19 maj 2018

Bevakningslistan

Till höger så har jag några bolag som jag håller lite koll på för att jag tycker att de verkar vara ganska intressanta. Det är inte bolag som jag kan särskilt bra, men som jag av olika anledningar tycker verka vara intressanta. En del av dem tycker jag verkar handlas på lite för höga nivåer idag.

Castellum
Castellum är ett bolag som jag har tittat på ett tag. Jag har känt att fastighetsbolagen känts ganska ointressanta i en miljö där räntan är så låg som den kan bli och sannolikt kommer att bli högre. En annan spaning som jag har är att allt fler företag sparar in på kontorsyta genom att ha öppna kontorslandskap eller andra lösningar, vilket knappast kan vara till fördel för fastighetsbolagen. Det är dock möjligt att jag har varit lite väl skeptisk och jag tror att ett fastighetsbolag som Castellum skulle kunna vara ett bra tillskott till portföljen som idag är oexponerad mot fastighetssektorn (om man inte räknar Skanska och JM som bolag som har lite exponering).

Om det skulle bli en rejäl körare nedåt på grund av någon anledning som jag inte tror kommer att påverka Castellum direkt så kanske jag köper. Vi får se.

Latour
Jag gillar framförallt Tomra i portföljen, men även de andra innehaven känns helt OK. Om det skulle bli en nedgång så kanske jag köper.

MIPS
MIPS säljer till de flesta hjälmföretag och det kommer nog att öka. Värderingen känns väl tycker jag. Om det skulle bli ett hopp ner så kanske jag köper.

Irisity
Jag gillar att Irisity har en ny affärsmodell och jag tror att den sänker tröskeln för att få in nya kunder. Om det även visar att man kan tjäna pengar med sin nya modell så kan det bli riktigt intressant. Det känns lite för riskfyllt, men jag är lockad. Om det skulle bli en generell nedgång och om Irisity dras med så kanske, kanske det blir en liten post.

Capio
För ett tag sedan så ägde jag Capio-aktier. Det var baserat på att jag trodde att oron kring vinsttak och annan reglering var överdriven. Det pratas inte fullt lika mycket om det just nu och det är nog få som ser det som ett jätteproblem idag. Det som har hänt den sista tiden är att Capio har förlorat något kontrakt och man har inte fått det lyft som man hoppats på. Jag tror att Capio kan vara intressant i en långsiktig portfölj. Verksamheten är konjunkturokänslig och jag tror att digitaliseringen av vården kommer att påverka Capio positivt. Förmodligen är Capio tillsammans med Castellum de aktier som ligger närmst till hands just för tillfället.

Husqvarna
I senaste numret av Börspodden nämnde John att en del fondbolag sitter med ganska stora innehav i bolaget. Hans spaning var att många köper dyrare trädgårdsutrustning, vilket leder till att många gamla manuella verktyg ska bytas ut och att marknaden blir större eftersom de nya är dyrare. Det är intressant och jag har alltid sett Husqvarna som ett välskött bolag. Om jag inte har fel så sitter Lundberg med ett ganska stort ägande och det brukar inte vara fel att ta rygg på honom.


18 maj 2018

Hyresrätt eller bostadsrätt? del 3 (elva år efter del 2)

Ett av de mest lästa inlägg som jag har skrivit är ett gammalt inlägg som handlade om man skall välja att bo i hyresrätt eller bostadsrätt. Jag tänkte göra en kort uppdatering idag. Länkar till de gamla inläggen finns längst ner.

I de gamla inläggen så gjorde jag lite beräkningar för att komma fram till vilken värdestegring som är inbakad i priset på bostadsrätten. Det man ska komma ihåg när man gör den typen av beräkningar är att man skall räkna på en rimlig ränta och man skall se till att ha marginaler. Livet utvecklas inte alltid såsom man har tänkt. Några saker jag tycker att man skall tänka på inför ett lägenhetsköp är följande:

- Långsiktighet
Det kostar att flytta. Det är inte konstigt i en storstad att mäklararvodet ligger på en nivå som motsvarar många månadskostnader för boendet. Det är med andra ord en rätt stor risk att köpa en lägenhet som man bara räknar med att bo i ett par år. Transaktionskostnaden är stor när det kommer till boendebyte. Om man vet med sig att det är sannolikt att man snart kommer att vilja flytta på sig så tycker jag att det är god idé att inte köpa utan hyra.

- Smarta kvadrat istället för många kvadrat
Ett nyckeltal som används ofta är kvadratmeterpris. Det är i sig inget dumt nyckeltal, men som alla nyckeltal så är det inte hela sanningen, bara en indikation. Eftersom det finns de som är förblindade av kvadratmeterpris och som ser en bra affär som samma sak som att betala ett lågt kvadratmeterpris så får det till effekt att lägenheter med dålig planlösning säljs till ett i mitt tycke högre pris än lägenheter med bra planlösning. Jag tror att det är klokt att satsa på en bra planlösning och betala något högre kvadratmeterpris än att satsa på ett så lågt kvadratmeterpris som möjligt.

- Närhet till jobb, vänner, mm
Om du väljer ett boende som kräver att du har bil så blir det mycket dyrare än om du väljer ett boende där du kan cykla eller gå till jobb, skola, vänner, mm. I städer med tunnelbana kan detsamma gälla närhet till tunnelbanestation. Förutom att du sparar pengar på transport så sparar du tid.

- Kolla föreningens ekonomi
Man pratar ofta om att man skall kolla föreningens ekonomi och de ska man så klart, men förutom att se hur balansräkningen ser ut så skall man höra sig för om vad för underhålls- och renoveringsarbete som planeras och vad som har gjorts. Om det visar sig att ordföranden, eller vem man nu får tag på i styrelsen, inte har så bra koll så är det i sig ett dåligt tecken. Äger du en bostadsrätt i en bostadsrättsförening så har du stoppat in ganska mycket pengar i en förning som du äger tillsammans med andra personer och då gäller det förutom att föreningen är i gott skick även att de finns personer som tar ansvar. Om man får möjlighet tycker jag att man skall engagera sig i bostadsrättsföreningen för att se till att det sköts ansvarsfullt och för att det ofta är lärorikt (om man inte gjort liknande saker tidigare).

- Förhandla bolån
De flesta som köper bostad lånar pengar. De flesta som lånar pengar tittar på vad man betalar i ränta för att se om man fått till en bra affär eller inte. Precis som kvadratmeterpris inte är hela sanningen när det kommer till om man gjort en bra affär eller inte så är heller inte vad du har för ränta hela sanningen. Om du har blivit påtvingad försäkringar som du kanske egentligen inte vill ha eller ett pensionssparande som binder upp pengar under lång tid framöver så har du fått betala en del för att få den låga räntan. Räntekartan som lanserades för ett tag sedan är ett intressant initiativ, men det är inte hela sanningen.

- Rörlig ränta
Personligen så har jag alltid haft rörlig ränta. Om man tycker att det är jobbigt att inte veta vad man skall betala så skulle bunden ränta kunna vara ett alternativ. Det man skall komma ihåg är att om man vill lösa ett lån med bunden ränta så blir det dyrare än om man har rörlig ränta. När jag hörde det så tyckte jag att det inte var ett alternativ att ha bunden ränta. Det beror så klart på vilka marginaler man har och hur man känner inför att leva med viss osäkerhet, men så har i alla fall jag resonerat.

Det finns säkert andra tips, men dessa är de som jag kom på just nu. Om du sitter på ytterligare tips eller tycker att jag är ute och cyklar så får du gärna kommentera.

Länkar:
http://klirr-i-kassan.blogspot.se/2007/07/hyresrtt-eller-bostadsrtt.html

https://klirr-i-kassan.blogspot.se/2007/08/hyresrtt-eller-bostadsrtt-del-2.html

Hövding: UK don't give a beep

Det är otroligt hårt att driva en nystartad verksamhet. I synnerhet är det tufft när man lanserar en helt ny typ av produkt, som Hövding. Det tar tid och det har tagit tid för Hövding, men nu är man på väg. Det finns en del saker som jag inte är riktigt trygg med dock.

Marknadsföringen och inriktningen av denna tycker jag är lite tveksam. Man har en enorm tillväxtpotential inom elcyklar, men vad jag har sett har väldigt lite av marknadsföringen riktats mot denna grupp. I de flesta fall ser man unga människor, runt 25 år, som cyklar på äldre cyklar. Det är snygg reklam, men frågan är om det är rätt strategi, trots allt. Jag tror att man vill åt de som sätter trender för att på så sätt nå hela marknaden. Man har dock fått ett väldigt skralt resultat och försäljningen lossnade egentligen först när man gick via de stora kedjorna. Jag tycker att man skulle satsat hårdare på elcyklar och jag tycker att man borde satsa mer på att nå de som använder cykeln till pendling.

En sak som gör att jag känner mig tveksam är att man lyfter fram priset som man fick för "give a beep"-kampanjen i London. Problemet med denna prisbelönta kampanj är att den bara fått fäste i reklambranschen, inte hos kunderna. Det säljs nämligen knappt någonting alls i Storbritannien. De satsningar som man har gjort i UK, vilket inte görs via distributör, är med andra ord inte lyckade. Det är möjligt att det är ett långsiktigt arbete och det är möjligt att det kommer att lossna, men än så länge har satsningarna inte lett till i princip något alls. Det får mig att tvivla.(Detta har jag lyft upp i tidigare inlägg också)

Jag tycker att man borde tänka nytt när det kommer till försäljningen. En idé skulle vara att hyra ut hjälmen istället för att sälja den. Om man tar 100 SEK i månaden så kommer kanske fler att nappa. Det skulle även lösa knuten med vad som händer om hjälmen utlöses felaktigt. Det är möjligt att det inte kommer att bli så inom kort, men jag ser det som en möjlighet. Om man dessutom teamat upp med ett elcykelföretag och riktat in sig mot företag som erbjuder tjänstecykel till sina anställda så skulle man kunna få något riktigt intressant. Det är nog en ganska bra affärsidé faktiskt att erbjuda tjänstecyklar till företag - cyklar som har företagets namn på sig och där man kan erbjuda service på plats två gånger per år genom att cykelreparatörer kommer dit, etc. Cykelboomen öppnar upp för nya möjligheter.

Den senaste tiden har jag funderat mycket på att minska. Q1-rapporten var inte vad jag hoppades på och jag tror att 2018 kommer att komma in under de ca 60 000 stycken som jag räknat med.

Hövding: 100 000 hövdingar sålda - bra eller dåligt?

Det låter ju absolut bra att man har sålt 100 000 Hövdingar. I ett större perspektiv så är det också bra. De senaste fem kvartalen så har försäljningen lyfts till en ny nivå. Det som är mindre bra är att det verkar inte som att det säljs så mycket under Q2.

Man skrev i sin pressrelease att man sålt lika mycket från bolagets början till och med Q4 2016 som man gjort Q1 2017 fram till och med nu, dvs mitten av Q2 2018. Eftersom totala antalet ligger på 100 000 stycken så har man nu sålt 50 000 stycken Q1 2017 till och med nu. Under perioden Q1 2017 t o m Q1 2018 så har man sålt knappt 46 000 stycken (6334+8456+10356+14945+5700), vilket ger att man efter halva Q2 ligger på drygt 4000 stycken. Eftersom man sålde 8456 stycken Q2 2017 så ger den senaste pressreleasen inte något större hopp om att försäljningen har lyft hittills under Q2 2018. Man sa förvisso att april visade tillväxt på 67% och det kan vara så att man nådde 100 000 stycken för ett tag sedan, men att det inte behöver vara dåligt innebär inte att det är bra.

Jag är lite bekymrad efter Q1-rapporten och jag skulle gärna känna mig trygg i att det var en tillfällig dipp och inte början på en avmattning av tillväxten. De senaste dagarna så har jag funderat en del om jag skulle minska, men hittills så ligger jag kvar. Sannolikt kommer man med nyheter om hur man skall få in nya pengar inom kort och bl a John i Börspodden tror att det kommer att trycka ner kursen ytterligare. Det är möjligt att det blir så, men samtidigt är det helt klart att man måste ta in nya pengar och det bör därför vara inprisat. Om man väljer att ta in någon ny ägare i samband med att man tar in pengar så kan det bli intressant som jag ser det. Förmodligen var dagens pressrelease inget annat än ett sätt att få kursen och ägarna att känna sig lite gladare. Eftersom man presenterar försäljningssiffror i samband med varje kvartalsrapport så är nyhetsvärdet lågt.

14 maj 2018

Privatekonomi: Swedbank har undersökt sparande igen

Idag så noterade jag att Swedbank släppt ytterligare en pressrelease från en undersökning de gjort. Eftersom jag kommenterade den som de släppte för nån dag sedan så ögnade jag igenom även denna.

I korthet så har man kommit fram till att det sparas ganska mycket i stugorna. Hälften har ett sparkapital på mer än 100 000 SEK och då skall tilläggas att 12% inte velat svara. En del av dessa bör ha mer än 100 000 SEK. Det bör alltså vara drygt hälften som har ett sparkapital på 100 000 SEK eller mer. Nedan finns en tabell från pressreleasen:


En annan sak som jag tyckte var lite intressant var hur dessa pengar är fördelade över olika ålderskategorier:

Att man som artonåring har mindre än 10 000 SEK i sparkapital känns inte som så konstigt. Gissningsvis så har en del av de som har mer i denna kategori fått pengar från släktingar, men det finns säkert även de som har sparat ihop pengar genom eget arbete och investerande. I synnerhet bland dem som är i de övre delen av spannet, dvs strax under 30 år.

Att gruppen som har mindre än 10 000 SEK minskar från spannet 18-29 år till 30-39 år känns rimligt, men det som förvånar lite är att i nästa spann, 40-49 år, så ökar den igen. Det kan vara en statistisk avvikelse och ingenting som man skall fästa för stor vikt vid. Det är dock intressant. I gruppen födda 1969-1978 verkar det alltså vara förhållandevis många som lever med väldigt små marginaler.

I nästa kategori, 50-59 år, så kan man konstatera att andelen som har mer än 500 000 SEK i sparkapital växer ganska kraftigt jämfört med 40-49 år, från 13% till 21%.Min gissning är att det handlar åtminstone till viss del om att personer i denna kategori har fått ärva pengar. Naturligtvis handlar det till viss del även om att levnadsomkostnaderna minskar eftersom man i de flesta fall inte har barn som ska försörjas samtidigt som inkomsterna har blivit högre.

I kategorin 60-69 år så ökar sparkapitalet ytterligare. Det man inte tar hänsyn till i denna undersökning är värdet som många sitter på i sina obelånade eller lågt belånade hus. Min gissning är att denna kategori skulle vara rikare än kategorin 50-59 år om man tog hänsyn till de värden som man sitter på i form av hus och andra fastigheter. Det är möjligt att det skulle påverka än mer ett par snäpp längre ned bland kategorierna, kanske gränsen går mellan 30-39 och 40-49 år. Även om 30-39-åringar har varit med i prisuppgången på bostäder så har man kommit in senare och därmed inte ridit på hela vågen på samma sätt som äldre kategorier, framförallt har många i denna kategorin inte haft ett dyrare boende under en längre tid och på så sätt i absoluta tal inte fått samma ökning som de äldre kategorierna.

Jag tycker att det är bra att man visar lite statistik och jag tycker att det är vettiga råd som man ger, men jag skulle önska att man tittade på hela balansräkningen. Detta är några poster. Det är kanske klokt att ha pengarna på sparkonto istället för i aktier om man har en högbelånad bostad. Man kan vara väldigt riskbenägen på många sätt. Man behöver inte stanna vid att titta på balansräkningen, kanske även resultaträkningen för de senaste åren skulle tas med. Om man har valt bort ett tryggt jobb med stadig inkomst mot olika former av engångsgig så kanske man är ett exempel på någon som är mycket riskbenägen fastän man har pengarna på sparkonto.

En slutsats som jag tycker att man kan dra är att när man ser på riskbenägenhet så handlar det mycket om vad man väljer att investera sina pengar i - sparkonto, fonder eller aktier (dvs svenska kronor, aktier som någon annan väljer åt en eller aktier som man väljer själv). Man ser inte så mycket på helheten utan mer på detaljerna. Frågan är formulerad "Hur riskbenägen anser du dig vara vid val av sparande (med riskbenägen menar vi vilja att ta risk när du placerar dina pengar)?" och naturligtvis skall man se svaren i ljusen av det, men jag tycker ändå att frågan i sig är talande.


Om man har en stor villa centralt i en svensk storstad med hög belåningsgrad så kan det spela mindre roll om man väljer att spara i aktier eller fonder. Det är en balansräkning som är väldigt starkt viktad mot en enda fastighet och däri ligger risken, inte om man väljer att spara i aktier eller något annat.

Anledningen till att jag tittar på dessa rapporter är att jag vill förstå bättre hur stor risken är att kreditförlusterna skenar om räntan sticker iväg och om konjunkturen börjar hacka. Min gissning är att risken för större bolånesmällar i Sverige inte är så hög trots allt. Det är möjligt att jag missbedömer riskerna. Det finns så klart även andra hot mot oligopolbankerna, tex nya aktörer, men jag tror inte heller att den risken är så stor som många tror. Även där kan jag ha fel. När det kommer till banker är jag nybörjare.

Länkar:

Pressreleasen för ett par dagar sedan om att många svenskar har otrygg ekonomi
https://www.swedbank.com/svenska/newsroom/pressmeddelanden/index.htm?pressId=1EF8AC68D98B7286


Dagens pressrelease om att många sparar på sparkonto
https://www.swedbank.com/svenska/newsroom/pressmeddelanden/index.htm?pressId=FEAFEAF9B87C3003


12 maj 2018

Privatekonomi: Swedbank presenterar undersökning

Swedbank presenterade häromdagen en undersökning som visar att "hälften av svenskarna har en otrygg ekonomi". Vad som är en otrygg ekonomi är så klart en definitionsfråga och Swedbank bjuder på en definition som säger att man skall ha två månadslöner sparade och kunna spara tio procent av månadsinkomsten. Med den definitionen så har ungefär hälften av de tillfrågade en otrygg ekonomi.

Jag tycker att det på många sätt är bra att man gör denna typ av undersökning och att man försöker få fler att spara och bygga en buffert för oförutsedda utgifter. Tyvärr blir det ibland lite missvisande med denna typ av undersökningar. Jag tycker t ex frågan om man kan spara 10% av sin inkomst är felställd. Det svar som man får är sannolikt svar på frågan "kan du spara 10% av din inkomst med nuvarande utgifter". Det gör inte svaren ointressanta, men jag är relativt säker på att många fler skulle kunna spara 10% av sin inkomst. Det krävs säkerligen olika typer av uppoffringar för att det skall bli möjligt, men sådant är livet. Det handlar om prioriteringar och om val. Man gör som man vill så klart, men enligt mitt sätt att se blir det något missvisande.

Ett exempel på en utgift som är betydande för många är bil och den gör ganska stor skillnad i en sådan här undersökning. Väldigt grovt så finns det hälften så många bilar som människor i Sverige, dvs varannan person har bil. (Det är som sagt väldigt grovt) Om man lägger till att kostnaden för att ha bil ligger runt mellan 2000 och 6000 SEK i månaden (då har jag räknat bort de riktigt dyra bilarna och de som kör väldigt mycket) så kan man ganska snabbt konstatera att om man väljer att inte ha bil så kan man spara ganska mycket mer. Naturligtvis leder beslutet att inte ha bil till att man drar på sig en del andra kostnader i form månadskort för kollektivtrafik, cykel, taxiresor mm, men hur som helst så kommer det sannolikt inte att bli dyrare än att ha bil för de allra flesta. I många av dessa diskussioner så lyfts det fram att en del personer måste ha bil av olika anledningar t ex för att man bor på ett ställe där det inte finns kollektivtrafik. Så kan det naturligtvis vara, men det gäller inte för den stora majoriteten.

Jag kan också tycka att det är lite märkligt att ställa samma fråga till alla ålderskategorier. Att någon som närmar sig 80 år inte sparar 10% av sin inkomst är som jag ser det inte så allvarligt. Förhoppningsvis har personen som nått den åldern en stabil ekonomi som kan hantera diverse olika oförutsedda och förutsedda utgifter och behöver inte spara 10% av sin inkomst, som sannolikt i de flesta fall är pensionsutbetalningar.

SCB är en bra sajt att titta på. Där kan man hitta bra statistik över allt möjligt, bland annat vad levnadsomkostnaderna är. Jag tycker att SCB:s statistik håller väldigt hög kvalitet och jag är väldigt glad att SCB finns. Om man tittar på Swedbanks undersökning i ljuset av den statistik som SCB har tagit fram så tycker jag att bilden blir en annan. Många svenskar prioriterar inte sparande utan väljer att lägga sina pengar på andra saker. Det är nödvändigtvis inte något fel i detta i sig, men slutsatsen blir en annan.

Varför bryr jag mig om något som detta? Anledningen till att jag bryr mig om en sak som denna är att bankerna idag är pressade för att många är oroliga över hushållens belåning. Det är rimligt. Belåningen är hög och den ökar. Jag har valt att äga bankaktier för att jag tror att det finns marginaler hos många hushåll när det väl kommer till kritan. Om man riskerar att behöva lämna huset så tror jag att många hushåll skulle hitta saker som man skulle kunna dra ner på. Idag behövs det inte, men om saker skulle ställas på sin spets så skulle man klara mer än man tror. Det är inte säkert att det är så, men jag tror att en högre ränta skulle sätta stor press på många, men de allra flesta skulle kunna göra uppoffringar så att det gick ihop, tror jag. Det man ska komma ihåg att det räcker med att ganska få låntagare faller igenom för att det skall få effekt på banker med kraftig exponering mot bolån, som t ex Swedbank. Det krävs med andra ord mer än att de flesta skall klara tuffare tider för att banken skall kunna andas ut. 

Är Swedbanks budskap felaktigt? Är det ingen fara? Det tycker jag visst att det är. Det är många som lever utan marginaler och det är inte bra. Om man skulle kunna få fler att bygga upp en buffert så skulle det vara väldigt bra. Om man skulle kunna få fler att tänka över vad man lägger sina pengar på varje månad så skulle det vara bra. Framförallt tror jag att det skulle vara bra för individen själv som skulle slippa känna oro kring privatekonomin. 

Swedbanks pressrelease:
http://mb.cision.com/Main/67/2517201/838471.pdf

SCB-statistik om hushållsutgifter:
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/hushallen-utgifter/hushallens-utgifter-hut/#_Tabellerochdiagram

Hövding: Q1-funderingar

Jag blev ganska förvånad över att Q1 blev så dålig som den faktiskt blev. Det är sant att Q1 är ett kvartal när det inte säljs så mycket och om våren dröjer så får det effekt för ett företag som säljer cykeltillbehör. Det är rimligt och förmodligen helt sant. Det som också är sant är att julhandeln är jätteviktig för Hövding. Man kan fundera lite på om det är enbart positivt.

Att det säljs mycket Hövdingar inför julen är inte märkligt på något sätt. Julen är detaljhandelns stora högtid och många produkter likt Hövding har säkert sin stora topp kring jul. Så långt är det inte konstigt. Det som lite förbryllar mig är att det säljs betydligt fler Hövding inför jul än inför att cykelsäsongen drar igång. Q2 borde vara en viktig period för företaget. Jag antar att det säljs mycket cyklar på våren och inte så mycket inför julen. Hövding borde som jag ser det ha två försäljningstoppar per år - en under Q2 när cykelsäsongen drar igång och en under Q4 i samband med julhandeln. Det verkar av allt att döma som att någon direkt topp under Q2 inte finns utan det finns en topp och det är i samband med julhandeln.

Om man vill vara lite kritisk så skulle man kunna fundera kring om det kan vara så att Hövding har blivit en pryl som välbeställda köper till varandra som julklapp, men ingenting som en person som köper en ny cykel köper, i alla fall inte i större utsträckning. Jag hoppas inte att det är så, men om det är så finns det en risk för att det handlar om ett övergående fenomen. Naturligtvis hoppas jag att jag har fel.

En annan sak som är värt att notera är att man inte sa någonting om finansieringen. Om jag inte har räknat helt fel så kommer man att behöva ta in nya pengar inom 3-6 månader. Det är möjligt att man skulle kunna få ett lån från någon bank eller ägare om det skulle ta lite längre tid än så. Oavsett så är kassan snart tom och det känns ganska osäkert i nuläget om man skulle kunna visa svara siffror under 2019. Det är inte omöjligt, men inte självklart på något sätt.

Jag tror att man i nuläget håller på att förhandla fram en lösning kring finansieringen. Om man hade gått på att ta in mer pengar från befintliga ägare så tror jag att man hade kommunicerat detta i samband med Q1-rapporten. Anledningen till att ingenting sas om finansieringen tror jag beror på att man har en plan, men att denna inte är riktigt i hamn än. Det skall bli intressant att se hur man har tänkt. Det skulle inte vara fel om det handlar om en riktad nyemission och att det kommer in en ny ägare som har kontakter och erfarenhet.

Ytterligare en sak som jag har funderat på är hur diskussionerna om en ny modell har påverkat försäljningen. Om jag varit sugen på att köpa en Hövding så hade jag kanske väntat till nästa år när den nya kommer. Det är inte säkert, men heller inte uteslutet att försäljningen påverkats av att det finns något nytt på gång. För övrigt så hoppas jag att man väljer att kalla den nya modellen för "Vega" precis som projektet. Det låter bra tycker jag och det blir inte så mycket förvirring om man fortsätter med båda modellerna parallellt, vilket jag hoppas att man gör.


 

11 maj 2018

Cykelpendling: Lastcykel

Cykelpendling kan se ut på olika sätt. Man har olika behov, preferenser och möjlighet att lägga pengar på en cykel. Vad gäller pengar så kostar en cykel en del, i vissa fall kanske mycket, men oftast kan man räkna hem cykeln relativt enkelt (förutsatt att den används så klart).

Den främsta anledningen till att man kan räkna hem den är att alternativen är relativt dyra. Att köra bil kostar nämligen en hel del. Även om man kommer fram till att man ändå kommer att ha bil och därmed är fast med en hel del kostnader i form av försäkring, värdeminskning mm så slipper man i alla fall bränslekostnader och parkeringsavgifter. Om man istället jämför med att åka kollektivt så blir kalkylen en annan, men även i detta fall så kan man förmodligen räkna hem cykeln relativt enkelt. Utöver det rent ekonomiska så tycker jag att man skall lägga till de positiva hälsoeffekterna. För att göra det rättvist bör man tyvärr även lägga till de negativa effekterna, vilket är att risken att man gör sig illa är högre när man cyklar än om man t ex kör bil eller åker kollektivt. (Jag har ingen statistik som backar upp detta så om det är någon som tycker att jag är "ute och cyklar" så får ni gärna kommentera.)


För ett tag sedan var jag otroligt inne på att köpa en lastcykel av märket Bullitt. Det är i mina ögon den häftigaste av dagens lastcyklar. Jag skulle t o m drista mig så långt att kalla det en modern klassiker. Jag är ingen cykelexpert och jag kan inte speciellt mycket om cyklar, men för var det är värt så tycker jag att Bullitt-cykeln är riktigt snygg. Det kanske finns en del som tycker att en cykel är en cykel och inte mer, och det är naturligtvis helt OK, men sådan är inte jag. I min värld finns det absolut snygga cyklar och Bullitt är en av dem.




När man tittar på lastcyklar så märker man ganska snabbt att priserna är relativt höga. En anledningar till att priserna är höga är att cyklarna görs i förhållandevis låga volymer. En annan anledning, i alla fall med Bullitt, är att man satsar på kvalitetskomponenter. Cykeln är byggd för att användas och användas mycket. Med dagens svaga krona så behöver man inte lägga till mycket utöver basversionen för att hamna över 30 000 SEK och det är mycket pengar för en cykel.

Bullitt finns även som elassisterad cykel. Det finns två varianter med olika motorer och olika växelsystem. Om man ska ha cykeln som en vardagscykel så tror jag att man kommer långt med basversionen. Det man ska komma ihåg med elcyklar är att det finns möjlighet att få 10 000 SEK i subvention från staten. Reglerna säger att det är 25% av inköpspriset, men max 10 000 SEK. Eftersom en elassisterad Bullitt kommer upp över 40 000 SEK så blir det därmed maxbeloppet på 10 000 SEK.

Om det höga inköpspriset är en nackdel så är det höga andrahandspriset en fördel. Om man kombinerar det höga andrahandspriset med att man kan få en statlig subvention på 10 000 SEK så finns det kanske möjlighet att göra en ganska bra affär genom att köpa en Bullit med elassistans och sedan sälja den efter ett par år. Antingen så finns inte subventionerna på elcyklar kvar då, vilket även borde få effekt på andrahandsmarknaden, eller så skulle man kunna sälja cykeln i ett land där det inte finns samma subvention. Det är ganska meckigt så klart, men inte omöjligt. Naturligtvis så är det ingen bra idé att köpa om man inte tänkte att man skall ha den, men om man inte har haft varken elcykel eller lastcykel innan så kan man inte veta om man gillar konceptet (eller egentligen koncepten). På så sätt tycker jag att det är bra att veta att risken med köpet är hyggligt begränsat.

En sak som jag tycker att man skall fundera kring när det kommer till elassistans och lastcyklar är att dessa cyklar är tunga från början (särskilt med last) och att lägga ett par kilo till på elmotor och batteri gör inte enorm skillnad. Det är på så sätt, enligt mitt sätt att se, mer vettigt att köpa en lastcykel med elmotor än t ex en racer med elmotor. Om man dessutom lägger till att dagens elcyklar i Sverige är strypta till 25 km/h så blir det än mer vettigt.

Många som funderar på att köpa lastcyklar väljer att köpa en lådcykel. Enligt mitt sätt att se är det stor skillnad på en long john-cykel, som Bullitt är ett exempel på, och en lådcykel. En long john beter sig mer som en vanlig cykel eftersom den har två hjul precis som en vanlig cykel. En annan aspekt är att en long john oftast inte är bredare än en vanlig cykel, vilket kan vara bra när man skall komma fram i trafiken eller få ner cykeln i ett förråd eller liknande.

Om man bor på ett sätt så att man har tillgång till trevliga cykelvägar och har behov av att transportera barn eller t ex en hund så tycker jag att en el-Bullitt skulle kunna vara ett bra köp. Eftersom elcyklar är subventionerade och eftersom en Bullitt är förhållandevis tung (framförallt när den är packad) så tycker jag att elassistans kan vara motiverat. För egen del så funderade jag länge, men efter många, många googlingar och youtube-filmer så landade jag i att jag egentligen inte hade något behov utan att jag klarade mig bra med min cykelarmada i garaget.

Information om cykeln hittar du på www.larryvsharry.com. Bilden ovan är en cykel som har färgen "Rå".

Eftersom hela inlägget slutade i en hyllningssång till Bullitt så kan det vara på sin plats att säga att detta inte är ett sponsrat inlägg.

09 maj 2018

Hövding: Q1 - Kallt som kallt , dåligt

Q1 var ingen bra rapport. Antal sålda enheter sjönk med 10% jämfört med samma period förra året. Det är på inga sätt bra för ett företag som är i den fas som Hövding är i. Man har ett mål på 250 MSEK år 2020. 2017 så sålde man för ca 50 MSEK. Det är ingenting annat än exceptionell tillväxt som gäller. Negativ tillväxt är riktigt illa.

Om man tittar på en sammanställning så ser det ut enligt nedan:


-->
actualestimateprevious quarterlast year
2016Q13146
Q2532569%
Q3622517%
Q41010162%24797
2017Q16334-37%101%
Q2845634%59%
Q31035622%66%
Q41494544%48%4009162%
2018Q1570010000-33%-10%
Q21350035%
Q31650022%
Q42300039%6300057%

Om man vill vara optimist så kan man säga att Q1 2017 var ett väldigt bra kvartal med en tillväxt på över 100% jämfört med Q1 2016. Det är en ganska liten tröst i sammanhanget tyvärr. Om man väger in att april överträffade förra året med 67% så blir bilden lite ljusare. Antag att man säljer 67% även i maj och juni, då kommer Q2 att landa på ca 14 100 enheter. Det är något mer än mitt antagande och skulle ta igen en del av den förlorade tillväxten under Q1, men högst sannolikt inte allt.

Det är svårt att sia om man kommer att kunna få ordentlig fart på försäljningen under Q3 och Q4. Man pratar om att man är igång i många tyska kedjor och man säger även att man är på gång med att träffa avtal med kedjor i Storbritannien. Det känns inte helt säkert att det kommer att ge en riktig försäljningsboost, men hoppas kan man ju.

En annan sak som skrevs var att januari och februari var över motsvarande månader förra året, men att mars havererade och hamnade en bra bit under motsvarande månad 2017. Förmodligen säljs det inte så mycket cykelhjälmar under januari och februari så gissningsvis står mars för större delen av försäljningen under Q1. Om man antar att januari och februari var desamma 2017 och 2018, och att januari och februari står för lika mycket försäljning som mars då blir resultatet att mars 2018 var 20% sämre än mars 2017. Det känns inte otroligt. Är det då en oroväckande signal eller bara en blipp som inte spelar så stor roll i ett större perspektiv? Det bästa är att titta på en väderkarta.

Om man surfar runt lite på SMHI:s sida så ser man att februari och mars, i Sverige skall tilläggas, var relativt kalla månader.





Att mars var en kylig månad har har säkert gjort att färre funderat på cykling. Cykelhjälmköp känns inte fullt lika aktuellt när det ligger snö som när det börjar bli trevlig vårsol. Det är säkert en förklaring till att mars blev så dålig som den faktiskt blev. Sverige är tack och lov inte allt för Hövding, men merparten säljs i Sverige, och jag antar att Tyskland och Danmark hade liknande väder i mars som Sverige.

Det man kan fundera på är om den nya algoritmen haft inverkan. Vid något tillfälle måste man ha ställt om produktionen så att man började med den nya algoritmen. Att ladda upp en annan typ av mjukvara är ingen större sak, men det kan innebära en del för lagernivåerna. Det är möjligt att det spelade in, men förmodligen inte. Man har nog ändrat både hård- och mjukvara kontinuerligt.

Överlag så tyckte jag att rapporten var en stor besvikelse. Det kan finnas förklaringar i form av dåligt väder, men bolag som klagar på vädret har ibland helt andra problem (jag tänker på HM). Min prognos för helåret var att man skulle kunna landa på 63 000 enheter. Det känns inte alls självklart efter denna rapport. Det är inte heller omöjligt dock. Om en del av den försäljningen som ett år med normala temperaturer i mars hade hamnat i denna månad nu istället hamnar i april och maj så kanske Q2 kan bli en bra bit över de 13 500 enheter som jag har räknat med. Q3 oh Q4 skulle kunna påverkas positivt av att försäljningen på allvar kommer igång i Tyskland via kedjorna.

Jag ska fundera mer på rapporten, men i nuläget är jag i alla fall inte sugen på att köpa mer. 


08 maj 2018

JM: Åter i portföljen

Idag så köpte jag tillbaka mina JM-aktier. Det framstår säkert som veligt och det är det också, men så är det i alla fall.