Jag läser en del ekonomibloggar och en sak som ganska ofta kommer upp är ränta-på-ränta-effekten, dvs att om man får ränta på sina pengar och låter pengarna plus räntan stå kvar till nästa år så kommer nästa års ränta att baseras på räntan plus pengarna, osv. Detta gör att om man sätter in sina pengar på ett konto, eller på annat sätt investerar dessa så att man får en avkastning, så kommer de att växa i ökande takt.
En sak som de flesta glömmer när de gör beräkningar som baseras på ränta-på-ränta-effekten är att ta hänsyn till inflationen. Samtidigt som man får inlåningsräntan så minskar nämligen pengarnas värde, dvs priserna på de varor som man vill köpa för sina pengar stiger i värde. Detta beror på inflationen, vilket de flesta av bloggens läsare förmodligen känner till. För att räkna på ränta-på-ränta-effekten bör man alltså ta hänsyn till infationen för att få en korrekt bild.
Idag är inflationen 3,3%, vilket är ovanligt mycket och kanske bara en temporär topp. Riksbanken mål är att hålla inflationen kring 2%, vilket heller inte är försumbart, i synnerhet inte om man jämför med bankräntor.
För att förtydliga vad jag menar så visar jag ett räkneexempel.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Förutsättningar
Antag att Lisa sätter in 100 000 SEK på ett konto med 4% ränta och har pengarna där i 10 år. Under dessa år är inflationen 2% per år.
Uträkning
I ett första steg räknar vi ut hur mycket pengar Lisa har efter tio år. Detta gör vi genom att multiplicera det insatta beloppet med faktorn 1,04 tio gånger. För att komma fram till faktorn 1,04 kan man tänka att om Lisa hade tagit ut pengar efter ett år så hade hon tagit ut 104% av vad hon satt in.
100 000 SEK *(1,04)^10 = 148 000 SEK
I ett andra steg så räknar vi ut hur myket pengar som behövs vid slutet av tioårsperioden för att uppnå ett motsvarande värde som de 100 000 SEK som investeras vid periodens början. För att komma fram till denna summa gör vi motsvarande beräkning, men byter ut inlåningsräntan mot inflationen. Detta ger nedanstående:
100 000 SEK * (1,02)^10 = 122 000 SEK
Lisa har som alla kan se tjänat på att ha sina pengar på ett konto med 4% ränta, men det är viktigt att komma ihåg att värdet på pengar har försämrats under dessa tio år och vad som vid en första anblick verkar vara väldigt bra kan vid närmare fundering inte vara fullt lika bra.
Om man vill räkna ut en inflationsjusterad ränta kan man dividera (1+räntan) med (1+inflation), t ex 1,04/1,02 som i exemplet ovan. En beräkning baserad på en inflationsjusterad ränta skulle alltså ge följande resultat:
100 000 SEK * (1,04/1,02)^10 = 119 000 SEK
---------------------------------------------------------------------------------------------
En annan intressant aspekt av inflation är att vad som vid tillfället då ett lån tas uppfattas som ohyggligt mycket pengar kan efter 20-30 år vara en ganska oansenlig summa pengar. Många som har köpt hus eller lägenhet har tack vare inflationen sett sina lån, i alla fall till viss del, ätas upp av inflationen, vilket de förmodligen inte haft någonting emot :)
mvh Charlie
12 kommentarer:
Det jag funderar över om man bör räkna den justerade räntan som (1+räntan)/(1+inflationen) dvs 1.04/1.02 eller (räntan-inflationen) dvs (4-2)=2% vilket ger 1.0196 resp 1.02?
Ganska liten skillnad dock.
/Håkan
Sen bör du väl räkna just ränta på räntan också. att ta det ^10 är inte riktigt rätt eftersom du då missar den ränta hon får från år 1.
Tyvärr missar du även skatten...som också urholkar räntan på ett bankkonto
Jag tror att du krånglar till det i onödan. Med inflationen ökar ju också (vanligtvis) möjligheten att spara.
Om jag idag räknar med att kunna investera 1000 kr/månad, kommer jag om 10 år kanske kunna investera 1300 kr.
Man kan argumentera för att pengarnas minskade köpkraft vägs upp av att jag får mer pengar att investera. (I och med löneförhöjningar, exempelvis.)
Inflationen är dessutom inget perfekt mått, det varierar ju mellan olika kategorier av varor. Vissa saker blir dyrare med tiden (ex. mat och hus), andra billigare (ex. tekniska prylar).
Om man ska ta hänsyn till alla faktorer blir det omöjligt att räkna ut någonting alls! Det är ju bara grova uppskattningar ändå.
Hej Håkan!
Det korrekta är att dividera, dvs 1,04/1,02 i detta fall. Pengarna växer med faktorn 1,04 och minskar i värde med faktorn 1,02.
Precis som du säger så blir det ganska liten skillnad i detta fall.
mvh Charlie
Hej anonym!
Jag förstår inte riktigt vad du menar faktiskt.
Så här har jag tänkt:
År 1 100 kSEK * 1,04 = 104 kSEK
År 2 100 kSEK * 1,04^2 = 108 kSEK
osv.
Jag multiplicerar föregående års slutresultat med omräkningsfaktorn 1,04. På detta sätt kommer räntan från år 1 med i räntan för år 2 osv. Utveckla gärna hur du tänker.
mvh Charlie
Hej Christoffer!
Jag tänkte inte ta död på all spariver som finns :) Du har naturligtvis helt rätt, men det får bli i ett senare inlägg.
mvh Charlie
Hej Skilling Banco!
Det är sant att man inte kan ta hänsyn till alla faktorer när man räknar. Av den anledningen begränsade jag exemplet till att gälla en insättning på 100 000 SEK, konstant inlåningsränta, konstant inflation och ingen skatt (som Christoffer riktigt påpekade).
Det är sant att inflationen varierar för olika varor, men det är det bästa måttet att använda för att räkna ut pengars värdeminskning.
Du har helt rätt att möjligheten att spara kan öka med inflationen, men det är inte säkert. För att inte krångla till det tog jag ett exempel som bygger på en engångsinsättning.
mvh Charlie
hej!
på mina pengar beräknas ränta från och med den dag då banken erhöll insatt belopp.ränta beräknas efter verkligt antal dagar.uplupen ränta läggs till kapitalet vid slutet av varje kalenderår.
Hej ekonomiskt sinne!
Det låter bra, men det förändrar väl ingenting i uträkningen?
mvh Charlie
Glöm inte heller att räkna på skatten! Som tyvärr är ganska hög :(
//Adrian Larsson @ http://finansadrian.blogspot.com/
En liten fråga som jag antar du kan svara på. När du räknar på att tjäna på ränta - på ränta effekten, var ifrån kommer det du tjänar, vem betalar dig och hur påverkar det dem som betalar dina ränteintäkter?
Skicka en kommentar