Ericsson: Ut ur portföljen

Idag så sålde jag mina aktier i Ericsson. Jag slängde mig på köpknappen när jag såg att Börje Ekholm blivit utsedd till VD och nu tycker jag att värderingen känns ganska hög med tanke på de problemen som bolaget trots allt brottas med. Det hela blev en bra affär och jag är nöjd.

De senaste dagarna så har de aviserade nedskrivningarna diskuterats. En hel del verkar vara förvånade över att kursen inte faller. Det är till viss del jag också, men jag tycker att man missar att dimman har lättat en hel del efter att Börje rensat ut gamla skelett från garderoben. Mitt tips är att detta är ett steg i en omstöpning av bolaget och jag tror att det fanns en del aktörer som trodde att det skulle vara ännu värre än vad det visade sig vara. Det finns säkert en hel del som tycker om att det händer saker också. Sittfläsk kan vara bra som aktiehandlare, men sällan som VD.

Min förhoppning är att något liknande ska hända med Telia. När (inte om) man kommer till en lösning som gör att man kan lägga mutskandalerna bakom sig så tror jag att många kommer att se bolaget med nya ögon. Jag kan ha fel, men det är vad jag tror. Hybridlånet som aviserats den senaste tiden och uppgången kan vara ett tecken på att något är i görningen. Jag håller tummarna för det (och jag håller även mina aktier). Det skulle inte förvåna mig jättemycket om vi är uppe över 40 SEK innan sommaren är slut och med tanke på att det kommer 1 SEK per aktie i utdelning i början av april så skulle det vara riktigt bra. Det som skulle trigga en sådan uppgång som jag ser det är att man kommer att kunna överraska marknaden med en bättre försäljning av de euroasiska verksamheterna än vad många har räknat med. Det hoppas jag på.

Jag känner mig inte helt säkert på att försäljningen av Ericsson var så himla smart egentligen. Det brukar jag känna när jag har sålt något i och för sig. Det kan visa sig att Ericsson kommer att utvecklas till ett riktigt intressant bolag som tar en viktig position i det nya uppkopplade samhället. Vi får se.