12 mars 2012

ISK - en jämförelse

Den nya sparformen Investeringssparkonto är nu verklighet och eftersom jag ryggmärgsmässigt är negativ till nya typer av finansiella "uppfinningar" så har jag inte tagit steget att starta något ISK. Trots att jag är grinig gubbe, i en spolings kropp, så har jag faktiskt börjat ifrågasätta min egen grinighet. En anledning till detta är de många ISK har öppnats. Det har hänt att majoriteten har haft rätt förr. Bankernas reklam ger jag inget för och ser det snarare som ett tecken på att inte hoppa på tåget. Det finns bara ett sätt, att räkna lite.

En vanlig aktiedepå, i mitt fall Nordnetdirekt, så får man en halvtaskig teknisk lösning men ett courtage så lågt som 9 SEK. Inga kostnader för depån, men heller ingen ränta att räkna med. Den årliga nettovinsten beskattas med 30% och utdelningar med 30% som dras direkt.

Ett ISK skulle ge ett courtage på 99 SEK, räknat på Nordnets baslösning (https://www.nordnet.se/mux/web/nordnet/ISKcourtage.html). Precis som i aktiedepån så finns ingen avgift för att ha depån, men (förmodligen) ingen ränta att räkna med för de pengar som inte är investerade. Man betalar ingen skatt för varken vinster eller utdelningar utan istället beräknas ett kapitalunderlag (värdet av tillgångarna på kontot) i början av varje kvartal för att sedan multipliceras med statslåneräntan 30 nov föregående år för att på så sätt få fram en schablonintäkt. Denna schablonintäkt beskattas därefter med 30% och man kan använda denna för att kvitta förluster inom inkomstslaget kapital. Givet förutsättningarna som gäller för närvarande så ger statslåneräntan en skattesats på 0,495%, här avrundat till 0,5%. (Verkar det komplicerat? Förmodligen har det använts miljoner skattekronor för att uppfinna denna enkla lösning. Varför inte bara sänka reavinstskatten till 20%?)

En slutsats som man kan dra av ISK är att det kan vara klokt att ha ett ISK och en vanlig aktiedpå så att man kan kvitta vinster mot förluster. Om man bara har ett ISK kommer man bara att få vinster och kommer (om man inte har andra typer av kapitalförluster) att inte ha något att kvitta mot.

Exampel 1
Räknat på ett exempel på en depå som innehåller aktier värda 100 000 SEK, att det görs avslut för 200 000 SEK per år och att vinsten på depån landar på netto 7 000 SEK, dvs 7% upp, samt utdelningar på 4 000 SEK så ger detta följande:

Aktiedepå
Courtagekostnad
Givet att man inte gör affärer under 6 000 SEK (breakeven vid 0,15% och 9 SEK ger 6 000 SEK, 6 000 SEK *0,15% = 9 SEK) så gäller följande:

200 000 SEK * 0,15% = 300 SEK

Reavinstskatt
Nettovinst
30% * 7 000 SEK = 2 100 SEK

Källskatt
Utdelning
30%*4 000 SEK = 1 200 SEK

Totalt kommer man att betala 3 600 SEK i skatt och avgifter för en snålaktiedepå som Nordnetdirekt.

ISK
Courtagekostnad
Om man bara har 100 000 SEK att spela med så kommer man alltid att hamna på minimicourtaget på 99 SEK. Alla avslut under 116 470 SEK (99 SEK/0,085%) hamnar nämligen på minimicourtaget. För enkelhetens skull antar vi därför att man gör 20 stycken avslut á 10 000 SEK.

20 avslut * 99 SEK = 1 980 SEK

Skatt
Portföljen kommer att växa från 100 000 SEK till 111 000 SEK under årets gång. Avstämning kommer att ske en gång per kvartal, vilket borde innebära något förenklat (t ex bortse från att utdelningar kommer på våren) att skatten kommer att beräknas på ett belopp runt 105 000 SEK.

0,5% * 105 000 SEK = 525 SEK

Totalt kommer man alltså att betala runt 2 500 SEK i avgifter och skatt för ISK-alternativet.

I detta exempel är alltså ISK att föredra trots de höga courtagekostnaderna. En vild gissning, men kanske tar bankerna tillfället i akt och binder in oss med höga courtage.

Exempel 2
Antag istället att reavinsten hamnar på noll och att utdelningarna stannar på 3 000 SEK, i övrigt samma som exempel 1 så innebär detta följande skillnader:

Aktiedepå
Reavinstskatt 0 SEK
Källskatt 3 000 SEK*30% = 900 SEK

Totalt 1200 SEK.

ISK
Skatt 101 500 SEK * 0,5% = 500 SEK

Totalt 2500 SEK.

I detta lite tråkigare scenario så är alltså aktiedepån att föredra.

Vad man väljer beror alltså dels vad man tror om framtiden på börsen, dels vad man tror om sin egen förmåga att generera en bra avkastning.

Såvida inte jag kan hitta någon ISK med låga courtage så kommer jag nog att avstå. Är det någon som känner till någon snål-ISK med courtage som jag skulle kunna gilla?

11 mars 2012

Robotarnas glada dagar är förbi

När man pratar om aktier så är det snarare regel än undantag att den s k robothandeln kommer på tal och dess "negativa konsekvenser". Robothandeln sägs ge upphov till högre volatilitet och detta i sin tur brukar sägas vara lika med större risk. Ett annat argument mot robothandeln är att de handlar i mikrosekundperspektiv, och att därmed ingen mänkslig trader har en suck att hänga med. Det svänger mer och det kortsiktiga handeln har tagits över att förprogrammerade robotar.

Jag är uppriktigt förvånad att det har tagit så lång tid innan robothandeln på allvar slog igenom. När jag började intressera mig för aktier för ungefär 10 år sedan var det inte något som man pratade om och jag tror inte att det var så vanligt heller. De officiella siffrorna i dessa sammanhang skall man nog i och för sig ta med en nypa salt. Det finns idag ett antal aktörer som hyr in sig i NASDAQs serverhall och de måste mer eller mindre ge sig tillkänna, men alla de som inte handlar i mikrosekundperspektivet (eller snabbare) kan ligga lågt och har ingen som helst anledning att skylta med sin verksamhet. De jag känner som sysslar med robothandel (även om ingen av dem skulle använda det ordet) är inte typen som tvunget måste synas och höras utan trivs bra med att inte vara DI-kändis. Det kanske spelar viss roll.

För att åtegå till robothandeln så kan man något förenklat säga att det man lärde sig för tio år sedan (på bred front) var följande:
1. Marknaden är långt ifrån perfekt i det korta perspektivet och det finns pengar att tjäna
2. Förbestämda regler fungerar fint vid handel i det korta perspektivet
3. Det gäller att rätt fler gånger än man har fel så det finns ingen anledning till prickskytte utan chansa när oddsen talar för dig, dvs handla mycket.

Precis som i alla spel så är det alltid lockande att utnyttja svagheter i motpartens taktik, i synnerhet om den knappt alls döljs, vilket vad jag har förstått var fallet i robothandelns glada barndom. Alla förstod inte att det fanns vinnare och förlorare utan trodde att det var robotar mot människor. Efter ett tag började man alltså att gillra fällor. Man skapade situationer som man visste skulle gillas av de som följde de etablerade tradingsanningarna (både robotar och människor) och kunde man styra marknaden dit man ville så tjänade man pengar såklart. Alla vill följa trenden och kunde man skapa en situation som visade att trenden hade vänt så var man hemma.

Tycker du som läser detta att det verksamheten inte skapar något värde? Tja, det är möjligt. I många fall handlar det om personer med matematisk utbildning som sett miljontals kronor ligga framför deras fötter som de har kunnat ta utan att bryta några lagar. Man har automatiserat och förbättrat en process som man tidigare trott måste skötas av välbetalda mänskliga traders. Man skulle med andra ord säga att det handlar om en fördelning av pengar från en grupp människor som inte tillför något värde till en annan grupp människor som inte heller tillför något värde. Moraldebatten är egentligen en annan fråga, men något man bör fråga sig när man moraliserar över robotar är vad alternativet var före robotarna på allvar kom in i bilden. Att det handlar om mycket mer affärer idag ser jag inte som något som har med saken att göra. Det är bara en effekt av automatiseringen och att handeln idag inte behöver så mycket mänskliga mellanhänder.

Idag tror jag dock att robothandelns glada dagar är förbi. De tekniska doktorer, ingenjörer, matematiker m fl som fick jobb inom finansbranschen på en tradingavdelning för fem-tio år sedan (och som visat framfötterna) är idag alla miljonärer, många flera gånger om. Skillnaden idag mot för några år sedan är att det finns inte så många att snärja. Det finns fortfarande möjligheter att tjäna pengar, men de riktiga glada dagarna är förbi. Nu handlar mer om att ta tillvara på de inslagen som gör att marknaden inte är en perfekt marknad. Skiftet har skett och de möjligheter som uppstod i skiftet är mer eller mindre uttömda.

10 mars 2012

Att köpa bostad

Jag har precis själv köpt en bostad, något som har varit en lång och inte helt enkel process. I mitt fall har en svår del av det hela varit att jag är ganska övertygad om att priserna är höga och att det mycket väl kan komma en nedgång de närmsta fem-tio åren. Hur som helst, livet är mer än bra affärer och viljan att bo i villa var större än viljan att göra en bra investering.

Under processen som ledde fram till att vi köpte så gjorde jag ett antal reflektioner:

- Kapitalkostnad är nästan ett okänt begrepp
När jag pratat med vänner, kolleger, mäklare etc så har man ofta fått kommentarer i stil med "boendekostnaden beror ju naturligtvis på hur mycket du hade tänkt sätt in själv", vilket naturligtvis är fel och något som förvånar mig att fler inte inser. Att binda kaptial i ett hus innebär att du inte kan få ränta på de pengar, eller annan avkastning för den delen. Naturligtvis kan man argumentera att du får en ränta i form av inflation, men även om det är så att pengarna man sätter in är inflationsskyddade så är det en ganska klen avkastning.

- Alla renoverings-/undershållskostnader är investeringar
Många resonerar som så att ett ombyggt badrum ökar värdet på huset med vad badrummet kostade (om inte mer) och att den höjningen för alltid kommer att finnas kvar. Ett badrum har en livslängd på runt 15 år, dvs den investering som gör i ett nytt badrum kommer med tiden att förbrukas. Det nya badrummet kommer med andra ord inte att vara nytt för evigt.

- Driftskostnader
Det kostar att driva ett hus och att skylla på elbolagen kan man naturligtvis göra om man vill ha en syndabock, men sanningen kommer ändå att finnas kvar. Hus som inte är byggda för att vara energieffektiva och som värms upp av direktel kommer att vara dyra i drift. Jag säger inte att elbolagen tar ut eller inte tar ut skäliga priser. Det är en annan fråga. Helt klart är däremot att fler räknar på räntan fram och tillbaka och sväljer mäklarens prognos om driftskostnader utan någon egen reflektion. Jag tror inte att el för uppvärmning kommer att bli billigare. Det kan det knappast bli om vi skall försöka ställa om samhället till ett grönt sådant.

- Underhållskostnader
Det kostar att underhålla ett hus. Det är sak att driva huset - uppvärmning, sophämtning, hushållsel, vatten, bredband, etc - och en annan sak att underhålla huset - byta sönderrostade stuprör, byta ut ruttna plank, lägga om garagetak som läcker etc. Underhållskostnader ser till att värdet på huset inte sjunker, inte höjer värdet på huset. Skillnaden mellan renoveringar och underhåll är att underhåll inte överhuvudtaget syns eller diskuteras.

- Pendlingsavstånd
Man skall köpa hus där man vill bo brukar det heta. Många menar att detta innebär att man först köper ett hus och sedan funderar på hur man skall ta sig till jobbet. I de flesta hushåll, åtminstone med småbarn, så blir svaret två bilar. Att ha en bil är dyrt. Att ha två bilar är ännu dyrare. Om man vill ha en bil som känns trygg och startar varje morgon, vilket inte sällan är argumentet för att köpa en bil för 350 000 SEK så blir det natuligtvis ännu dyrare. Naturligtvis kan det hända att man ändå köpt två bilar även om man inte flyttat till ett hus, men när man köper ett hus så har man möjlihet att se över sin pendlingssituation. Man kan tro mycket om framtiden, men att det skall bli billigare att köra bil håller jag för ganska osannolikt, elbilar till trots.

- Den egna tiden
Det kostar tid att underhålla ett hus, det kostar tid att pendla, etc. Det är kul att göra saker tillsammans, men det tar inte ett "Äntligen hemma"-avsnitt (60 min) i tid att tapetsera om ett run och lägga nytt golv även om man är hantverkare. Saker och ting tar tid. Värdefull tid. Det är dessutom lögn att säga att det alltid är roligt. Det är t ex inte roligt att upptäcka att specialskruvarna som du behövde för att färdigställa ditt projekt på helgen som du avsatt är slut på lagret och kommer in om ett par dagar. Det händer aldrig Martin Timell, tror jag.

Vad vill jag säga med detta? Det jag vill säga med detta att ett husköp är så mycket mer än räntekostnader. Om man vill göra ett bra köp som både ger ekonomiska marginaler och tidsmarginaler i livet så skall man väga in mer än prislappen på huset och om man tycker att det verkar vara trivsamt. Vilket hus som passar kan man bara själv avgöra, men bra beslut är ofta faktagrundade beslut.

04 mars 2012

Större omstuvningar

Trots att jag inte tror att det är läge att sätta pengar i en bostad för närvarande beslutade jag för någon vecka sedan att det var läge att slå till på en bostad som passar familjen bättre. Eftersom jag går från hyresrätt till villa så påverkar det min ekonomi ganska rejält. Någon som tror annorlunda? Efter lite funderande så har jag kommit fram till att jag skall behålla en del aktier trots allt, vilket innebär att jag inte ser det som osannolikt att jag skall kunna få en avkastning som överstiger bolåneräntan, till och med hyggligt troligt.

Under rensningen i portföljen var det egentligen bara ett innehav som helt och hållet fick lämna, nämligen Byggmax. Jag sålde för 37,20 SEK respektive 37,40 SEK, vilket är runt 25% upp jämfört med vad jag köpte för runt årsskiftet. Det är möjligt att företaget kommer att fortsätta upp, men efter att ha läst lite analyser så kände jag mig tveksam. Det är fortfarande ett bra bolag, men jag tycker inte att det finns samma felvärdering idag som jag tyckte mig se kring årsskiftet. Till detta så kom uppgången lite av sig vid 37 SEK.

Nu består portföljen av:
Billerud - intressant bolag inom en bransch med problem. Duktig VD i mina ögon. Bra direktavkastning.
Investor - Riskspridning. Bra bolag i portföljen. Rabatt. Förtroendet för ledningen kan bara bli bättre, dvs uppsida vid VD-byte.
Kinnevik - Riskspridning. Bra bolag i portföljen. Rabatt. Bra VD.
Lundbergföretagen - Riskspridning. Lite fastighetsexponering. Stort förtroende för Fredrik Lundberg. Möjligtvis mer makt- än aktieägarperspektiv.
SCA - Skogsbolaget som håller på att bli ett globalt hygienföretag. Uppköpen som görs verkar väldigt lovande och uppgången är motiverad. Bra VD. Mycket skog.
Skanska - Stort byggbolag med många ben. Bra direktavkastning. Sitter även på bra fastigheter.
Tele2 - Bra direktavkastning. Ingen direkt trigger för uppgång, men heller ingen jätterisk för kollaps.
TeliaSonera - Telefonsamtal kostar ingenting men folk är beredda på att betala. Så länge det gäller så kommer jag att ha en slant i teleoperatörer. Bra direktavkastning.

Jag kommer troligen att behålla Tele2 och TeliaSonera över utdelningarna. Tidigare har jag skrivit på bloggen att tappen för utdelningar oftast ganska snabbt hämtas igen och att man kan tjäna pengar på detta. Framförallt om man har reavinster som man kan använda för att kvitta med (Utdelningar skattar man alltid för om inte har någon trebokstavssparform, medan reavinster och reaförluster kan man kvitta mot varandra). Det förvånar mig faktiskt att inte fler snabbfotade småinvesterare, som inte behöver motivera alla beslut för en chef som fått sitt jobb pga total avsaknad på eget tänkande och idéer måste godkänna, ser detta, men återigen jag kanske bara är en glad schimpans. En ensam sådan. 

Eftersom jag har sålt en hel del aktier så har jag även realiserat en hel del vinster. Naturligtvis har det även realiserats förluster, men som vanligt är förlusterna för få (vilket innebär att jag är en fegis som inte hoppat på tillräckligt många farliga expeditioner). Till mitt försvar har det mesta gått upp de senaste månaderna. Alla realiserade vinster innebär att det är rea på risk för min del, 30% rabatt närmare bestämt. Det är möjligt att jag kommer att utnyttja detta under året. Ett sätt skulle kunna vara lite swingtrading (ligga på innehaven ett par dagar).

Ett nytt huvudbry för mig är hur jag skall hantera amortering kontra aktiesparande. Mitt track record säger att jag inte skall amortera, men om jag är en glad schimpans som kastat pil på rätt aktier de flesta månader så kan jag ganska snabbt bli en ganska ledsen schimpans.