Matse: ICA pratar om framtiden

ICAs Sverigechef blev nyligen intervjuad med anledning av den digitala utvecklingen. Det är alltid trevligt med personer som är ödmjuka inför egna utmaningar och tidigare tillkortakommanden, och jag måste erkänna att jag blev lite förvånad när jag läste artikeln. Jag känner inte till Anders Svensson sedan tidigare, men jag förväntade mig att en Sverigechef på ICA inte skulle vara så pass ödmjuk inför det skifte som vi står inför, men ibland blir man positivt överraskad.

Framförallt tyckte jag att det var intressant att han trodde att det skulle bli tufft för ICA-butiker på landsbygden. Det är lite stick i stäv med vad t ex Axfoods VD varit ute och sagt innan, nämligen att mat på nätet bara kan fungera i storstäder. För egen del tror jag att det kan fungera på båda ställena. Naturligtvis kan man inte förvänta sig att få varorna hemlevererade helt efter eget önskemål om man bor långt ute på vischan utan man får då snällt anpassa sig till att få varorna levererade när bilen har vägarna förbi. Om jag hade bott på landet hade jag kunnat leva med det. Det låter lite som att Anders Svensson ser e-handel som ett sätt att nå landsbygden. Jag kan ha fel, men det är så jag läser mellan raderna.

Det var också intressant att läsa att ICA tror på "dark stores", dvs anpassade plocklager för e-handel. Tidigare har man visat statistik som man påstår visar att det inte tar markant längre tid att plocka i en vanlig butik jämfört med en "dark store". Det verkar som att man har svängt i frågan och det tror jag att man har gjort rätt i.

Länk till artikeln:
http://digital.di.se/artikel/icas-sverigechef-vi-vill-leda-den-digitala-utvecklingen

På tal om "dark stores" och hur sådana kan se ut så finns det de spelare som har kommit längre än Matse, tex Ocado. För ett tag sedan hittade jag en intressant presentation med Ocados CTO som ger sin bild av hur han ser på Ocado och dess värden. Enjoy.

Aktieportföljen - snabb genomgång

Jag tänkte köra en snabb genomgång av portföljen. Here goes:

Telia Company
Mitt största innehav som jag har byggt upp under året. Två tredjedelar köptes innan utdelningen i våras och resterande har köpts under sommaren. Senast igår fyllde jag på med mer aktier. I oktober kommer en utdelning på 1,50 SEK och jag tycker att det ser ganska prisvärt ut på nivåer under 38,50 SEK. Avräknat utdelningen så landar kursen på runt 37 SEK och om uppgifterna som jag jobbar efter stämmer så kan man sikta in sig på en utdelning på 2 SEK under 2017. Det låter ganska bra i mina öron.

Telia är inte ett popuärt företag och en aktie som man kan slå på utan att göra sig ovän med någon. Man mer eller mindre ska tycka illa om Telia om man kan något om aktier. Åtminstone är det så jag tycker att det ofta låter. Mutaffärer, stämningar, Turkcell-utdelningar som aldrig verkar komma aktieägarna till gagn mm gör så klart själv för viss skepsis till bolaget, men jag tror att det kommer att komma solsken efter dessa tuffa tider.

När väl den euroasiska verksamheten är såld och de stora legala tvisterna är hanterade så tror jag att många kommer att titta på bolaget med nya ögon. Mindre bolag värderas ofta efter hur många användare de har. Telia värderas på något andra premisser, vilket kanske det finns goda skäl för, men om jag bara ska gå till mig själv så pumpar jag in mer pengar till Telia varje månad än vad jag gör till Spotify och Netflix tillsammans. Min poäng är att det finns ett värde i Telias användarbas och att det ska finnas (nästan) fritt WiFi (nästan) överallt (nästan) alltid tror jag inte kommer att hända inom kort.

Jag ser absolut risker med Telia, men jag tycker att man prisar in riskerna väl hårt. Min arbetshypotes är att Telia innan året är slut efter utdelningen kommer att handlas över 38,5 SEK. Eftersom utdelningen är på 1,5 SEK ger det en uppsida på knappt 4%. Om det dyker upp något som känns intressant så är det möjligt att jag lättar på mitt innehav om de nivåerna nås.

Matse Holding
Matse är mitt näststörsta innehav. Jag började köpa in mig under mitten av 2014 och idag ligger min snittkurs runt 12 SEK. Bolaget har ungefär vuxit så som jag har tänkt mig, men kursutvecklingen har uteblivit. Man bränner mer pengar än vad jag hade tänkt och jag hade trott att man vid dessa nivåer skulle göra av med mindre pengar, men det kostar naturligtvis att bygga upp nya sajter och att marknadsföra tjänsten. Jag önskar i efterhand att jag väntat med att gå in så hårt som jag har gjort till dess att jag kunde se att kursen började lyfta, men det är lätt att vara efterklok. Även om investeringen hittills har varit allt annat än bra så känner jag mig inte jätteorolig. Den underliggande verksamheten utvecklar sig väl och jag tror mycket väl att det kan komma nyheter under hösten som får fart på kursen.

Skanska
Byggbolaget är en av långvägarna i min lilla portfölj. Jag köpte på mig aktier i omgångar under mars-april 2013 inför utdelningen. Min snittkurs är på runt 115 SEK. Det har naturligtvis varit en mycket bra affär och jag tycker fortfarande att bolaget känns som ett ganska bra bolag att ha i portföljen. Jag gillar Skanska av lite olika anledningar. Dels är det exponerat mitt byggsektorn, vilket jag inte i övrigt är så exponerad mot, dels är det ett internationellt bolag med många ben att stå på, vilket minskar risken.

SEB
SEB köpte jag i början av året för strax under 79,90 SEK. Samtidigt som jag köpte SEB köpte jag även Nordea, men efter att det var lite väl mycket negativa nyheter om Nordea så fimpade jag det innehavet. SEB är inget innehav som ligger mig speciellt nära hjärtat. Jag tror att det är mycket inom banksektorn som kan effektiviseras och moderniseras, men SEB med alla sina kunder har en bra position och kommer att kunna tjäna pengar på pengar som står på diverse konto utan ränta, småavgifter lite här och där, bolån mm under lång tid framöver. Det verkar vara ett välskött företag och jag tror att det är klokt att ha en liten exponering mot banksektorn.

Duni
Den 30 juni köpte jag aktier i Duni för 107,60 SEK. Det var efter lite velande som jag slog till. Det var ett beslut som togs baserat på att jag tror på Rune Andersson och jag tror Dunis position som en av de stora inom ett relativt smalt segment. Utdelningen är bra och det är ett välskött bolag. Efter att kursen har gått upp mer än 20% sedan jag köpte så har jag lite svårt att se några intressanta triggers. Det är möjligt att någon av de mindre segmenten tar fart eller att Asien visar på bra tillväxt, men det är ingenting som jag tror skulle hända eller få stor effekt om det hände. Jag kan inte bolaget så bra ska jag erkänna.

Hövding Sverige
För ungefär en månad sedan köpte jag Hövdingaktier och strax efter en Hövding-hjälm. Jag är i nuläget mer nöjd med hjälmen än med aktierna. Kursen har gått ner knappt en krona från nivåerna som jag gick in på (18,50 SEK) och det verkar vara en del större poster runt 10 000 aktier som pressar kursen nedåt. Det kommer så klart att blåsa förbi, men för närvarande känns det snarare som att det är säljtryck än något annat i aktien.

John på Börspodden var skeptisk till Hövding. Han hade inte sett många som använde Hövding och han trodde inte att holländare skulle vara intresserade av att börja med hjälm. Så klart håller jag inte med även om jag tycker att det är kul att aktien uppmärksammas.

Till skillnad från John så tycker jag att man ser Hövdingar lite överallt. Jag cyklar ganska mycket i min vardag och jag tycker att man ser flera stycken varje dag. Min känsla är också att allt fler pratar om Hövdingar, vilket jag ser som väldigt positivt. Vad gäller holländares hjälmovilja så kan det stämma, men jag tror att man kan vända på resonemanget. Om man nu inte vill ha hjälm så kanske man tycker att Hövding är ett bättre alternativ, dvs hjälmoviljan kanske kan vara till Hövdings fördel. Precis som de flesta så tror jag att holländare inser att det är ganska dumt att cykla utan hjälm i trafiken eftersom man är väldigt utsatt och risken för att man ska skada sig är relativt stor. Samma trender som i Sverige med elcyklar och myndigheter som gärna ser att fler använder hjälm (eftersom det kostar pengar med personer som skadar sig i trafiken) tror jag finns i Holland så jag tror till skillnad från John att Hövding-försäljningen visst kan ta fart.

Hövding är ett högriskprojekt och ett förhoppningsbolag. Min uppfattning är att förhoppningsbolag generellt sett är för högt prisade av den enkla anledningen att människor generellt lockas av tanken på att vara med på en häftig resa och ser inte helt sunt på risken. (I den väldigt bra boken "Tänka snabbt och långsam" så diskuterar Daniel Kahnemann detta. Rekommenderas.) Värderingen i Hövding är därför väldigt hög, men inte högre än att jag kan tänka mig att riska lite. Ett bolag som jag tycker är lite intressant, men som jag tycker har en för ansträngd värdering är Simris Alg. Om det kommer lite bakslag och aktien hamnar i onåd kanske jag plockar upp några, men det måste vara mycket under dagens nivåer.

Hennes & Mauritz
HM åkte ini i portföljen den 2 augusti för 252,60 SEK. Jag har väldigt dubbla känslor inför HM. Bolaget är välskött och man levererar vinst och tillväxt år efter år, men marknaden ändras och marginalerna har krupit ner ganska rejält. Anledningen till att marginalerna har åkt ner tror jag delvis beror på att många av HMs kunder handlar via nätet och när det kommer till näthandeln är HM en liten aktör. Det är inte omöjligt att HM åker ut portföljen nästa gång jag går igenom mina innehav.

Lundbergföretagen
Fredrik Lundberg har jag följt ett ganska bra tag och mina aktier i Lundbergföretagen har gått upp med mer är 200% sedan jag köpte för åtminstone sex år sedan. De ligger i en aktiedepå och kommer att ligga där ett tag till. Dels för att det finns en latent skatteskuld i innehavet, dels för att jag tror att Lundberg kan få pengarna att fortsätta att växa de närmsta åren. Innehavet är ganska litet.

Investor
Investor har också legat länge i portföljen. Tillsammans med Lundbergföretagen ligger det i en aktiedepå och kommer att fortsätta att göra så ett bra tag, tror jag.

Jag har ingen aktie som jag överväger att ta in i portföljen just nu, men några aktier som jag tittat lite på den senaste tiden är:
Costco
Camurus
Doro
Ericcson
Zalando

Matse: Vad hände med konvertibellånen?

Så här lät det i ett pressmeddelande från februari i år:
"Matse Holding genomför del tre av tidigare aviserade riktade emissioner av konvertibler 
Styrelsen för Matse Holding AB (publ) beslöt 18 september, med stöd av det bemyndigande som styrelsen erhöll vid senaste årsstämman, att genomföra en serie om tre riktade emissioner av konvertibler. Det konvertibla förlagslånet uppgår till högst 30 miljoner kronor, fördelat i tre trancher om 10 miljoner kronor, och löper med en årlig ränta på 4,5 procent. Lånet förfaller den 31 maj 2016. Konverteringskursen ska motsvara 20 kronor per ny aktie. Genomför bolaget en kapitalanskaffning tidigare än förfallodagen gäller den konverteringskurs som motsvarar 100 procent av den emissionskurs för aktien som tillämpas i samband med kapitalanskaffningen. Konverteringskursen ska dock inte understiga 15:60 kronor. Lånet kan medföra en maximal utspädning om 10,0 procent av kapitalet vid konvertering på 15:60 kronor. Styrelsen väljer att utnyttja den tredje tranchen i en riktad konvertibelemission om 10 miljoner kronor idag den 11 februari. Emissionen tecknas av Gavia Food Holding AB och Isac Brandberg Aktiebolag. Emissionskostnaden utgörs endast av rena administrationskostnader. Emissionen har genomförts med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt på marknadsmässiga villkor. Syftet med att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är huvudsakligen att bolaget gör bedömningen att en riktad emission av en konvertibel vid detta tillfälle bedömts vara det för bolaget mest gynnsamma sättet att erhålla finansiering."

I samband med att man aviserade den riktade nyemissionen på 100 miljoner kronor kunde man läsa följande i pressmeddelandet som skickades ut den 18 maj:
"För den riktade nyemissionen har styrelsen i Matse Holding AB beslutat, i enlighet med bemyndigandet som gavs vid extra bolagsstämman den 21 januari 2016, att emittera 13 333 333 nya Matse Holding-aktier till investerarna i den riktade emissionen. Styrelsen bedömer det vara fördelaktigt för Matse Holding och dess aktieägare att bredda ägarbasen och dra nytta av möjligheten att anskaffa kapital till bolaget. Styrelsen anser att den riktade emissionen, som mot bakgrund av ovanstående görs med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, kommer att främja värdeskapande för samtliga aktieägare i Matse Holding."

I Q2-rapporten som nyligen publicerades fanns följande information:
"Väsentliga händelser under perioden 
Genomförande av en riktad nyemission om SEK 100 miljoner 18 maj 2016 slutfördes en nyemission av 13 333 333 aktier. Erbjudandet attraherade både befintliga och nya svenska samt internationella institutionella och strategiska investerare. Kursen på 7,50 SEK per aktie fastställdes genom ett anbudsförfarande som tillför bolaget 100 miljoner kronor innan transaktionskostnader. Kursen i den riktade emissionen motsvarade en rabatt om cirka 5,7 procent jämfört med den senaste betalkursen den 17 maj 2016. Nyemissionen av aktier i samband med den riktade emissionen resulterade i en utspädning på cirka 40,9 procent. Danske Bank var sole lead manager och bookrunner för den riktade emissionen."

Vidare kunde man läsa i Q2-rapporten under Finansiell information:
"Likvida medel och kassaflöde 
Vid första kvartalets utgång uppgick likvida medel till 55 962 kSEK. Kvartalets kassaflöde från den löpande verksamheten var -13 195 kSEK."

När jag läste att likvida medel var nere på 56 MSEK efter att man precis tagit in 100 MSEK så tänkte jag direkt att man så klart löst konvertibellånen som tillsammans var på 30 MSEK samt att man bränt en del pengar, ca 10 MSEK i kvartalet, på den löpande verksamheten.

Idag kom jag att läsa SvD Börsplus senaste artikel om Matse, se http://www.svd.se/tillvaxten-haller-i-sig-for-matse, och kom igen att tänka på vad som egentligen hänt med konvertibellånen.

Det kan konstateras att konvertibellånen konverterades inte till några aktier utan löstes innan lösendagen. Det var naturligtvis ingen slump eftersom familjen Mattsson och Brandberg ogärna ville köpa aktier högt över rådande kurs. Sett i backspegeln så var konvertibellånen en no-brainer för storägarna. Antingen så fick man 4,5% ränta på sina pengar under en period eller, i fall kursen hade varit över lösenpriset vid lösendagen, så hade man kunnat utnyttja sin rätt att köpa aktier under rådande kurs. Förmodligen hade man redan innan man kom fram till konvertibellånsupplägget tänkt igenom dessa två scenario och att man skulle göra en riktad nyemissionen var förmodligen redan uppe för diskussion.

Jag förstår att man som liten aktieägare får finna sig i ett och annat, men det finns två saker som stör mig. För det första så irriterar det mig att man inte är öppen med vad som hänt med konvertibellånen. Det är klart att var och en kan läsa rapporterna och dra slutsatser, men det hade varit mer rakryggat om man hade gett ut en pressrelease kring hur konvertibellånen hanterats eller tagit med det under väsentliga händelser i rapporten. Det gjorde man inte och det tycker jag är osnyggt. Korten på bordet är min melodi. Man ska inte förstora det hela, men helt snyggt tycker jag inte att det är.

Även om det finns fördelar med att ha starka ägare bakom bolaget så finns det även nackdelar. Att storägarna successivt kopplar grepp om företaget är något som oroar mig lite grann. Idag äger familjen Mattsson (Gavia), familjen Brandberg (Isac Brandberg), ledningsgruppen (Namaste) och Prioritet Finans nämligen ungefär 73% av bolaget. Anledningen till att det oroar mig är att nästa gång som det kommer att bli en nyemission så kan det bli så att deras gemensamma ägande går över 90%, vilket till slut skulle innebära att det inte finns någon större poäng att vara på börsen.

Man kan därför fråga sig om storägarna verkligen har ett intresse i att kursen går upp eller om det kanske givet den tråkiga utvecklingen för kursen skulle vara bättre för dem om kursen fortsätter att gå nedåt och att nästa nyemission sker vid en låg kurs och att emissionen resulterar i att bolaget lämnar börsen? Ett Matse utanför börsen skulle förmodligen relativt snabbt kunna säljas för en icke-publik summa och ägarna skulle inte göra sin bästa affär någonsin, men väl en OK affär, alternativt driva vidare bolaget utanför börsen.

Nu låter det som att jag är väldigt negativ till Matse, men det är inte riktigt korrekt. Jag tror fortsatt att Matse är en bra investering och jag kommer att ligga kvar i mina aktier. Det tar längre tid än vad jag hade hoppats på att få fart på försäljningen och jag känner mig tämligen säker på att storägarna när man tog bolaget till börsen trodde att försäljningen skulle öka betydligt snabbare än vad den har gjort. Det har konstaterats tidigare och jag borde ha insett det, men det tar tid att ändra beteende.

Även om jag ser nackdelar med att storägarna sitter på mycket makt och styr och ställer lite som man vill så tror jag ändå att fördelarna med tydliga ägare överväger nackdelarna. Det kommer att behövas mer kapital längre fram och jag tror att storägarna räknar med detta. Jag hoppas att man kommer att göra en nyemissionen som omfattar alla ägare. Förhoppningsvis hade detta fått fart på handeln i aktien.

Måhända kommer det att komma en månadsrapport för september imorgon, men troligtvis kommer Kimmo & Co att behöva morgondagen på sig att sammanställa och att rapporten kommer på fredag morgon.

Hövding: Mot 2020-målet

Jag sammanställde lite siffror för Hövding för att se hur försäljningen har utvecklat sig den senaste tiden. Även om försäljning i kronor är intressant så tycker jag att antalet produkter är mer intressant i detta läge. Anledningen är framförallt att omsättningen kan variera något beroende på vilka kanaler man säljer genom.

Om man tittar på försäljningen för antalet produkter får man följande:

	2014/2015	2015/2016
Q1	1440	4241	195%
Q2	1272	3502	175%
Q3	3317	5443	64%
Q4	3661
	9690	13186

(Q1: september-november, Q2: december-februari, Q3: mars-maj, Q4: juni-augusti)

Det är tydligt att det var ett stort lyft under Q3 förra året. Anledningen till att man mer än dubblade försäljningen mellan Q2 och Q3 tror jag beror på att Hövding 2.0 lanserades i januari 2015 och jag gissar att man på allvar började leverera under Q3. Det förklarar även nedgången från Q1 till Q2.

En annan anledning till att Q2 är svag är att perioden täcker vintermånaderna och då cyklas det inte lika mycket, vilket i sin tur borde minska försäljningen av cykelrelaterade produkter. Förvisso ligger julen i Q2, men jag tror inte att den har så stor betydelse för Hövding.

Tittar på man på tillväxten period för period så var förra rapporten relativt dålig, endast 64%. Då ska man dock komma ihåg att Hövding 2.0-effekten spelar in och att Q1 och Q2 förra året var betydligt lägre än Q3.

Det är alltid vanskligt att göra prognoser, i synnerhet för ett företag som Hövding som växer snabbt, men jag tror att Q4 kommer att komma in starkt. Eftersom sommarmånaderna, dvs Q4, förra året kom in starkt, en sorts omvänd semestereffekt, så tror jag att samma sak kan ske nu. Det kan mycket väl bli över 6000 Hövdingar sålda, vilket skulle ge nästan 20 000 Hövdingar på helåret. Det skulle innebära att man dubblar antalet från förra året, vilket är bra.

I prospektet till nyemissionen nämnde man 250 MSEK i omsättningn till 2020 och en marginal på 20%. Det låter bra, men frågan hur trovärdigt det är. Under förra kvartalet när man sålde drygt 5000 Hövdingar så omsatte man 7,3 MSEK. Om vi antar att helåret landar på 20 000 hjälmar och en omsättning på 30 MSEK så är det bra. Förvisso tar helåret för Hövding slut i augusti, men för enkelhetens skull så antar vi att det är fyra år kvar efter innevarande år.

Eftersom man är i ett uppstartsskede utan konkurrens så bör man kunna växa 100% även under nästa år. Det är tufft, men jag tror att det ska gå framförallt eftersom jag tror att en hel del av de nya marknaderna som man har gett sig in på kommer att utvecklas fint under nästa år.  

Om man därefter räknar baklänges för att komma fram till vilken omsättningsökning som krävs för att nå 250 MSEK 2020 så kommer man fram till att det ungefär är 66%. Det är tufft, men inte omöjligt. När man har kommit en bit på vägen skulle man t ex kunna sänka priset för att göra det mer intressant. Jag tror även att det fjärde kanalen som ska sälja till företag kommer att kunna få stor effekt. Det är många företag som vill vara innovativa och synas i rätt sammanhanget. Eftersom skalen är utbytbara är det enkelt att ge sina nyanställda en hjälm med företagets logo som en välkomstpresent - jättebra branding för företaget. Om jag hade varit i en position att bestämma över sådana saker hade jag troligtvis nappat.

Siffrorna från min lilla räkneövning blir:

2016: 30 MSEK

2017: 60 MSEK (+100%)

2018: 100 MSEK (+66%)

2019: 166 MSEK (+66%)

2020: 250 MSEK (+66%)

Vad VD Fredrik Carling säger i ett VD-ord och vad aktiemarknaden tror är förmodligen inte samma sak. Om Hövding klarar denna resa så kommer kursen att följa med uppåt (fattas bara), men om Fredrik med kolleger bara levererar 50% tillväxt nästa år så kommer kanske kursen att vackla och t o m gå nedåt (beroende på vad det finns för förklaringar till att man inte växer i raketfart).

Jag tycker egentligen att kursen är väl hög för Hövding och jag ser ganska många risker, men samtidigt så tror jag att Hövding kan bli en viral succé och det är ett tåg jag inte vill missa. Dessutom, efter att ha läst på lite inom ämnet cykelhjälmar, så står det ganska klart för mig att dagens hjälmar är inget vidare och det räcker att vara bättre än alternativen för att lyckas.

Det ska bli intressant att följa Hövdings resa. Om det mot förmodan skulle bli så att Q4 blir ett riktigt magplask kanske jag lämnar, men om det tror jag inte att det blir, snarare tror jag att Q4:an kan överraska positivt. Vad tror ni? Är det någon annan som äger Hövding-aktier? Hur resonerar ni?

Nytt utseende på bloggen

Jag fick en kommentar att det var svårt att läsa vit text mot svart bakgrund. Eftersom jag är väldigt glad för de kommentarer som jag får så hörsammade jag direkt. Efter några minuters velande så landade jag i Lundaluppen-utseendet. Jag gillade Lundaluppen skarpt och förmodligen så inverkade det på min inställning till detta utseende. Hoppas att det blir lättare att läsa!

Matse: Varför Axfood borde köpa Matse

Från dagligvarukartan (http://www.dlf.se/kunskap/dagligvaruhandel/marknadsinformation/dagligvarukartan-2016) så kan man få fram följande information kring marknadsandelar:



Det är intressant att se giganten ICA har mer än halva marknaden och det är även intressant att se att ICA själva inte ser det som att man har halva marknaden. ICA har en dominerande position som jag ser det på den svenska marknaden och förr eller senare så tror jag att man borde stävja ICAs framfart. Det är inte sunt att ha en spelare som är så pass stor. Det är en annan fråga och jag tror inte att det kommer att hända någonting inom kort, men om jag vore ICA-aktieägare så skulle jag ta det i beaktande. ICA har mer än halva den svenska marknaden och utrymmet för att växa mycket mer i Sverige är därmed begränsat.

För att sätta lite perspektiv på saker så omfattar hela marknaden i diagrammet ovan 250 miljarder kronor, vilket om man räknar med att Matse omsätter 250 MSEK skulle innebära att Matse står för 0,1%. Mathem borde stå för ungefär 0,3%.

Jag har skrivit många gånger förr att ICAs modell gör det inte lätt för en tjänst som Matse. Handlarna har en central roll inom ICA och den väg man har valt är att man som online-konsument inte handlar av ICA utan av en specifik ICA-handlare. Man kan tycka vad man vill om det upplägget, men jag tror inte på det. Av den enkla anledningen har jag svårt att se att ICA skulle köpa Matse. Det är inte uteslutet, men inte sannolikt.

Både Bergendahls och Axfood tror jag skulle kunna vara presumtiva köpare av Matse på sikt. Axfood har 65% av sin försäljning via Willys och resten via Hemköp. Matse skulle på ett ganska bra sätt komplettera dessa två verksamheter och man skulle kunna nå ut till kundgrupper som man idag inte når. Jag tror att många av de som handlar via Matse tidigare handlat på ICA. Det grundar jag dels på att Matse inte är billigast utan bekvämast, vilket borde locka till sig konsumenter som inte i första hand tittar på priset. Många av dessa konsumenter tror jag vanligtvis handlar på ICA. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Om Axfood skulle ge sig in i online-affären via ett nytt koncept så skulle det kunna nå marknader som man inte når idag, vilket skulle kunna få affären som helhet att växa. Man skulle till och med på sikt kunna se att Matse även levererade för Willys, men initialt i alla fall så skulle jag tycka att det vore en bra idé att ha Matse som ett koncept likt vad det är idag, medan Willys skulle kunna erbjuda click and collect. Just att dela upp så att både Willys och Matse skulle kunna erbjuda online utan att direkt konkurrera med varandra tror jag skulle vara klokt.

Även för Bergendahls skulle Matse passa in fint. Bergendahls säljer främst via City Gross och jag tror att de som handlar via Matse inte tidigare i så hög grad utsträckning handlade på City Gross. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Matse skulle kunna växa Bergendahls marknadsandelar och man hade haft ett annat erbjudande än ICA och Axfood.

Säg Axfood eller Bergendahls hade varit tvungna att betala 300 MSEK för Matse, vilket är en premie på 20% från dagens nivåer (Börsvärdet-kassa ger ungefär 250 MSEK, skulder och omsättningstillgångar tar ungefär ut varandra), hade det då varit en bra affär? 300 MSEK låter kanske som mycket pengar för att ett bolag som går med förlust och som i år kommer att omsätta 300 MSEK, men jag tycker inte att det är så farligt. För det första så hade man fått en mängd nya kunder i ett svep, förmodligen hade man fått minst 20 000 kunder, vilket inte är dåligt. För det andra hade man fått ett varumärke som är inarbetat och som lockar till sig alltfler användare för varje månad som går. För det tredje hade man fått en fungerande infrastruktur i alla tre storstadsregioner och ca 50 lastbilar som kör ut varorna. För det fjärde skulle man få en bra sida och en bra app. Det är möjligt att 300 MSEK inte hade räckt för att övertyga storägarna, men jag tror att Axfood och Bergendahls hade gjort väldigt klokt i att köpa upp Matse. Man hade köpt sig en edge mot giganten ICA och det skulle vara svårt för ICA med sin struktur att värja sig mot hotet.

Det ska bli intressant att se vad som händer. Jag har läst att Axfood är ute och sonderar terrängen och jag skulle inte bli förvånad om Axfood slår till och köper antingen Matse eller Mathem.