12 mars 2012

ISK - en jämförelse

Den nya sparformen Investeringssparkonto är nu verklighet och eftersom jag ryggmärgsmässigt är negativ till nya typer av finansiella "uppfinningar" så har jag inte tagit steget att starta något ISK. Trots att jag är grinig gubbe, i en spolings kropp, så har jag faktiskt börjat ifrågasätta min egen grinighet. En anledning till detta är de många ISK har öppnats. Det har hänt att majoriteten har haft rätt förr. Bankernas reklam ger jag inget för och ser det snarare som ett tecken på att inte hoppa på tåget. Det finns bara ett sätt, att räkna lite.

En vanlig aktiedepå, i mitt fall Nordnetdirekt, så får man en halvtaskig teknisk lösning men ett courtage så lågt som 9 SEK. Inga kostnader för depån, men heller ingen ränta att räkna med. Den årliga nettovinsten beskattas med 30% och utdelningar med 30% som dras direkt.

Ett ISK skulle ge ett courtage på 99 SEK, räknat på Nordnets baslösning (https://www.nordnet.se/mux/web/nordnet/ISKcourtage.html). Precis som i aktiedepån så finns ingen avgift för att ha depån, men (förmodligen) ingen ränta att räkna med för de pengar som inte är investerade. Man betalar ingen skatt för varken vinster eller utdelningar utan istället beräknas ett kapitalunderlag (värdet av tillgångarna på kontot) i början av varje kvartal för att sedan multipliceras med statslåneräntan 30 nov föregående år för att på så sätt få fram en schablonintäkt. Denna schablonintäkt beskattas därefter med 30% och man kan använda denna för att kvitta förluster inom inkomstslaget kapital. Givet förutsättningarna som gäller för närvarande så ger statslåneräntan en skattesats på 0,495%, här avrundat till 0,5%. (Verkar det komplicerat? Förmodligen har det använts miljoner skattekronor för att uppfinna denna enkla lösning. Varför inte bara sänka reavinstskatten till 20%?)

En slutsats som man kan dra av ISK är att det kan vara klokt att ha ett ISK och en vanlig aktiedpå så att man kan kvitta vinster mot förluster. Om man bara har ett ISK kommer man bara att få vinster och kommer (om man inte har andra typer av kapitalförluster) att inte ha något att kvitta mot.

Exampel 1
Räknat på ett exempel på en depå som innehåller aktier värda 100 000 SEK, att det görs avslut för 200 000 SEK per år och att vinsten på depån landar på netto 7 000 SEK, dvs 7% upp, samt utdelningar på 4 000 SEK så ger detta följande:

Aktiedepå
Courtagekostnad
Givet att man inte gör affärer under 6 000 SEK (breakeven vid 0,15% och 9 SEK ger 6 000 SEK, 6 000 SEK *0,15% = 9 SEK) så gäller följande:

200 000 SEK * 0,15% = 300 SEK

Reavinstskatt
Nettovinst
30% * 7 000 SEK = 2 100 SEK

Källskatt
Utdelning
30%*4 000 SEK = 1 200 SEK

Totalt kommer man att betala 3 600 SEK i skatt och avgifter för en snålaktiedepå som Nordnetdirekt.

ISK
Courtagekostnad
Om man bara har 100 000 SEK att spela med så kommer man alltid att hamna på minimicourtaget på 99 SEK. Alla avslut under 116 470 SEK (99 SEK/0,085%) hamnar nämligen på minimicourtaget. För enkelhetens skull antar vi därför att man gör 20 stycken avslut á 10 000 SEK.

20 avslut * 99 SEK = 1 980 SEK

Skatt
Portföljen kommer att växa från 100 000 SEK till 111 000 SEK under årets gång. Avstämning kommer att ske en gång per kvartal, vilket borde innebära något förenklat (t ex bortse från att utdelningar kommer på våren) att skatten kommer att beräknas på ett belopp runt 105 000 SEK.

0,5% * 105 000 SEK = 525 SEK

Totalt kommer man alltså att betala runt 2 500 SEK i avgifter och skatt för ISK-alternativet.

I detta exempel är alltså ISK att föredra trots de höga courtagekostnaderna. En vild gissning, men kanske tar bankerna tillfället i akt och binder in oss med höga courtage.

Exempel 2
Antag istället att reavinsten hamnar på noll och att utdelningarna stannar på 3 000 SEK, i övrigt samma som exempel 1 så innebär detta följande skillnader:

Aktiedepå
Reavinstskatt 0 SEK
Källskatt 3 000 SEK*30% = 900 SEK

Totalt 1200 SEK.

ISK
Skatt 101 500 SEK * 0,5% = 500 SEK

Totalt 2500 SEK.

I detta lite tråkigare scenario så är alltså aktiedepån att föredra.

Vad man väljer beror alltså dels vad man tror om framtiden på börsen, dels vad man tror om sin egen förmåga att generera en bra avkastning.

Såvida inte jag kan hitta någon ISK med låga courtage så kommer jag nog att avstå. Är det någon som känner till någon snål-ISK med courtage som jag skulle kunna gilla?

13 kommentarer:

  1. SEB har 0,09 i courtage (min 69 kr) hutlöst vid affärer vid låga belopp, "billigt" annars.. Inga andra smygavgifter... Det är också en blygsam ränta på 1,5 %
    Tycker dock att du glömmer de som har vanliga fondkonton. Du behöver inte ha allt för stora avkastningsmål för att föredra ISK framför fondkonto!? Inga courtage och samma fondavgifter..
    En annan vinst är ju att slippa "adm krångel" med k4 vid aktieaffärer...

    SvaraRadera
  2. Spoling! Kolla in dina bloggrannar för diskussioner och beräkningar, hela oktober och november svämmade över av dessa. Där hittar du nog det du söker. Om du orkar läsa förstås?

    SvaraRadera
  3. Nordnet har även mini-depå, courtage 39kr. Osäker på procentsatsen. Om man skaffar bas-kontot först så kan man sen byta till "mini" när man loggat in. Ändringen slår igenom den 15e varje månad (även den 30e?). Avanza har säkerligen samma funktionalitet.

    SvaraRadera
  4. Nordnet har även mini-depå, courtage 39kr. Osäker på procentsatsen. Om man skaffar bas-kontot först så kan man sen byta till "mini" när man loggat in. Ändringen slår igenom den 15e varje månad (även den 30e?). Avanza har säkerligen samma funktionalitet.

    SvaraRadera
  5. Nordnet har även mini-depå, courtage 39kr. Osäker på procentsatsen. Om man skaffar bas-kontot först så kan man sen byta till "mini" när man loggat in. Ändringen slår igenom den 15e varje månad (även den 30e?). Avanza har säkerligen samma funktionalitet.

    SvaraRadera
  6. Tack för kommentarer.

    Fonder använder jag mig bara av när jag är tvingad, läs pensionssparande, vilket är anledningen till att jag inte tagit med fonder. Naturligtvis har du en poäng att det kan finnas fördelar om man har fonder.

    Deklarationskrångel är inte något som jag känner är ett problem. Sponttant tycker jag att det är betydligt mer krångligt med ISK om man vill veta vad man egentligen betalar.

    SvaraRadera
  7. Såg inte din kommentar Anonym. De bloggar jag följer har inte tagit upp några bra ISK med låga courtage.

    SvaraRadera
  8. Mini är 39 kr eller 0,15%.

    SvaraRadera
  9. Tips, läs på lite mer i det finstilta och så kommer du säkert att finna det du söker..

    SvaraRadera
  10. Hej
    Du skrev att du inte har ränta i en ISK.
    Dina likvida medel som du inte just nu skall köpa aktier för i din ISK, kan du ha i en kontoliknande räntefond som tex SPP Penningmarknadsfond (snabbuppletad, kan finnas bättre). Då får du stadigt 2-3% om året och du kommer åt dina pengar inom 1-2 dygn om det börjar bli köpläge på dina aktier.

    SvaraRadera
  11. Hej.

    Kolla in statslåneräntans historiska värde*. Jag är skeptisk om ISK är det ekonomiskt-bästa för passiva långsiktiga (vilket många "normala-vanliga-sparare" är/bör vara.)

    * https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statistik/statslanerantan/?year=2012

    SvaraRadera
  12. Tack för tipsen!

    Vad gäller det finstilta så undrar jag vilket finstilta du menar.

    Vad gäller att köpa en räntefond så är det naturligtvis ett alternativ, men en nackdel är att det tar tid att få loss pengar (ett par dagar) samt att du kan inte ha liggande köpordrar samtidigt som du får ränta.

    SvaraRadera
  13. Skandiabanken har lågt courtage på ISK.

    SvaraRadera