska intressanta. Det är inte bolag som jag kan särskilt bra, men som jag av olika anledningar tycker verka vara intressanta. En del av dem tycker jag verkar handlas på lite för höga nivåer idag.

Castellum
Castellum är ett bolag som jag har tittat på ett tag. Jag har känt att fastighetsbolagen känts ganska ointressanta i en miljö där räntan är så låg som den kan bli och sannolikt kommer att bli högre. En annan spaning som jag har är att allt fler företag sparar in på kontorsyta genom att ha öppna kontorslandskap eller andra lösningar, vilket knappast kan vara till fördel för fastighetsbolagen. Det är dock möjligt att jag har varit lite väl skeptisk och jag tror att ett fastighetsbolag som Castellum skulle kunna vara ett bra tillskott till portföljen som idag är oexponerad mot fastighetssektorn (om man inte räknar Skanska och JM som bolag som har lite exponering).

Om det skulle bli en rejäl körare nedåt på grund av någon anledning som jag inte tror kommer att påverka Castellum direkt så kanske jag köper. Vi får se.

Latour
Jag gillar framförallt Tomra i portföljen, men även de andra innehaven känns helt OK. Om det skulle bli en nedgång så kanske jag köper.

MIPS
MIPS säljer till de flesta hjälmföretag och det kommer nog att öka. Värderingen känns väl tycker jag. Om det skulle bli ett hopp ner så kanske jag köper.

Irisity
Jag gillar att Irisity har en ny affärsmodell och jag tror att den sänker tröskeln för att få in nya kunder. Om det även visar att man kan tjäna pengar med sin nya modell så kan det bli riktigt intressant. Det känns lite för riskfyllt, men jag är lockad. Om det skulle bli en generell nedgång och om Irisity dras med så kanske, kanske det blir en liten post.

Capio
För ett tag sedan så ägde jag Capio-aktier. Det var baserat på att jag trodde att oron kring vinsttak och annan reglering var överdriven. Det pratas inte fullt lika mycket om det just nu och det är nog få som ser det som ett jätteproblem idag. Det som har hänt den sista tiden är att Capio har förlorat något kontrakt och man har inte fått det lyft som man hoppats på. Jag tror att Capio kan vara intressant i en långsiktig portfölj. Verksamheten är konjunkturokänslig och jag tror att digitaliseringen av vården kommer att påverka Capio positivt. Förmodligen är Capio tillsammans med Castellum de aktier som ligger närmst till hands just för tillfället.

Husqvarna
I senaste numret av Börspodden nämnde John att en del fondbolag sitter med ganska stora innehav i bolaget. Hans spaning var att många köper dyrare trädgårdsutrustning, vilket leder till att många gamla manuella verktyg ska bytas ut och att marknaden blir större eftersom de nya är dyrare. Det är intressant och jag har alltid sett Husqvarna som ett välskött bolag. Om jag inte har fel så sitter Lundberg med ett ganska stort ägande och det brukar inte vara fel att ta rygg på honom.


18 maj 2018

Hyresrätt eller bostadsrätt? del 3 (elva år efter del 2)

Ett av de mest lästa inlägg som jag har skrivit är ett gammalt inlägg som handlade om man skall välja att bo i hyresrätt eller bostadsrätt. Jag tänkte göra en kort uppdatering idag. Länkar till de gamla inläggen finns längst ner.

I de gamla inläggen så gjorde jag lite beräkningar för att komma fram till vilken värdestegring som är inbakad i priset på bostadsrätten. Det man ska komma ihåg när man gör den typen av beräkningar är att man skall räkna på en rimlig ränta och man skall se till att ha marginaler. Livet utvecklas inte alltid såsom man har tänkt. Några saker jag tycker att man skall tänka på inför ett lägenhetsköp är följande:

- Långsiktighet
Det kostar att flytta. Det är inte konstigt i en storstad att mäklararvodet ligger på en nivå som motsvarar många månadskostnader för boendet. Det är med andra ord en rätt stor risk att köpa en lägenhet som man bara räknar med att bo i ett par år. Transaktionskostnaden är stor när det kommer till boendebyte. Om man vet med sig att det är sannolikt att man snart kommer att vilja flytta på sig så tycker jag att det är god idé att inte köpa utan hyra.

- Smarta kvadrat istället för många kvadrat
Ett nyckeltal som används ofta är kvadratmeterpris. Det är i sig inget dumt nyckeltal, men som alla nyckeltal så är det inte hela sanningen, bara en indikation. Eftersom det finns de som är förblindade av kvadratmeterpris och som ser en bra affär som samma sak som att betala ett lågt kvadratmeterpris så får det till effekt att lägenheter med dålig planlösning säljs till ett i mitt tycke högre pris än lägenheter med bra planlösning. Jag tror att det är klokt att satsa på en bra planlösning och betala något högre kvadratmeterpris än att satsa på ett så lågt kvadratmeterpris som möjligt.

- Närhet till jobb, vänner, mm
Om du väljer ett boende som kräver att du har bil så blir det mycket dyrare än om du väljer ett boende där du kan cykla eller gå till jobb, skola, vänner, mm. I städer med tunnelbana kan detsamma gälla närhet till tunnelbanestation. Förutom att du sparar pengar på transport så sparar du tid.

- Kolla föreningens ekonomi
Man pratar ofta om att man skall kolla föreningens ekonomi och de ska man så klart, men förutom att se hur balansräkningen ser ut så skall man höra sig för om vad för underhålls- och renoveringsarbete som planeras och vad som har gjorts. Om det visar sig att ordföranden, eller vem man nu får tag på i styrelsen, inte har så bra koll så är det i sig ett dåligt tecken. Äger du en bostadsrätt i en bostadsrättsförening så har du stoppat in ganska mycket pengar i en förning som du äger tillsammans med andra personer och då gäller det förutom att föreningen är i gott skick även att de finns personer som tar ansvar. Om man får möjlighet tycker jag att man skall engagera sig i bostadsrättsföreningen för att se till att det sköts ansvarsfullt och för att det ofta är lärorikt (om man inte gjort liknande saker tidigare).

- Förhandla bolån
De flesta som köper bostad lånar pengar. De flesta som lånar pengar tittar på vad man betalar i ränta för att se om man fått till en bra affär eller inte. Precis som kvadratmeterpris inte är hela sanningen när det kommer till om man gjort en bra affär eller inte så är heller inte vad du har för ränta hela sanningen. Om du har blivit påtvingad försäkringar som du kanske egentligen inte vill ha eller ett pensionssparande som binder upp pengar under lång tid framöver så har du fått betala en del för att få den låga räntan. Räntekartan som lanserades för ett tag sedan är ett intressant initiativ, men det är inte hela sanningen.

- Rörlig ränta
Personligen så har jag alltid haft rörlig ränta. Om man tycker att det är jobbigt att inte veta vad man skall betala så skulle bunden ränta kunna vara ett alternativ. Det man skall komma ihåg är att om man vill lösa ett lån med bunden ränta så blir det dyrare än om man har rörlig ränta. När jag hörde det så tyckte jag att det inte var ett alternativ att ha bunden ränta. Det beror så klart på vilka marginaler man har och hur man känner inför att leva med viss osäkerhet, men så har i alla fall jag resonerat.

Det finns säkert andra tips, men dessa är de som jag kom på just nu. Om du sitter på ytterligare tips eller tycker att jag är ute och cyklar så får du gärna kommentera.

Länkar:
http://klirr-i-kassan.blogspot.se/2007/07/hyresrtt-eller-bostadsrtt.html

https://klirr-i-kassan.blogspot.se/2007/08/hyresrtt-eller-bostadsrtt-del-2.html

Hövding: UK don't give a beep

Det är otroligt hårt att driva en nystartad verksamhet. I synnerhet är det tufft när man lanserar en helt ny typ av produkt, som Hövding. Det tar tid och det har tagit tid för Hövding, men nu är man på väg. Det finns en del saker som jag inte är riktigt trygg med dock.

Marknadsföringen och inriktningen av denna tycker jag är lite tveksam. Man har en enorm tillväxtpotential inom elcyklar, men vad jag har sett har väldigt lite av marknadsföringen riktats mot denna grupp. I de flesta fall ser man unga människor, runt 25 år, som cyklar på äldre cyklar. Det är snygg reklam, men frågan är om det är rätt strategi, trots allt. Jag tror att man vill åt de som sätter trender för att på så sätt nå hela marknaden. Man har dock fått ett väldigt skralt resultat och försäljningen lossnade egentligen först när man gick via de stora kedjorna. Jag tycker att man skulle satsat hårdare på elcyklar och jag tycker att man borde satsa mer på att nå de som använder cykeln till pendling.

En sak som gör att jag känner mig tveksam är att man lyfter fram priset som man fick för "give a beep"-kampanjen i London. Problemet med denna prisbelönta kampanj är att den bara fått fäste i reklambranschen, inte hos kunderna. Det säljs nämligen knappt någonting alls i Storbritannien. De satsningar som man har gjort i UK, vilket inte görs via distributör, är med andra ord inte lyckade. Det är möjligt att det är ett långsiktigt arbete och det är möjligt att det kommer att lossna, men än så länge har satsningarna inte lett till i princip något alls. Det får mig att tvivla.(Detta har jag lyft upp i tidigare inlägg också)

Jag tycker att man borde tänka nytt när det kommer till försäljningen. En idé skulle vara att hyra ut hjälmen istället för att sälja den. Om man tar 100 SEK i månaden så kommer kanske fler att nappa. Det skulle även lösa knuten med vad som händer om hjälmen utlöses felaktigt. Det är möjligt att det inte kommer att bli så inom kort, men jag ser det som en möjlighet. Om man dessutom teamat upp med ett elcykelföretag och riktat in sig mot företag som erbjuder tjänstecykel till sina anställda så skulle man kunna få något riktigt intressant. Det är nog en ganska bra affärsidé faktiskt att erbjuda tjänstecyklar till företag - cyklar som har företagets namn på sig och där man kan erbjuda service på plats två gånger per år genom att cykelreparatörer kommer dit, etc. Cykelboomen öppnar upp för nya möjligheter.

Den senaste tiden har jag funderat mycket på att minska. Q1-rapporten var inte vad jag hoppades på och jag tror att 2018 kommer att komma in under de ca 60 000 stycken som jag räknat med.

Hövding: 100 000 hövdingar sålda - bra eller dåligt?

Det låter ju absolut bra att man har sålt 100 000 Hövdingar. I ett större perspektiv så är det också bra. De senaste fem kvartalen så har försäljningen lyfts till en ny nivå. Det som är mindre bra är att det verkar inte som att det säljs så mycket under Q2.

Man skrev i sin pressrelease att man sålt lika mycket från bolagets början till och med Q4 2016 som man gjort Q1 2017 fram till och med nu, dvs mitten av Q2 2018. Eftersom totala antalet ligger på 100 000 stycken så har man nu sålt 50 000 stycken Q1 2017 till och med nu. Under perioden Q1 2017 t o m Q1 2018 så har man sålt knappt 46 000 stycken (6334+8456+10356+14945+5700), vilket ger att man efter halva Q2 ligger på drygt 4000 stycken. Eftersom man sålde 8456 stycken Q2 2017 så ger den senaste pressreleasen inte något större hopp om att försäljningen har lyft hittills under Q2 2018. Man sa förvisso att april visade tillväxt på 67% och det kan vara så att man nådde 100 000 stycken för ett tag sedan, men att det inte behöver vara dåligt innebär inte att det är bra.

Jag är lite bekymrad efter Q1-rapporten och jag skulle gärna känna mig trygg i att det var en tillfällig dipp och inte början på en avmattning av tillväxten. De senaste dagarna så har jag funderat en del om jag skulle minska, men hittills så ligger jag kvar. Sannolikt kommer man med nyheter om hur man skall få in nya pengar inom kort och bl a John i Börspodden tror att det kommer att trycka ner kursen ytterligare. Det är möjligt att det blir så, men samtidigt är det helt klart att man måste ta in nya pengar och det bör därför vara inprisat. Om man väljer att ta in någon ny ägare i samband med att man tar in pengar så kan det bli intressant som jag ser det. Förmodligen var dagens pressrelease inget annat än ett sätt att få kursen och ägarna att känna sig lite gladare. Eftersom man presenterar försäljningssiffror i samband med varje kvartalsrapport så är nyhetsvärdet lågt.

14 maj 2018

Privatekonomi: Swedbank har undersökt sparande igen

Idag så noterade jag att Swedbank släppt ytterligare en pressrelease från en undersökning de gjort. Eftersom jag kommenterade den som de släppte för nån dag sedan så ögnade jag igenom även denna.

I korthet så har man kommit fram till att det sparas ganska mycket i stugorna. Hälften har ett sparkapital på mer än 100 000 SEK och då skall tilläggas att 12% inte velat svara. En del av dessa bör ha mer än 100 000 SEK. Det bör alltså vara drygt hälften som har ett sparkapital på 100 000 SEK eller mer. Nedan finns en tabell från pressreleasen:


En annan sak som jag tyckte var lite intressant var hur dessa pengar är fördelade över olika ålderskategorier:

Att man som artonåring har mindre än 10 000 SEK i sparkapital känns inte som så konstigt. Gissningsvis så har en del av de som har mer i denna kategori fått pengar från släktingar, men det finns säkert även de som har sparat ihop pengar genom eget arbete och investerande. I synnerhet bland dem som är i de övre delen av spannet, dvs strax under 30 år.

Att gruppen som har mindre än 10 000 SEK minskar från spannet 18-29 år till 30-39 år känns rimligt, men det som förvånar lite är att i nästa spann, 40-49 år, så ökar den igen. Det kan vara en statistisk avvikelse och ingenting som man skall fästa för stor vikt vid. Det är dock intressant. I gruppen födda 1969-1978 verkar det alltså vara förhållandevis många som lever med väldigt små marginaler.

I nästa kategori, 50-59 år, så kan man konstatera att andelen som har mer än 500 000 SEK i sparkapital växer ganska kraftigt jämfört med 40-49 år, från 13% till 21%.Min gissning är att det handlar åtminstone till viss del om att personer i denna kategori har fått ärva pengar. Naturligtvis handlar det till viss del även om att levnadsomkostnaderna minskar eftersom man i de flesta fall inte har barn som ska försörjas samtidigt som inkomsterna har blivit högre.

I kategorin 60-69 år så ökar sparkapitalet ytterligare. Det man inte tar hänsyn till i denna undersökning är värdet som många sitter på i sina obelånade eller lågt belånade hus. Min gissning är att denna kategori skulle vara rikare än kategorin 50-59 år om man tog hänsyn till de värden som man sitter på i form av hus och andra fastigheter. Det är möjligt att det skulle påverka än mer ett par snäpp längre ned bland kategorierna, kanske gränsen går mellan 30-39 och 40-49 år. Även om 30-39-åringar har varit med i prisuppgången på bostäder så har man kommit in senare och därmed inte ridit på hela vågen på samma sätt som äldre kategorier, framförallt har många i denna kategorin inte haft ett dyrare boende under en längre tid och på så sätt i absoluta tal inte fått samma ökning som de äldre kategorierna.

Jag tycker att det är bra att man visar lite statistik och jag tycker att det är vettiga råd som man ger, men jag skulle önska att man tittade på hela balansräkningen. Detta är några poster. Det är kanske klokt att ha pengarna på sparkonto istället för i aktier om man har en högbelånad bostad. Man kan vara väldigt riskbenägen på många sätt. Man behöver inte stanna vid att titta på balansräkningen, kanske även resultaträkningen för de senaste åren skulle tas med. Om man har valt bort ett tryggt jobb med stadig inkomst mot olika former av engångsgig så kanske man är ett exempel på någon som är mycket riskbenägen fastän man har pengarna på sparkonto.

En slutsats som jag tycker att man kan dra är att när man ser på riskbenägenhet så handlar det mycket om vad man väljer att investera sina pengar i - sparkonto, fonder eller aktier (dvs svenska kronor, aktier som någon annan väljer åt en eller aktier som man väljer själv). Man ser inte så mycket på helheten utan mer på detaljerna. Frågan är formulerad "Hur riskbenägen anser du dig vara vid val av sparande (med riskbenägen menar vi vilja att ta risk när du placerar dina pengar)?" och naturligtvis skall man se svaren i ljusen av det, men jag tycker ändå att frågan i sig är talande.


Om man har en stor villa centralt i en svensk storstad med hög belåningsgrad så kan det spela mindre roll om man väljer att spara i aktier eller fonder. Det är en balansräkning som är väldigt starkt viktad mot en enda fastighet och däri ligger risken, inte om man väljer att spara i aktier eller något annat.

Anledningen till att jag tittar på dessa rapporter är att jag vill förstå bättre hur stor risken är att kreditförlusterna skenar om räntan sticker iväg och om konjunkturen börjar hacka. Min gissning är att risken för större bolånesmällar i Sverige inte är så hög trots allt. Det är möjligt att jag missbedömer riskerna. Det finns så klart även andra hot mot oligopolbankerna, tex nya aktörer, men jag tror inte heller att den risken är så stor som många tror. Även där kan jag ha fel. När det kommer till banker är jag nybörjare.

Länkar:

Pressreleasen för ett par dagar sedan om att många svenskar har otrygg ekonomi
https://www.swedbank.com/svenska/newsroom/pressmeddelanden/index.htm?pressId=1EF8AC68D98B7286


Dagens pressrelease om att många sparar på sparkonto
https://www.swedbank.com/svenska/newsroom/pressmeddelanden/index.htm?pressId=FEAFEAF9B87C3003


12 maj 2018

Privatekonomi: Swedbank presenterar undersökning

Swedbank presenterade häromdagen en undersökning som visar att "hälften av svenskarna har en otrygg ekonomi". Vad som är en otrygg ekonomi är så klart en definitionsfråga och Swedbank bjuder på en definition som säger att man skall ha två månadslöner sparade och kunna spara tio procent av månadsinkomsten. Med den definitionen så har ungefär hälften av de tillfrågade en otrygg ekonomi.

Jag tycker att det på många sätt är bra att man gör denna typ av undersökning och att man försöker få fler att spara och bygga en buffert för oförutsedda utgifter. Tyvärr blir det ibland lite missvisande med denna typ av undersökningar. Jag tycker t ex frågan om man kan spara 10% av sin inkomst är felställd. Det svar som man får är sannolikt svar på frågan "kan du spara 10% av din inkomst med nuvarande utgifter". Det gör inte svaren ointressanta, men jag är relativt säker på att många fler skulle kunna spara 10% av sin inkomst. Det krävs säkerligen olika typer av uppoffringar för att det skall bli möjligt, men sådant är livet. Det handlar om prioriteringar och om val. Man gör som man vill så klart, men enligt mitt sätt att se blir det något missvisande.

Ett exempel på en utgift som är betydande för många är bil och den gör ganska stor skillnad i en sådan här undersökning. Väldigt grovt så finns det hälften så många bilar som människor i Sverige, dvs varannan person har bil. (Det är som sagt väldigt grovt) Om man lägger till att kostnaden för att ha bil ligger runt mellan 2000 och 6000 SEK i månaden (då har jag räknat bort de riktigt dyra bilarna och de som kör väldigt mycket) så kan man ganska snabbt konstatera att om man väljer att inte ha bil så kan man spara ganska mycket mer. Naturligtvis leder beslutet att inte ha bil till att man drar på sig en del andra kostnader i form månadskort för kollektivtrafik, cykel, taxiresor mm, men hur som helst så kommer det sannolikt inte att bli dyrare än att ha bil för de allra flesta. I många av dessa diskussioner så lyfts det fram att en del personer måste ha bil av olika anledningar t ex för att man bor på ett ställe där det inte finns kollektivtrafik. Så kan det naturligtvis vara, men det gäller inte för den stora majoriteten.

Jag kan också tycka att det är lite märkligt att ställa samma fråga till alla ålderskategorier. Att någon som närmar sig 80 år inte sparar 10% av sin inkomst är som jag ser det inte så allvarligt. Förhoppningsvis har personen som nått den åldern en stabil ekonomi som kan hantera diverse olika oförutsedda och förutsedda utgifter och behöver inte spara 10% av sin inkomst, som sannolikt i de flesta fall är pensionsutbetalningar.

SCB är en bra sajt att titta på. Där kan man hitta bra statistik över allt möjligt, bland annat vad levnadsomkostnaderna är. Jag tycker att SCB:s statistik håller väldigt hög kvalitet och jag är väldigt glad att SCB finns. Om man tittar på Swedbanks undersökning i ljuset av den statistik som SCB har tagit fram så tycker jag att bilden blir en annan. Många svenskar prioriterar inte sparande utan väljer att lägga sina pengar på andra saker. Det är nödvändigtvis inte något fel i detta i sig, men slutsatsen blir en annan.

Varför bryr jag mig om något som detta? Anledningen till att jag bryr mig om en sak som denna är att bankerna idag är pressade för att många är oroliga över hushållens belåning. Det är rimligt. Belåningen är hög och den ökar. Jag har valt att äga bankaktier för att jag tror att det finns marginaler hos många hushåll när det väl kommer till kritan. Om man riskerar att behöva lämna huset så tror jag att många hushåll skulle hitta saker som man skulle kunna dra ner på. Idag behövs det inte, men om saker skulle ställas på sin spets så skulle man klara mer än man tror. Det är inte säkert att det är så, men jag tror att en högre ränta skulle sätta stor press på många, men de allra flesta skulle kunna göra uppoffringar så att det gick ihop, tror jag. Det man ska komma ihåg att det räcker med att ganska få låntagare faller igenom för att det skall få effekt på banker med kraftig exponering mot bolån, som t ex Swedbank. Det krävs med andra ord mer än att de flesta skall klara tuffare tider för att banken skall kunna andas ut. 

Är Swedbanks budskap felaktigt? Är det ingen fara? Det tycker jag visst att det är. Det är många som lever utan marginaler och det är inte bra. Om man skulle kunna få fler att bygga upp en buffert så skulle det vara väldigt bra. Om man skulle kunna få fler att tänka över vad man lägger sina pengar på varje månad så skulle det vara bra. Framförallt tror jag att det skulle vara bra för individen själv som skulle slippa känna oro kring privatekonomin. 

Swedbanks pressrelease:
http://mb.cision.com/Main/67/2517201/838471.pdf

SCB-statistik om hushållsutgifter:
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/hushallen-utgifter/hushallens-utgifter-hut/#_Tabellerochdiagram

Hövding: Q1-funderingar

Jag blev ganska förvånad över att Q1 blev så dålig som den faktiskt blev. Det är sant att Q1 är ett kvartal när det inte säljs så mycket och om våren dröjer så får det effekt för ett företag som säljer cykeltillbehör. Det är rimligt och förmodligen helt sant. Det som också är sant är att julhandeln är jätteviktig för Hövding. Man kan fundera lite på om det är enbart positivt.

Att det säljs mycket Hövdingar inför julen är inte märkligt på något sätt. Julen är detaljhandelns stora högtid och många produkter likt Hövding har säkert sin stora topp kring jul. Så långt är det inte konstigt. Det som lite förbryllar mig är att det säljs betydligt fler Hövding inför jul än inför att cykelsäsongen drar igång. Q2 borde vara en viktig period för företaget. Jag antar att det säljs mycket cyklar på våren och inte så mycket inför julen. Hövding borde som jag ser det ha två försäljningstoppar per år - en under Q2 när cykelsäsongen drar igång och en under Q4 i samband med julhandeln. Det verkar av allt att döma som att någon direkt topp under Q2 inte finns utan det finns en topp och det är i samband med julhandeln.

Om man vill vara lite kritisk så skulle man kunna fundera kring om det kan vara så att Hövding har blivit en pryl som välbeställda köper till varandra som julklapp, men ingenting som en person som köper en ny cykel köper, i alla fall inte i större utsträckning. Jag hoppas inte att det är så, men om det är så finns det en risk för att det handlar om ett övergående fenomen. Naturligtvis hoppas jag att jag har fel.

En annan sak som är värt att notera är att man inte sa någonting om finansieringen. Om jag inte har räknat helt fel så kommer man att behöva ta in nya pengar inom 3-6 månader. Det är möjligt att man skulle kunna få ett lån från någon bank eller ägare om det skulle ta lite längre tid än så. Oavsett så är kassan snart tom och det känns ganska osäkert i nuläget om man skulle kunna visa svara siffror under 2019. Det är inte omöjligt, men inte självklart på något sätt.

Jag tror att man i nuläget håller på att förhandla fram en lösning kring finansieringen. Om man hade gått på att ta in mer pengar från befintliga ägare så tror jag att man hade kommunicerat detta i samband med Q1-rapporten. Anledningen till att ingenting sas om finansieringen tror jag beror på att man har en plan, men att denna inte är riktigt i hamn än. Det skall bli intressant att se hur man har tänkt. Det skulle inte vara fel om det handlar om en riktad nyemission och att det kommer in en ny ägare som har kontakter och erfarenhet.

Ytterligare en sak som jag har funderat på är hur diskussionerna om en ny modell har påverkat försäljningen. Om jag varit sugen på att köpa en Hövding så hade jag kanske väntat till nästa år när den nya kommer. Det är inte säkert, men heller inte uteslutet att försäljningen påverkats av att det finns något nytt på gång. För övrigt så hoppas jag att man väljer att kalla den nya modellen för "Vega" precis som projektet. Det låter bra tycker jag och det blir inte så mycket förvirring om man fortsätter med båda modellerna parallellt, vilket jag hoppas att man gör.


 

11 maj 2018

Cykelpendling: Lastcykel

Cykelpendling kan se ut på olika sätt. Man har olika behov, preferenser och möjlighet att lägga pengar på en cykel. Vad gäller pengar så kostar en cykel en del, i vissa fall kanske mycket, men oftast kan man räkna hem cykeln relativt enkelt (förutsatt att den används så klart).

Den främsta anledningen till att man kan räkna hem den är att alternativen är relativt dyra. Att köra bil kostar nämligen en hel del. Även om man kommer fram till att man ändå kommer att ha bil och därmed är fast med en hel del kostnader i form av försäkring, värdeminskning mm så slipper man i alla fall bränslekostnader och parkeringsavgifter. Om man istället jämför med att åka kollektivt så blir kalkylen en annan, men även i detta fall så kan man förmodligen räkna hem cykeln relativt enkelt. Utöver det rent ekonomiska så tycker jag att man skall lägga till de positiva hälsoeffekterna. För att göra det rättvist bör man tyvärr även lägga till de negativa effekterna, vilket är att risken att man gör sig illa är högre när man cyklar än om man t ex kör bil eller åker kollektivt. (Jag har ingen statistik som backar upp detta så om det är någon som tycker att jag är "ute och cyklar" så får ni gärna kommentera.)


För ett tag sedan var jag otroligt inne på att köpa en lastcykel av märket Bullitt. Det är i mina ögon den häftigaste av dagens lastcyklar. Jag skulle t o m drista mig så långt att kalla det en modern klassiker. Jag är ingen cykelexpert och jag kan inte speciellt mycket om cyklar, men för var det är värt så tycker jag att Bullitt-cykeln är riktigt snygg. Det kanske finns en del som tycker att en cykel är en cykel och inte mer, och det är naturligtvis helt OK, men sådan är inte jag. I min värld finns det absolut snygga cyklar och Bullitt är en av dem.




När man tittar på lastcyklar så märker man ganska snabbt att priserna är relativt höga. En anledningar till att priserna är höga är att cyklarna görs i förhållandevis låga volymer. En annan anledning, i alla fall med Bullitt, är att man satsar på kvalitetskomponenter. Cykeln är byggd för att användas och användas mycket. Med dagens svaga krona så behöver man inte lägga till mycket utöver basversionen för att hamna över 30 000 SEK och det är mycket pengar för en cykel.

Bullitt finns även som elassisterad cykel. Det finns två varianter med olika motorer och olika växelsystem. Om man ska ha cykeln som en vardagscykel så tror jag att man kommer långt med basversionen. Det man ska komma ihåg med elcyklar är att det finns möjlighet att få 10 000 SEK i subvention från staten. Reglerna säger att det är 25% av inköpspriset, men max 10 000 SEK. Eftersom en elassisterad Bullitt kommer upp över 40 000 SEK så blir det därmed maxbeloppet på 10 000 SEK.

Om det höga inköpspriset är en nackdel så är det höga andrahandspriset en fördel. Om man kombinerar det höga andrahandspriset med att man kan få en statlig subvention på 10 000 SEK så finns det kanske möjlighet att göra en ganska bra affär genom att köpa en Bullit med elassistans och sedan sälja den efter ett par år. Antingen så finns inte subventionerna på elcyklar kvar då, vilket även borde få effekt på andrahandsmarknaden, eller så skulle man kunna sälja cykeln i ett land där det inte finns samma subvention. Det är ganska meckigt så klart, men inte omöjligt. Naturligtvis så är det ingen bra idé att köpa om man inte tänkte att man skall ha den, men om man inte har haft varken elcykel eller lastcykel innan så kan man inte veta om man gillar konceptet (eller egentligen koncepten). På så sätt tycker jag att det är bra att veta att risken med köpet är hyggligt begränsat.

En sak som jag tycker att man skall fundera kring när det kommer till elassistans och lastcyklar är att dessa cyklar är tunga från början (särskilt med last) och att lägga ett par kilo till på elmotor och batteri gör inte enorm skillnad. Det är på så sätt, enligt mitt sätt att se, mer vettigt att köpa en lastcykel med elmotor än t ex en racer med elmotor. Om man dessutom lägger till att dagens elcyklar i Sverige är strypta till 25 km/h så blir det än mer vettigt.

Många som funderar på att köpa lastcyklar väljer att köpa en lådcykel. Enligt mitt sätt att se är det stor skillnad på en long john-cykel, som Bullitt är ett exempel på, och en lådcykel. En long john beter sig mer som en vanlig cykel eftersom den har två hjul precis som en vanlig cykel. En annan aspekt är att en long john oftast inte är bredare än en vanlig cykel, vilket kan vara bra när man skall komma fram i trafiken eller få ner cykeln i ett förråd eller liknande.

Om man bor på ett sätt så att man har tillgång till trevliga cykelvägar och har behov av att transportera barn eller t ex en hund så tycker jag att en el-Bullitt skulle kunna vara ett bra köp. Eftersom elcyklar är subventionerade och eftersom en Bullitt är förhållandevis tung (framförallt när den är packad) så tycker jag att elassistans kan vara motiverat. För egen del så funderade jag länge, men efter många, många googlingar och youtube-filmer så landade jag i att jag egentligen inte hade något behov utan att jag klarade mig bra med min cykelarmada i garaget.

Information om cykeln hittar du på www.larryvsharry.com. Bilden ovan är en cykel som har färgen "Rå".

Eftersom hela inlägget slutade i en hyllningssång till Bullitt så kan det vara på sin plats att säga att detta inte är ett sponsrat inlägg.

09 maj 2018

Hövding: Q1 - Kallt som kallt , dåligt

Q1 var ingen bra rapport. Antal sålda enheter sjönk med 10% jämfört med samma period förra året. Det är på inga sätt bra för ett företag som är i den fas som Hövding är i. Man har ett mål på 250 MSEK år 2020. 2017 så sålde man för ca 50 MSEK. Det är ingenting annat än exceptionell tillväxt som gäller. Negativ tillväxt är riktigt illa.

Om man tittar på en sammanställning så ser det ut enligt nedan:


-->
actualestimateprevious quarterlast year
2016Q13146
Q2532569%
Q3622517%
Q41010162%24797
2017Q16334-37%101%
Q2845634%59%
Q31035622%66%
Q41494544%48%4009162%
2018Q1570010000-33%-10%
Q21350035%
Q31650022%
Q42300039%6300057%

Om man vill vara optimist så kan man säga att Q1 2017 var ett väldigt bra kvartal med en tillväxt på över 100% jämfört med Q1 2016. Det är en ganska liten tröst i sammanhanget tyvärr. Om man väger in att april överträffade förra året med 67% så blir bilden lite ljusare. Antag att man säljer 67% även i maj och juni, då kommer Q2 att landa på ca 14 100 enheter. Det är något mer än mitt antagande och skulle ta igen en del av den förlorade tillväxten under Q1, men högst sannolikt inte allt.

Det är svårt att sia om man kommer att kunna få ordentlig fart på försäljningen under Q3 och Q4. Man pratar om att man är igång i många tyska kedjor och man säger även att man är på gång med att träffa avtal med kedjor i Storbritannien. Det känns inte helt säkert att det kommer att ge en riktig försäljningsboost, men hoppas kan man ju.

En annan sak som skrevs var att januari och februari var över motsvarande månader förra året, men att mars havererade och hamnade en bra bit under motsvarande månad 2017. Förmodligen säljs det inte så mycket cykelhjälmar under januari och februari så gissningsvis står mars för större delen av försäljningen under Q1. Om man antar att januari och februari var desamma 2017 och 2018, och att januari och februari står för lika mycket försäljning som mars då blir resultatet att mars 2018 var 20% sämre än mars 2017. Det känns inte otroligt. Är det då en oroväckande signal eller bara en blipp som inte spelar så stor roll i ett större perspektiv? Det bästa är att titta på en väderkarta.

Om man surfar runt lite på SMHI:s sida så ser man att februari och mars, i Sverige skall tilläggas, var relativt kalla månader.





Att mars var en kylig månad har har säkert gjort att färre funderat på cykling. Cykelhjälmköp känns inte fullt lika aktuellt när det ligger snö som när det börjar bli trevlig vårsol. Det är säkert en förklaring till att mars blev så dålig som den faktiskt blev. Sverige är tack och lov inte allt för Hövding, men merparten säljs i Sverige, och jag antar att Tyskland och Danmark hade liknande väder i mars som Sverige.

Det man kan fundera på är om den nya algoritmen haft inverkan. Vid något tillfälle måste man ha ställt om produktionen så att man började med den nya algoritmen. Att ladda upp en annan typ av mjukvara är ingen större sak, men det kan innebära en del för lagernivåerna. Det är möjligt att det spelade in, men förmodligen inte. Man har nog ändrat både hård- och mjukvara kontinuerligt.

Överlag så tyckte jag att rapporten var en stor besvikelse. Det kan finnas förklaringar i form av dåligt väder, men bolag som klagar på vädret har ibland helt andra problem (jag tänker på HM). Min prognos för helåret var att man skulle kunna landa på 63 000 enheter. Det känns inte alls självklart efter denna rapport. Det är inte heller omöjligt dock. Om en del av den försäljningen som ett år med normala temperaturer i mars hade hamnat i denna månad nu istället hamnar i april och maj så kanske Q2 kan bli en bra bit över de 13 500 enheter som jag har räknat med. Q3 oh Q4 skulle kunna påverkas positivt av att försäljningen på allvar kommer igång i Tyskland via kedjorna.

Jag ska fundera mer på rapporten, men i nuläget är jag i alla fall inte sugen på att köpa mer.