Hushållens ekonomi under Q3

Jag har köpt aktier i en hel del bolag som är beroende av att privatkonsumtionen håller i sig i Sverige och övriga Norden. Det ser lite olika ut och jag har tyvärr ganska dålig koll på hur situationen ser ut i Norge, Danmark och Finland, men jag tycker mig ha OK koll på Sverige (eller i alla fall inte fullt lika dålig). Det finns naturligtvis många som har betydligt bättre koll än vad jag har, t ex alla som arbetar professionellt med att följa frågor som dessa, men jag tycker att det är intressant och jag tycker att det till viss del florerar en del "sanningar" i media som man faktiskt kan ifrågasätta.

Det mesta i ett samhälle blir bättre med tiden. Sjukvården idag är betydligt bättre än för 20 år sedan även om det finns brister idag. En stor anledning till att det är bättre idag än för 20 år sedan är att man idag har tekniska hjälpmedel som man inte hade för 20 år sedan. Om man läser dagens skörd av Twitter-inlägg eller veckans senaste nyhetsartiklar så får man lätt intryck av att sjukvården knappast har utvecklats åt rätt håll. Jag säger inte att de som kritiserar vården inte har en poäng (för det kan det säkert finnas), men många stora förändringar som har skett över lång tid presenteras inte i social media eller i tidningsartiklarna. Att t ex överlevnadsgraden för en viss cancerform förbättrats en eller två procent under ett år är ingen större nyhet, men om det har varit fallet tjugo år i rad så är förbättringen markant. Min poäng är att förändringar som sker över många år är lätta att missa.

När det kommer till bostadspriser så tycker jag att media just nu är förhållandevis kortsiktig och istället för att ta ett långsiktigt perspektiv på saken så väljer man det kortsiktiga. Det är naturligtvis mer slagkraftigt att prata om att räntekostnaderna kommer att öka med t ex 50% (eller vad det nu kan vara) än att prata om hur räntan står sig mot historiska räntor. Nyhetsrapporteringen är med andra ord på många sätt sensationsdriven och även om det tyvärr kommer att finnas många som kommer att hamna i ett tufft ekonomiskt läge och kanske kommer att behöva sälja sitt boende med förlust så kommer den stora massan att kunna hantera ett ränteläge runt 4-5%, tror jag. 

Om man tittar på SCB:s Sparbarometer för Q3 (länk nedan) så hittar man bland annat nedanstående figur:

Under juli till september så nettolånade svenska hushåll 33 miljarder. Det är mycket pengar så klart, men sett i ljuset av vad nyupplåningen förhållandevis låg. Även om kriget varit igång ett tag och även om det var klart under tredje kvartalet att energipriser och räntor var på väg uppåt så var det säkert så att en del affärer som slutfördes under Q3 hade börjat ett tag tidigare. Annorlunda, det finns säkert en tröghet i systemet. Om man tittar bakåt för att se när det lånades ut på samma nivåer så får man faktiskt gå tillbaka nästan tio år, eller närmare bestämt första kvartalet 2014. Det ska bli intressant att se om det t o m kan bli så att en del väljer att amortera under detta kvartal, dvs fjärde kvartalet. Det borde kunna få ner nettolånandet en del. Min gissning är att nettolånandet kommer att vara lågt även i nästa rapport.

När det kommer till belåning så har alltså de förmaningar och det ändrade ränteläget fått effekt. Den samlade summan som har lånats ökar trots allt. Det verkar dock som att många (eller kanske bara några väldigt mycket) bygger upp en buffert för tuffare tider. I SCB:s rapport så kan man hitta följande figur: 

Under förra kvartalet så sparades 106 miljarder. Skulderna ökade med 30 miljarder, vilket ger ett nettosparande på 76 miljarder. Av någon anledning så är skulderna i detta sammanhang 30 miljarder och inte 33 miljarder som det är i figuren ovan. Det finns säkert en bra förklaring, men tyvärr ingen jag känner till. För helhetsbilden spelar det dock mindre roll.

Det är faktiskt anmärkningsvärt stort nettosparande. I diagrammet ovan så kan vi se att även om man går tillbaka till 1996 så ligger vi en bra bit högre. Om man läser i rapporten så nämns det att det är ett rekord för ett tredje kvartal. Tyvärr så visar bara diagrammet tredje kvartal, vilket inte ger en fullständig bild. Det står dock i rapporten att sparandet under de tre kvartalen under 2022 var på hela 357 miljarder. Det är mycket och det är helt tydligt att det sparas ordentligt.

Samtidigt som det målas upp nattsvarta rubriker i tidningar och i social media så har alltså sparandet varit på rekordnivåer under de senaste kvartalen. Om man som jag är intresserad av hur det går för XXL, Byggmax och andra retail-bolag så står det alltså tämligen klart som jag ser det att många har valt att spara istället för att konsumera. Det handlar kanske inte om att pengarna inte finns utan om att man har tagit det säkra före det osäkra, vilket sannolikt är klokt. 

Det finns en de som tyder på att sparandet inte är jämnt fördelat mellan de som har mycket och de som har lite. Det finns andra rapporter som visar att det är stora skillnader, men en indikation på att det är olika tycker jag man kan se i att det säljs fonder, men köps aktier. Det skulle kunna vara så att fler väljer att direktäga aktier istället för att äga fonder, men jag gissar att det i de flesta fall inte är samma person som säljer fonder och köper aktier. Det kan vara fel, men det är vad jag tror.

Även om vi inte vet hur fördelningen ser ut kring sparandet så har svenskarna som helhet sparat under året, men än så länge så har sannolikt inte de värsta elräkningarna skickats ut och de värsta bolånechockerna har sannolikt (tyvärr) heller inte ägt rum. Det kommer att bli en tillvänjningsperiod och sannolikt så kommer det att bli tufft.  

Om man tittar SEB:s Sparbarometer för Q3 (se länk nedan) så hittar man en del information som också finns i SCB-rapporten, men även en del annat intressant. Det finns till exempel en bild som visar hur hushållens förmögenhet är fördelad per tillgångsslag, se nedan:

Det blir väldigt tydligt när man tittar på ett diagram som det ovan att fastigheter är verkligen merparten av hushållens förmögenhet. Det man inte ska glömma är att en hel del av fastighetsvärdena dessutom är oskattade, vilket för övrigt även stämmer vad gäller tjänstepension, som är större än direktägda aktier. Skulderna däremot, som ligger runt 5200 miljarder, vilket visas mer i detalj i rapporten, kommer att behöva betalas med skattade pengar och det spelar roll. Jämförelsen blir med andra ord inte riktigt korrekt som jag ser det. Man skulle kanske kunna säga att det finns fler faktorer som man måste ta i beaktande och det stämmer säkert.

En annan intressant sak som visas i SEB:s rapport är hur nysparandet fördelas. Det pumpas in pengar i premiepensioner och tjänstepensioner, vilket egentligen inte görs som en effekt av ett medvetet val utan snarare som en effekt av överenskommelser inom ramen för anställningsavtal. Posterna säger på så sätt inte så mycket om hur personer i Sverige väljer att använda sina pengar som inte används till konsumtion. De säger däremot en del om hur mycket pengar som varje kvartal avsätts till pensionssparande, och även hur mycket som avsätts till pensionssparande jämfört med t ex inflöde i kategorin direktägda aktier.

Om man ska komma komma ihåg att jämförelsen tillgångar mot skulder inte är en helt okomplicerad och rak p g a skatteeffekter så ska man när det kommer till nysparandet komma ihåg att en stor del av detta faktiskt är bundet under många år framöver. Annorlunda, om man tänker att det trots allt finns en del nysparande så är det en ganska liten del av detta som snabbt skulle kunna användas för att minska ner skulden.

Det finns säkert mycket mer och kanske bättre slutsatser som man kan dra av rapporterna och jag rekommenderar verkligen att läsa igenom dem. Överlag så tror jag att det är mer givande att läsa denna typ av rapporter än mycket annat som finns i flödet.

Länkar:  

https://sebgroup.com/siteassets/cision/documents/2022/20221201-historisk-inbromsning-av-hushallens-skulder-sv-0-3192200.pdf

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/sparbarometern/pong/statistiknyhet/sparbarometern-3e-kvartalet-2022/