02 december 2017

Telia: Tankar om storinnehavet

Telia är mitt i särklass största innehav. Det är cirka 25% av portföljen. Eftersom jag ligger ungefär med 12-13 % oinvesterat så är det sett till bara aktieportföljen något mer. Om man istället tar i beaktande att jag sitter på en buffert som har blivit större än vad den egentligen är tänkt, eftersom jag inte tycker att aktiemarknaden ser så lockande ut just nu, är den något mindre. Om man skulle räkna de investeringar som jag har via mina pensionspengar, bl a de fonder som jag har valt via min ITP, så blir långt mindre än 25%. Man kan räkna på många sätt, men hur som helst så är min exponering mot Telia stor. Och en annan poäng är just att man kan räkna på många olika sätt.

De senaste åren så har det varit förhållandevis enkelt för Telia-aktieägare att hålla sig för skratt. Kursutvecklingen nedan visar hur utvecklingen har varit de senaste tre åren, men det man ska komma ihåg är att utdelningen legat på 3 eller 2 SEK per år. Det gör en hel del för en aktie som Telia. 


Jag hade tänkt att jag skulle minska när aktien nådde 38,50 SEK efter utdelningen nu i höst. Kursen hoppade upp precis som jag hoppats på, men väl där så började jag tänka att det kanske var dumt att hoppa av nu när saker och ting börjar klarna i öst. Mitt case, som jag har jobbat efter i flera år nu, bygger nämligen på att avyttringen av verksamheterna i öst kommer att generera ett ganska ordentligt tillskott, kanske runt 7 SEK per aktie eller något mer, samt att när väl mutaffärerna är passerade till historien så skulle bolaget ses med i ljus.

Många talar om att det är dålig tillväxt i Telia och det är så klart sant. Efterfrågan på t ex fast telefoni minskar för varje dag som går och det kommer inte att vända. Det jag tycker att man missar när man tittar på de aggregerade siffrorna är att det finns områden som växer och kanske, när väl den fasta telefonin är helt borta så kommer dessa verksamheterna att fortsätta att växa. Min poäng är att det inte är så att hela Telias intjäning bygger på tjänster som inte kommer att finnas om ett antal år utan bara till viss del. Det kanske finns de som tror annorlunda. Man skulle faktiskt kunna se det som att operatörerna kan få en framflyttad roll när IoT-samhället på allvar tar fart. Det är inte säkert på något sätt, men något företag skall se till att den uppkopplade tvättmaskinen i bostadsrättsföreningen kan prata med någon server någonstans. Kanske blir det via en WiFi-lösning, kanske blir det via en 5G-lösning. Jag vet inte, men jag håller det inte för otroligt att Telia kan komma att fylla en funktion även i framtiden även om fast telefoni är ett minne blott.

Det jag också tycker att man glömmer när man tittar på Telia är kundbasen. Många bolag i uppstartsfas värderas skyhögt med tanke på hur många kunder som man har. Hövding som jag har skrivit om mycket den sista tiden har exempelvis totalt sålt ca 70 000 Hövdingar sedan bolaget startade för ca 10 år sedan och bolagsvärdet är kanske runt 170-180 MSEK (börsvärde-kassa, har jag räknat). Det blir alltså drygt 2000 SEK per Hövding som har sålts. Om man istället räknar på antalet som säljs i år (40 000 st är min gissning) så landar vi på drygt 4000 SEK per Hövding. Det är ganska häftiga siffror, men när man tar i beaktande att Hövding för närvarande förmodligen skulle skämmas över att visa upp en tillväxt ett kvartal som är under 50% så kommer siffrorna i ett annat ljus. Telia visar ingen eller negativ tillväxt när man tittar på omsättningen som helhet och värderingen är därefter. Det man missar i detta, som jag ser det, är att det finns fin potential att leverera tillväxt på den stora kundbasen. Jag tror att vi kommer att få se förvärv som pekar i den riktningen i framtiden.

Till exempel, man har idag ganska dåliga lösningar för att hyra ut filmer som i mitt tycke inte håller måttet. Jag har provat ett par gånger. Tyvärr måste jag som Telia-ägare säga att det är på många, många sätt smidigare att hyra film via Apples tjänster. Så måste det inte alltid vara. En sak som Telia är värdelösa på, i mitt tycke, är hur man tar betalt för filmer. En film som man hyr kan man antingen betala via faktura eller via "min sida". Jag tror att väldigt få vill logga in på någon sida som man har tillgång till när man sitter i soffan med popcorn, kuddar, mm. I mitt fall så har det blivit att man väljer faktura. När man ett par månader senare får en faktura så kostar filmen som stod att den kostade 39 SEK istället 68 SEK. Det tillkommer så klart en fakturakostnad på 29 SEK. Att få en faktura när man för länge sedan glömt vad filmen handlade om, där beloppet dessutom har nästan dubblats lämnar ingen positiv eftersmak. "Inte igen" är nog tyvärr vad många tänker. Man kan se detta på två sätt. Antingen kan man se det som att Telia är en koloss som fortfarande är Televerket i själ och hjärta som med inkompetenta politiker (eller med agenda som inte alltid sammanfaller med övriga ägares) som storägare aldrig kommer att kunna leverera någonting som är bättre än vad någon annan aktör kan göra eller så ser man det som att det finns en möjlighet att man relativt enkla medel, genom att samarbeta med små innovativa företag, rulla ut tjänster till en bred publik utan större problem. Telia är inte något okänt varumärke utan ett varumärke som förmodligen de flesta känner förtroende för, även om man kan tycka att det är lite mossigt och omodernt.

Detta är ingen analys av Telia. Det finns andra som gör det bättre. Det jag dock tycker är att de analyser som görs övergripande missar det faktum att det finns delar som mår ganska bra. Telia kommer att stanna i min portfölj ett tag till och jag skulle inte bli förvånad om antingen det kommer att komma förvärv som känns spännande eller att det kommer att komma extrautdelningar. Om jag får gissa så tror jag att det kommer att bli en del förvärv istället för extrautdelningar. Ledningar brukar tycka att det är kul att köpa bolag och jag tror att det kommer att bli så i detta fall. Om jag hade fått välja så hade det mesta delats ut.

Det man inte skall glömma bort är att man behöver inte nödvändigtvis köpa bolag. Samarbeten i olika former är också intressant. Varför försöker man inte få med BBC:s utbud i sitt utbud? Det kanske inte går, men det hade varit intressant. Alla vill kanske inte se polisserier på Netflix och kan man ha en lite annan profil på det man erbjuder via sitt TV-erbjudande så skulle det kanske göra erbjudandet lite mer intressant.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar