25 december 2017

Hövding: VD uttalar sig i brittisk media

Hövding fortsätter att prata om hur man skall kunna generera intressant data från sina huvudskydd, se länk nedan. Det är som jag ser det ganska säkert att Hövding 3.0 kommer att ha funktioner som gör att man kan koppla samman Hövdingen med smartphonen. Det känns lovande tycker jag och jag tror att det kan få Hövding att ses i nytt ljus. Naturligtvis skulle det kunna vara så att Hövding 3.0 "bara" är mindre och billigare att tillverka, men jag tror det inte. Om så är fallet är det lite märkligt att göra de uttalanden som görs i artikeln.

Det finns sedan tidigare hjälmar med inbyggda högtalare och mikrofoner. De kostar om jag inte är missinformerad ungefär lika mycket som en Hövding. Dessa hjälmar är kopplade till telefonen och på så sätt så skulle man ganska enkelt kunna utveckla dessa så att telefonen kan avgöra när man cyklar och inte cyklar. (Dessa hjälmar kanske redan har denna funktion) Hövding kommer med andra ord inte att vara först med hjälmar som kopplar ihop sig med telefonen, men för Hövding så spelar det större roll. Om man funderar på Hövdings "Give a Beep"-kampanj så är det tydligt att man funderar i banor av att det skulle vara intressant att se var det är mer farligt att cykla och var det är mindre farligt att cykla.

Att man genererar en massa data som visar hur olika personer rör sig är i sig värdefullt. Precis som Coop och ICA är intresserade av att hålla koll på vad konsumenter är intresserade av så finns det säkert en marknad för att få ta del av personers rörelsemönster. Jag tycker själv att detta är lite svårt att uppskatta och det blir inte helt enkelt med GDPR och andra ny regler kring personlig integritet, men det är likväl intressant.

Jag tycker att Hövding är intressant som företag och jag tror att man kommer att avsluta året med bra siffror. Eventuellt kan det bli ett litet hopp uppåt i samband med att man lanserar Hövding 3.0, men det är inte säkert. Likaså kan det bli ett hopp uppåt om det blir insiderköp. Det som kan vara ett sänke för aktien är att det inte känns osannolikt att man kommer att behöva be om mer pengar.

Min gissning är att Q4 kommer att landa på 15 000 sålda enheter och att man kommer att minska förlusten. Eftersom 2017 redan är ett förlorat år vad gäller vinst så kommer man sannolikt att försöka att trycka in så mycket kostnader som man kan under Q4. Med lite flyt så kommer man att kunna sälja över 10 000 enheter även under Q1 2018 och om man har tagit en del kostnader i Q4 2017 så kanske Q1 kommer att se ganska OK ut. Det är naturligtvis bara lösa tankar, men helt osannolikt känns det inte.

Jag ligger fortsatt kvar och jag blev mer än lite förvånad över att John Skogman, Börspodden, hade satsat på Hövding som ett av sina nyårscase. Om jag förstod saken rätt så tänker John inte ligga långsiktigt i aktien utan ser det som en intressant möjlighet på kort sikt. Det kan mycket väl vara rätt och om det skulle bli så att kursen handlas under 12 SEK innan nyår så kanske jag kommer att öka ännu mer. Det är egentligen inte helt sunt från ett riskspridningsperspektiv, men jag funderar i alla fall i de banorna. Det skall bli intressant att höra John prata mer om Hövding. John var tidigare ganska skeptisk och tyckte att man skulle gå tillbaka till ritbordet och göra om och göra rätt. Det skulle vara intressant att veta vad som fått John att ändra sig.


http://www.bikebiz.com/news/read/five-minutes-with-h-vding/022403

19 december 2017

Nordea, Investor: Ökar exponeringen mot börsen

HMs rapport var ingen höjdare och jag har ännu inte riktigt smält rapporten. Min första tanke var att helt lämna HM. Jag tycker att det är mycket som inte känns bra med HM, men det kanske är så att man kommer att få ordning på saker och ting. Tyvärr är jag rätt skeptisk och det är mycket möjligt att jag helt lämnar aktien inom kort. Min lilla tröst är att jag minskade en del på 220 SEK och det var klokt så här i efterhand. Eftersom jag fyllde på med en hel del runt 200 SEK innan det kortvarigt stack upp en hel del så hade raset slagit hårt om jag inte minskat. Nu innebar HMs ras ungefär en minskning på 1% för portföljen som helhet, ej inräknat de pengar som är avsedda för aktier men som för närvarande står vid sidan.

Apropå pengar som står vid sidan om så har jag den senaste tiden ökat i Nordea och åter köpt Investor. Anledningen till att jag ökar andelen aktier är framförallt att min buffert har ökat väl mycket och att jag tycker att för mycket pengar inte arbetar. Alternativet till att köpa aktier skulle eventuellt vara någon form av räntesparande, men efter att ha tänkt lite så kom jag fram till att äga bankaktier kändes mer lockande än att ha pengar på bankkonto. Nordea tycker jag känns mest intressant av de fyra storbankerna. Det vägde naturligtvis även in att jag redan sitter med en hel del SEB och några Swedbank sedan tidigare.


04 december 2017

Hövding: Om man inte omsätter 250 MSEK 2020 så kanske...

Jag funderade idag lite grann på vad som skulle kunna vara ett rimligt antagande vad gäller utvecklingen av Hövding. Hövding själv har presenterat ett mål som säger att man skall omsätta 250 MSEK 2020 och ha en marginal på 20%, vilket borde innebära en vinst på 50 MSEK. Om marknaden hade trott att detta inte skulle bli något större problem så borde kursen varit högre än vad den är idag. Jag skulle säga att bolagsvärdet idag är runt 160 MSEK (börsvärde ca 200 MSEK - ca 35 MSEK i kassan efter nyemissionen).

Det är alltid svårt att sia om framtiden, men om jag skulle ge mig på en gissning så skulle den se ut något i stil med följande:

2017
Omsättning 50 MSEK, Vinst -40 MSEK
Hövding får sitt stora genombrott på den svenska marknaden. Produkten går från att bara säljas i små volymer via cykelhandlare till att finnas på de större sportkedjorna och hos de stora ehandlarna i Sverige. Merparten av försäljningen kommer från Sverige. Danmark är den andra största marknaden.

2018
Omsättning 80 MSEK, Vinst -10 MSEK
Under året lanseras Hövding 3.0. Hövding 2.0 fortsätter att säljas parallellt med Hövding 3.0, men till ett lägre pris. Det lanseras även appar under 2018 som hämtar information från Hövding.

Den danska och tyska marknaden växer kraftigt under året. Det säljs fortsatt många Hövdingar i Sverige, mycket tack vare att man har kommit med en ny produkt.

Under året så revideras 2020-målen från en omsättning på 250 MSEK till en omsättning på 160 MSEK.

Tillväxten håller i sig och man växer under året med 60%. Marknadsföringsinvesteringar i Danmark, Tyskland och Storbritannien gör att helåret slutar på minus.

På ägarsidan så säljer en del av de större ägarna aktier till utländska investmentbolag.

2019
Omsättning 120 MSEK, Vinst 0 MSEK
Tyskland är den största marknaden, följt av Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Danmark. Både Storbritannien och Nederländerna får sina genombrott under året. Försäljning i Kina startas på allvar.

Hövdingar får utstå en del kritik och ifrågasätts, men får samtidigt lovord från de som menar att airbagskydd är bättre än hjälm. Under året kommer även airbaghuvudskydd inom andra sporter på bred front, bl a ridning och alpinsport.

Hövding fortsätter att lägga mycket pengar på utveckling och marknadsföring, vilket tynger resultatet. Det finns aktieägare som reser frågor kring lönsamheten, men ledningen menar att tillväxt skall gå före vinst i detta läge.

Fonder och andra större ägare börjar synas i ägarlistan, vilket påverkar kursen positivt.

2020
Omsättning 160 MSEK, Vinst 10 MSEK
Försäljningen sker främst i Tyskland, Kina, Japan, Nederländerna och Storbritannien.

Airbaghuvudskydd är bland de flesta accepterat. Förutom Hövding finns det ett antal liknande lösningar.

Hövding blir utköpt från börsen av ett icke-svenskt företag inom sportutrustning.

Ovanstående är en gissning, rena fantasier. Högst sannolikt kommer det att bli en helt annan resa. Jag tror dock att det inte är osannolikt att Hövding-konceptet är här för att stanna.

 

03 december 2017

ISK eller aktiedepå

De flesta sparekonomer och andra bankpersoner som uttalar sig i media lyfter ofta fram att ISK är rätt väg att gå. Det är det kanske och de senaste åren så har det nu med facit i hand absolut varit rätt typ av lösning för aktieägande, men är det ett generellt svar som passar alltid att ISK är bättre än depå? Jag bestämde mig för att räkna lite på det.

Om man börjar med att dra upp förutsättningar som gäller så är de enligt följande:

ISK (Investeringssparkonto)
Om man har en ISK så beskattas man baserat på vad det totala värdet på tillgångarna är. Det är inte så att det endast spelar roll vad man har på kontot den 31 december utan man tittar på vad som finns på kontot varje kvartal och man tar även hänsyn till om pengar har förts till kontot eller tagits ut från kontot. Jag går inte in på detaljer, men jag tycker att det bra att veta att om man har för avsikt att flytta in och ut pengar från en ISK så kan det få skattemässiga effekter.

Förutom att skatten baseras på värdet på tillgångarna och inte på realiserade vinster så beskattas inte utdelningar när dessa betalas ut. För min del var detta en ganska viktig faktor när jag bestämde mig för att öppna ett ISK för ett par år sedan. Även om det ofta inte rör sig om gigantiska summor för de flesta så innebär ett ISK att man kan skjuta fram skattebetalningen drygt ett år, vilket allt annat lika är positivt.

Ofta lyfts det fram att ISK är bra för att det är enkelt att deklarera. Jag tycker egentligen precis tvärtom. Det är korrekt att du inte behöver göra någonting, men om du verkligen vill veta varför en vissa summa dragits så kräver det en del jobb. Om du struntar i hur din skatt räknas ut och om du tycker att det är jobbigt att behöva gå igenom dina aktieaffärer då är det kanske sant att ISK är en enkel lösning, men jag tycker att enkelhet skall vara ett skäl i detta sammanhang inte är klockrent. Min bild är att de som är lyckosamma på börsen under lång tid generellt sett har ganska bra koll och det jobbet som man gör i samband med deklarationen hade förmodligen många av dessa gjort i alla fall. Förutom att det finns en klar fördel att ha koll på sin aktieportfölj och vad som händer med den så är det heller inte så svårt. I princip alla nätmäklare har någon form av automatiserad tjänst för att ta fram en deklarationsunderlag. De delar som eventuellt inte är förifyllda, vilket ofta är de som man verkligen vill ha hjälp med, tex hur splittar skall hanteras eller liknande, kan man ganska enkelt förstå hur man ska hantera detta efter lite googlande.

Under 2018 är ISK-skatten satt till 0,45%. Det är en ganska ordentlig höjning procentuellt sett jämfört med 2017 då den var runt 0,40%. Skatten för 2018 är inte hög sett till tidigare ISK-skatter, men det är viktigt att komma ihåg att skatten inte har höjts på grund av att den underliggande statslåneräntan har höjts utan att regeringen har valt att höja påslaget.Om räntan börjar höjas under 2019-2020 så kommer ISK-skatten snabbare att ticka upp med andra ord, men det är inget som man egentligen behöver oroa sig för i dagsläget.

Den stora nackdelen med ISK är att man skattas både i med- och motvind. Om aktieportföljen faller i värde med 50% så kommer staten att likväl vilja ha sina pengar, dock något mindre eftersom värdet minskat.

Sammanfattningsvis:
+
Låg skattesats 0,45%
Enkelt

-
Skatt baserad på totalvärdet i portföljen

Aktiedepå
Ett alternativ till ISK är aktiedepå. Den stora skillnaden mellan de båda är hur de beskattas. Depån beskattas nämligen baserat på den realiserade nettovinsten. "Realiserade" betyder i sammanhanget att du inte betalar skatt förrän du har sålt. Det är vanligtvis 30% av vinsten (man kan även använda schablonmetoden om man t ex inte vet anskaffningsvärdet). "Nettovinsten" innebär att man tittar på hur mycket vinst man har gjort summerat, dvs alla realiserade vinster och förluster adderas och den sammanlagda vinsten beskattas. När man räknar ut vinsten får man dra av omkostnader, dvs courtage, när man räknar ut vinsten. Eftersom courtage idag är väldigt låga så spelar detta ofta ingen större roll. 
En annan sak som är viktigt att komma ihåg är att utdelningar beskattas direkt med 30%. Man kan med andra ord inte använda utdelningar för att kvitta mot förluster. Skatten dras direkt i samband med att utdelningen betalas ut. Värt att nämna är att den oftast är 30%, även när det rör sig om utländska aktier där man även måste skatta i det landet där aktien är noterad. I fallet med ISK så får man oftast även betala skatt i det landet som aktien är noterad, men man kan på olika sätt få tillbaka en del eller hela summan. Jag har aldrig gjort det, men jag har en känsla av att det inte är lättare än att deklarera för en aktiedepå. Det verkar även ta lång tid. En del som äger utländska aktier väljer att lägga dessa i kapitalförsäkring. Jag är inte insatt i detaljerna kring detta, men det kan vara intressant att kolla upp för den som är intresserad.

Jag tycker att man generellt sett underskattar möjligheten med att kvitta vinster och förluster som man har i en depå. Allting går inte spikrakt uppåt och om man har lite koll på vad man gör så kan man höja risknivån i portföljen i takt med hur mycket man har realiserat i vinster under innevarande år eller har möjlighet att realisera. Öka risken kan man göra genom att öka andelen aktier eller att köpa aktier med hög risk och möjlighet till hög avkastning.

Sammanfattningsvis:
+
Möjlighet att styra skatten genom att kvitta vinster och förluster
Möjlighet att anpassa risknivån som en följd av att man kan kvitta
Enkelt att räkna ut vad man skall betala i skatt
Oberoende av statslåneräntan

-
Beskattas direkt på utdelningar


Exempel 1
Om man tittar på ett exempel på en portfölj som är värd 1 MSEK, där det utgår 40 kSEK i utdelningar per år, inga köp/sälj, ingen värdeförändring, blir det enligt följande.

ISK
1 000 000 SEK * 0,45% + 40 000 SEK*0,45% = ca  4700 SEK

Depå
Utdelningar
40 000 SEK * 30% = 12 000 SEK

I ett scenario där man tror att värdeförändringen kommer att vara noll så är det med andra ord mest fördelaktigt med ISK.

Exempel 2
Portfölj på 1 MSEK, utdelningar på 40 kSEK, realiserade vinster på 50 000 SEK:

ISK
1 000 000 SEK * 0,45% + 40 000 SEK*0,45% + 50 000 SEK*0,45% = ca  5000 SEK

Depå
Utdelningar
40 000 SEK * 30% = 12 000 SEK

Vinster
50 000 SEK * 30% = 15 000 SEK

Totalt 27 000 SEK

Även i fallet där man har en avkastning i portföljen på 5% och utdelningar på 40 000 SEK så är det mer fördelaktigt att ha ISK. Det man ska lyfta fram med depå är att om man inte realiserar vinsten så blir skatten det året lägre och man kan använda vinsten för att kvitta förluster kommande år.

Exempel 3
Portfölj på 1 MSEK, utdelningar på 40 kSEK, realiserade förluster på 50 000 SEK:

ISK
1 000 000 SEK * 0,45% + 40 000 SEK*0,45% - 50 000 SEK*0,45% = ca  4 500 SEK

Depå
Utdelningar
40 000 SEK * 30% = 12 000 SEK
(40 000 - 50 000*0,7)*0,3 = 1500 SEK

Totalt 12 000 SEK 1500 SEK

-------------------

Efter att jag publicerat inlägget så fick  jag en bra kommentar från Investormannen. Det jag hade missat i min genomgång är att om man har förluster, men inga vinster att kvitta mot så kan man kvitta mot andra inkomster av kapital, tex utdelningar. Det finns ett gammalt inlägg från placera.nu som tar upp vilka möjligheter som finns, se nedan:

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2012/12/27/kvittning-sa-funkar-det.html

Om jag förstår saken rätt kan man dra av 70% av förlusten när det kommer till hur mycket skatt man ska betala på utdelningarna, vilket i detta fall bör bli: 

40 000 SEK - 70%*50 000 SEK = 40 000 SEK - 35 000 SEK = 5000 SEK

Skatten på utdelningarna blir därmed 1500 SEK (30% av 5000 SEK).

-----------

Även i detta tredje exempel är ISK att föredra.

I detta tredje fall bör det bli fördelaktigast att använda depå, men jag är inte riktigt säker på att detta är korrekt.

Min slutsats är att det skall mycket till för att ISK inte skall vara det bästa valet för en vanlig småsparare. Om man i princip enbart handlar med aktier som inte ger utdelning och om man vill ha möjlighet att kvitta mellan olika år så kan det vara ett alternativ, men även i detta fall så är jag inte så säker på att depå är ett så bra alternativ. 

Jag har själv depåer som jag har haft under lång tid. Under de senaste åren så har jag sålt en del innehav i dessa och i samband att jag har realiserat vinster så har jag gjort mer riskfyllda investeringar i depåerna. Det har inte varit en hit hittills. 

02 december 2017

Telia: Tankar om storinnehavet

Telia är mitt i särklass största innehav. Det är cirka 25% av portföljen. Eftersom jag ligger ungefär med 12-13 % oinvesterat så är det sett till bara aktieportföljen något mer. Om man istället tar i beaktande att jag sitter på en buffert som har blivit större än vad den egentligen är tänkt, eftersom jag inte tycker att aktiemarknaden ser så lockande ut just nu, är den något mindre. Om man skulle räkna de investeringar som jag har via mina pensionspengar, bl a de fonder som jag har valt via min ITP, så blir långt mindre än 25%. Man kan räkna på många sätt, men hur som helst så är min exponering mot Telia stor. Och en annan poäng är just att man kan räkna på många olika sätt.

De senaste åren så har det varit förhållandevis enkelt för Telia-aktieägare att hålla sig för skratt. Kursutvecklingen nedan visar hur utvecklingen har varit de senaste tre åren, men det man ska komma ihåg är att utdelningen legat på 3 eller 2 SEK per år. Det gör en hel del för en aktie som Telia. 


Jag hade tänkt att jag skulle minska när aktien nådde 38,50 SEK efter utdelningen nu i höst. Kursen hoppade upp precis som jag hoppats på, men väl där så började jag tänka att det kanske var dumt att hoppa av nu när saker och ting börjar klarna i öst. Mitt case, som jag har jobbat efter i flera år nu, bygger nämligen på att avyttringen av verksamheterna i öst kommer att generera ett ganska ordentligt tillskott, kanske runt 7 SEK per aktie eller något mer, samt att när väl mutaffärerna är passerade till historien så skulle bolaget ses med i ljus.

Många talar om att det är dålig tillväxt i Telia och det är så klart sant. Efterfrågan på t ex fast telefoni minskar för varje dag som går och det kommer inte att vända. Det jag tycker att man missar när man tittar på de aggregerade siffrorna är att det finns områden som växer och kanske, när väl den fasta telefonin är helt borta så kommer dessa verksamheterna att fortsätta att växa. Min poäng är att det inte är så att hela Telias intjäning bygger på tjänster som inte kommer att finnas om ett antal år utan bara till viss del. Det kanske finns de som tror annorlunda. Man skulle faktiskt kunna se det som att operatörerna kan få en framflyttad roll när IoT-samhället på allvar tar fart. Det är inte säkert på något sätt, men något företag skall se till att den uppkopplade tvättmaskinen i bostadsrättsföreningen kan prata med någon server någonstans. Kanske blir det via en WiFi-lösning, kanske blir det via en 5G-lösning. Jag vet inte, men jag håller det inte för otroligt att Telia kan komma att fylla en funktion även i framtiden även om fast telefoni är ett minne blott.

Det jag också tycker att man glömmer när man tittar på Telia är kundbasen. Många bolag i uppstartsfas värderas skyhögt med tanke på hur många kunder som man har. Hövding som jag har skrivit om mycket den sista tiden har exempelvis totalt sålt ca 70 000 Hövdingar sedan bolaget startade för ca 10 år sedan och bolagsvärdet är kanske runt 170-180 MSEK (börsvärde-kassa, har jag räknat). Det blir alltså drygt 2000 SEK per Hövding som har sålts. Om man istället räknar på antalet som säljs i år (40 000 st är min gissning) så landar vi på drygt 4000 SEK per Hövding. Det är ganska häftiga siffror, men när man tar i beaktande att Hövding för närvarande förmodligen skulle skämmas över att visa upp en tillväxt ett kvartal som är under 50% så kommer siffrorna i ett annat ljus. Telia visar ingen eller negativ tillväxt när man tittar på omsättningen som helhet och värderingen är därefter. Det man missar i detta, som jag ser det, är att det finns fin potential att leverera tillväxt på den stora kundbasen. Jag tror att vi kommer att få se förvärv som pekar i den riktningen i framtiden.

Till exempel, man har idag ganska dåliga lösningar för att hyra ut filmer som i mitt tycke inte håller måttet. Jag har provat ett par gånger. Tyvärr måste jag som Telia-ägare säga att det är på många, många sätt smidigare att hyra film via Apples tjänster. Så måste det inte alltid vara. En sak som Telia är värdelösa på, i mitt tycke, är hur man tar betalt för filmer. En film som man hyr kan man antingen betala via faktura eller via "min sida". Jag tror att väldigt få vill logga in på någon sida som man har tillgång till när man sitter i soffan med popcorn, kuddar, mm. I mitt fall så har det blivit att man väljer faktura. När man ett par månader senare får en faktura så kostar filmen som stod att den kostade 39 SEK istället 68 SEK. Det tillkommer så klart en fakturakostnad på 29 SEK. Att få en faktura när man för länge sedan glömt vad filmen handlade om, där beloppet dessutom har nästan dubblats lämnar ingen positiv eftersmak. "Inte igen" är nog tyvärr vad många tänker. Man kan se detta på två sätt. Antingen kan man se det som att Telia är en koloss som fortfarande är Televerket i själ och hjärta som med inkompetenta politiker (eller med agenda som inte alltid sammanfaller med övriga ägares) som storägare aldrig kommer att kunna leverera någonting som är bättre än vad någon annan aktör kan göra eller så ser man det som att det finns en möjlighet att man relativt enkla medel, genom att samarbeta med små innovativa företag, rulla ut tjänster till en bred publik utan större problem. Telia är inte något okänt varumärke utan ett varumärke som förmodligen de flesta känner förtroende för, även om man kan tycka att det är lite mossigt och omodernt.

Detta är ingen analys av Telia. Det finns andra som gör det bättre. Det jag dock tycker är att de analyser som görs övergripande missar det faktum att det finns delar som mår ganska bra. Telia kommer att stanna i min portfölj ett tag till och jag skulle inte bli förvånad om antingen det kommer att komma förvärv som känns spännande eller att det kommer att komma extrautdelningar. Om jag får gissa så tror jag att det kommer att bli en del förvärv istället för extrautdelningar. Ledningar brukar tycka att det är kul att köpa bolag och jag tror att det kommer att bli så i detta fall. Om jag hade fått välja så hade det mesta delats ut.

Det man inte skall glömma bort är att man behöver inte nödvändigtvis köpa bolag. Samarbeten i olika former är också intressant. Varför försöker man inte få med BBC:s utbud i sitt utbud? Det kanske inte går, men det hade varit intressant. Alla vill kanske inte se polisserier på Netflix och kan man ha en lite annan profil på det man erbjuder via sitt TV-erbjudande så skulle det kanske göra erbjudandet lite mer intressant.