Om jag fått en miljon... Del 1

Jag lekte med tanken under julhelgen hur jag skulle investerat om jag fått en miljon kronor. För ett par månader sedan var det ett gäng ekonomibloggare som diskuterade ämnet och det är väl därifrån som jag har snappat upp det hela. Hur som helst, en miljon i handen idag och en investeringshorisont som är tills vidare, eller mer precist 10 år eller mer.(Just gällande investeringshorisont så kanske jag har en bild som skiljer sig lite från många andra atkiebloggare. För att jag skall investera i en aktie så vill jag hålla det för troligt att aktien kommer att ha gått upp de närmsta 6-12 månader eller avkastat positivt genom utdelning. Jag köper inte och lägger i byrålådan och är beredd att vänta ett halvt liv på att kurvan skall peka uppåt.)

Innan jag går in på vilka aktier som jag hade övervägt så är det på sin plats med några generella tankar:

- Börsen är förmodligen ett klokt val med tanke på den långa investeringshorisonten. Pengarna skall inte användas på ett bra tag är det tänkt och räntebärande känns inte lockande med tanke på de låga räntorna. (Att alla säger så skrämmer dock mig och får mig att snegla mot utgången, men likväl väljer jag att gå in på börsen, om än med en blick riktad mot utgången)

- Det är förmodligen också klokt att successivt gå in med pengarna på börsen. Det kan mycket väl vara så att det kommer lite besvikelser under början av året och under hösten har åtminstone jag lärt mig att det kan gå snabbt ner när det väl går ner. De pengarna som jag låter stå vid sidan av skulle jag sätta i Spiltan Räntefond i en aktiedepå. Anledningen till att jag valt Spiltan Räntefond är för att det är en väl ansedd räntefond (och jag väljer i detta läge att lita på andra) och att jag väljer att ha den i en depå är för att det blir något lite bättre med dagens låga ränta jämfört med att ha den i en ISK. Förmodligen hade jag puttat in 100 kSEK per månad under januari till augusti under nästa år och behållit 200 kSEK i Spiltan räntefond som en buffert för riktigt intressant köplägen och för att minska risken.

- Eftersom utdelningarna inte direkt beskattas i en ISK så skulle jag börja med att köpa bolag som med stor sannolikhet kommer att dela ut en bra slant till våren och avvakta att gå in i bolag som inte delar ut, eller delar ut lite, allt annat lika. Jag har skrivit om detta i tidigare inlägg och jag menar att man i en ISK har en edge mot aktiedepåer och utländska investerare som många gånger skattar för utdelningen direkt.

- Jag hade hållt mig till stora bolag för att minska risken för bakslag. Mindre bolag har inte samma historik och inte samma genomlysning som större bolag, vilket naturligtvis öppnar upp för risker. Naturligtvis följer möjligheter med riskerna, men generellt så tror jag att risk-reward för små bolag är för dålig. Min tro är att människor betalar för mycket för att få en liten del av småbolag med stora drömmar. Man skulle kunna visa detta med allehanda nyckeltal, men eftersom det finns så mycket osäkerheter kring småbolag blir sådana analyser oftast inte så intressanta. I denna fråga är jag absolut påverkad av vad jag läst Daniel Kahnemans väldigt bra bok "Tänka snabbt och långsamt". (Det kanske finns en och annan läsare som tycker att mina köp i Matse stämmer dåligt med detta resonemang och det gör det till viss del också. I fallet med Matse så tycker jag dock att de positiva aspekterna är så pass starka att de överväger nackdelarna kopplat till ett litet bolag, men jag kan absolut ha fel. Man skulle kunna säga att det nog finns en och annan som tycker att vilken driftig sjuttonåring som helst med uppkoppling skulle kunna börja kränga livsmedel på nätet och successivt bygga något stort, men inte att vem som helst skulle kunna svänga ihop en superlovande läkemedelskandidat. Det är naturligtvis sant att vem som helst inte skulle kunna svänga ihop en superlovande läkemedelskandidat, om man nu överhuvudtaget kan säga så, men det är precis lika sant att inte vem som helst kan utvärdera om det verkligen stämmer. Forskning är just forskning och även om ett projekt har verkat lovande så kan det snabbt gå utför. Alldeles för många i mina ögon är beredda att riska väldigt mycket för att vara tidigt inne i nästa SOBI och de utfästelser som görs om kommande intäkter kan snabbt förvandlas till investerarkuriosa. Det var en lång utsvävelse om bolaget som jag tror mycket på.) 

Det var lite allmäna tankar. För att fylla en portfölj så behövs något att fylla den med. I mitt fall blir det aktier, Avanza Zero (det hade gått bra med en annan gratis indexfond också) och en räntefond.

Tyvärr har jag inte riktigt hunnit tänka igenom portföljen, men jag har en aktie som jag skulle ha köpt under årets första månader och en sektor som jag tycker verkar lite spännande och en aktie som eventuellt kan vara intressant att ta in i portföljen.Vi kör:

- Telia Sonera

Telia handlas strax över 50 SEK och om utdelningen landar på 3 SEK som förra året så ligger man nästa på 6% direktavkastning. Det är inte dåligt med dagens låga räntor. Telia Sonera lider fortfarande av att vara sprungna ur gamla Televerket och mycket av det som har lovats kring Telia har inte riktigt blivit av alla gånger. Bolaget är med andra ord inte ett bolag som många människor går igång på, snarare det motsatta. De som inte bara säger "jag gillar inte Telia" brukar utveckla det hela med att säga att det ser svårt ut med tillväxten, vilket känns som en rimlig förklaring, dock inte något som hindrar mig från att ta med den i portföljen.

Jag skulle snappa upp en ganska stor post Telia innan utdelningen, som förra året var i april, för under 50-lappen och antingen sälja för 54 SEK innan utdelningen eller behålla över utdelningen och sälja för 50 SEK efter utdelningen. Anledningen till att jag kan tänka mig att tjäna en krona mindre efter utdelningen är att jag ser utdelningen som drivande och det är möjligt att det blir en liten hype inför utdelningen.

Om kursen går ner under 50 SEK innan utdelning hade jag köpt 2000-4000 aktier, dvs mellan 100-200 kSEK.

- NCC/JM/Skanska mfl

Det kan bli intressant framöver att äga aktier i byggbolag som bygger bostäder i Sverige. Det kommer fömodligen att hända saker från politiskt håll vad gäller bostadsbyggandet. Idag är det tungrott att bygga i Sverige och jag gissar att detta kommer att bli bättre framöver. Om det blir enklare för byggbolagen så kommer detta att gynna aktieägarna.

Det finns även mycket att göra inom byggbranschen vad gäller kostnadseffektivitet. NCC:s styrelseordförande talade för inte så länge sedan om att skära ner byggkostnaderna markant. Jag vill inte ta denna typ av uttalande på alltför stort allvar, men att det görs den typen av uttalande är åtminstone lovande.

Redan idag har många av byggbolagen ganska ordentliga utdelningar även om aktiekurserna har stuckit iväg en del, t ex Skanska som jag har i portföljen. Det är möjligt att det är så att en del av mina poänger redan är inprisade i kurserna och att det därför inte är så intressant trots allt, men jag hade åtminstone kollat upp sektorn om jag fått en miljon i handen.

Jag köpte på mig de Skanska-aktier som jag fortfarande har under mars och april 2013. Då handlas aktien för runt 115 SEK precis innan en utdelning på 6 SEK. Jag kommer inte exakt ihåg vad jag tänkte när jag köpte, men jag såg inte framför mig att aktien 20 månader senare skulle handlas nästan för 170 SEK. Det har varit en bra resa och jag är glad att jag har hängt i som jag har gjort. Mitt generalfel brukar annars vara att jag lämnar för tidigt, något som jag tror är vanligt bland alla som följer sina investeringar dagligen. NCC och JM har presterat jättefint under samma period och sett över tre år (graferna nedan) så är båda dessa kursdubblare med råge.

Man skall inte basera ett investeringsbeslut på grafer som dessa, men det kan vara bra att ha i åtanke att det en hel del av de positiva triggers som finns kanske redan är inprisade. Det som jag ser som en fara med byggbolagen är att minsta antydan om att räntan kan komma att höjas tidigare än vad som är aviserat och inprisat i kombination med nya amorteringsregler eller annat som kan "svalka av" marknaden kan utlösa oro bland aktieägarna med fallande kurser som resultat. Detta gäller naturligtvis framförallt de byggbolag som är verksamma i Sverige och har stor exponering mot bostäder.

Jag hade nog trots allt vågat mig på en position, men det hade varit en ganska liten position och jag hade nog väntat till mars, dvs efter att jag köpt på mig Telia Sonera-aktierna.

- Holmen

Jag köpte på mig Holmen under förra året för runt 190 SEK i april och ytterligare i juni för strax under 180 SEK eftersom jag tyckte att det tråkiga skogsbolaget som sysslade med ohippt tidningspapper kanske var en ganska bra investering med tanke på en OK direktavkastning och runt 1 miljon hektar som skulle kunna borga för att kursen inte blev noll och ingenting. Efter att ha fått två utdelningar á 9 SEK styck så sålde jag i augusti för 222 SEK. Det var lite synd med tanke på att kursen idag fyra månader senare är på runt 270 SEK.

En förklaring till uppgången är att Fredrik Lundberg har visat större intresse för Holmen och det är nog mer än en person som sitter och gissar på att det kommer att hända någonting inom skogsnäringen under nästa år. Kanske kommer de som sitter på Holmen-aktier att bli lyckliga eller så händer ingenting. Det får framtiden utvisa.

Holmen känns inte som särskilt köpvärd på dagens nivåer, men jag tror att aktien har en bra krockkudde i skogstillgångarna och det är möjligt att dessa tillgångar kommer att uppvärderas under nästa år. Det känns osäkert och jag skulle avvakta ett par månader in på det nya året innan jag slog till, men om det skulle komma en dipp på grund av att Putin ilsknar till, att Draghi inte trycker tillräckligt med pengar eller något annat som vi vet om i nuläget och att detta leder till en häftig reaktion nedåt så skulle jag eventuellt plocka upp några Holmen-aktier.

 

 



Telia Sonera och eventuellt ett byggbolag och kanske Holmen gör ingen miljonportölj. Det får eventuellt bli ett ytterligare inlägg om saken.

Det jag inser nu i slutet att jag borde ha tagit in är naturligtvis några icke-svenska aktier. En miljon är så pass mycket så att man borde ha en bättre geografisk riskspridning.

Kommentarer?

Matse: Pressat inför årsskiftet

Om man tittar på utvecklingen av aktiekursen under året för Matse Holding så har det inte varit en munter historia. Bolaget introducerades i slutet av april och har successivt dalat under året.

 
Det känns inte helt främmande att en och annan investerare som vill skatteplanera väljer att sälja sina Matse innan året är slut. Själv valde jag att sälja mina Nordea-aktier och köpte ytterligare Matse-aktier. Anledningen till affären var faktiskt framförallt att jag ville göra mig av med mina Nordea-aktier. Innehavet var väl litet och jag gillar inte bolagets exponering mot Ryssland. Eftersom jag tyckte att Matse för 11 SEK och under känns som ett ganska lockande tillfälle så valde jag att hoppa på. Man kan naturligtvis fundera på om det är sunt att ha mer än 10% av sin aktieportfölj i Matse, men förmodligen så kommer jag inte att ha det så länge. Min förhoppning är att kursen skall repa sig efter årsskiftet. Det som skulle kunna ställa till det är om december visar sig bli en riktigt dålig månad, men det är en risk jag kan leva med.

Det som jag ser som drivande i Matse efter årsskiftet är att fokus på mat på nätet kommer att öka, att säljtrycket pga av skatteskäl kommer att minska efter årsskiftet, att det eventuellt kan komma en notering av Mathem som kan gagna prissättningen på Matse, att det kommer att göras företagsförvärv inom nischen, och så klart att Matse fortsätter att visa fin tillväxt. Även om man kan dra väldigt långtgående slutsatser om Q4-rapporten redan i samband med att decembersiffran redovisas efter helgerna så kan det vara en och annan som får upp ögonen för Matse i samband med denna delårsrapport.

Jag tänkte att jag skulle klämma hit några siffror vad gäller hur jag ser på värderingen av ett bolag som Matse, men det får bli en annan gång. Medjulfirare kallar.

God Jul läsare!

Matse: Olika typer av mat på nätet

Igår så åkte mina Multiq-aktier ut till förmån för ännu fler Matse-aktier. Bakgrunden är att jag tycker att orderingången för Multiq känns låg samt att jag misstänker att den stora ordern från 2013 syntes en del i Q3-rapporten. Från min horisont så känns det alltså inte orimligt att bolaget kan komma att visa ganska svaga siffror för Q4. Detta i kombination med att min post var för liten för att göra någon egentlig skillnad i portföljen som helhet gjorde att jag valde att göra mig av med aktierna. Det blev en liten vinst, men inget som gör att jag kommer att leva livet annorlunda.

 

Att det blev ytterligare aktier i Matse kanske inte förvånar direkt, men att man kan handla aktierna för runt 11 SEK kändes intressant och därför slog jag till. En kurs på 11 SEK motsvarar att EV är ungefär samma som Q4-omsättningen gånger fyra, alltså runt 160 MSEK eller ett väldigt defensivt estimat för 2015.

 

Efter att jag hört ICA prata om sin online-verksamhet så är det ytterligare ett par saker som jag tycker är värda att lyfta fram. Först, ICA skiljde på menyer och fullsortiment, se statistiken nedan, men det är inte helt rättvist att bara göra den skillnaden. En annan skillnad (som jag ser att Coop ibland lyfter fram när de gör reklam för sin onlineverksamhet) är att ICA och Coop plockar sina varor i sina fysiska butiker, medan Mat.se och Mathem har s k "dark stores", dvs logistikcenter där man plockar varorna. Idag bör det vara så att Coop och ICA har betydligt lägre lönsamhet på sina onlinekunder jämfört med butikskunder, eftersom det merarbete som onlinekunder medför inte fullt ut kan överföras på kunderna. Man skulle också kunna säga att man egentligen inte har en online-verksamhet i egentlig mening utan snarare att man har en tilläggstjänst som går ut på att man plockar varorna åt kunderna. Jag inser att definitionen på onlinehandel bör vara om man kan handla online eller inte, men det är ändå en viktig skillnad att Coop och ICA inte har någon renodlad onlinehandel över huvud taget i nuläget och kanske heller inte planerar för det.



 

 

 

Att det lönar sig att ha en optimerad logistikapparat är ganska självklart, men med tanke på att ICA säljer tjänster till sina butiksinnehavare så är det ändå inte självklart för ICA och de måste vara medvetna om denna problematik själva. I sin plan för att bli marknadsledare för onlinehandeln i Sverige så har de dock med att de ska ha "possible test picking warehouse", vilket stämmer dåligt med tidigare slides i presentationen där onlinehandeln skall driva ytterligare försäljning i butik och där ICA säljer tjänster till butiksinnehavarna som kan välja att haka på och ha onlineförsäljning som en del av utbudet, eller inte. Att det ändå finns med en punkt som heter just "possible test central picking stations" betyder, som jag ser det, att de kanske behöver ompröva sin nuvarande modell.



Det skall sägas i samband att för att få riktigt snurr på verksamheten så ska man ha riktigt stora volymer och ha ett helautomatiskt höglager (eller motsvarande supereffektivt logistiksystem). När det är på plats då kommer definitivt Sveriges billigaste matkasse att finnas på nätet, men förmodligen långt innan. Jag kan tänka mig att det finns dem som tycker att det inte går att plocka avokado och tomater på ett bra sätt med ett automatiskt system och det kanske är sant. De varorna får hanteras av människor som plockar medan mjölk, läsk, muffinsformar, etc kan hanteras av det automatiska systemet.

Summa summarum så är ICAs onlinepresentation ganska märklig och det är helt tydligt att de har gett sig in i spelet för att inte hamna på efterkälken, men de kommer på inget sätt vara att de som driver en konvertering av butikskunder till onlinekunder helt enkelt för att de har för mycket att förlora på det. (Det är för övrigt intressant att man väljer att ta med Tesco som ett bra exempel. Nog för att Tesco har kommit långt på onlinesidan, men det är inte bara klang- och jubelsång i det bolaget för tillfället.)

Onlinehandeln kommer förmodligen att skaka om dagligvaruhandeln i Sverige de kommande åren och det är intressant att följa. Jag tror att det finns en del aktörer som sitter och räknar på både Mat.se och Mathem. Det skulle inte förvåna mig jättemycket om Mathem inte hamnar på börsen nästa eller nästnästa år utan istället säljs till något annat riskkapitalbolag. Det skulle heller inte förvåna mig om Matse köps ut från börsen om man fortsätter att växa samtidigt som kursen inte lyfter.

Matse: Andras tankar om Matse och olinemarknaden för mat

En intressant spin-off av ICAs kapitalmarknadsdagar är att näthandeln för mat nämnts i lite olika sammanhang. De kommentarer som jag har hört skulle jag vilja sammanfatta i följande (naturligtvis skall detta ses i ljuset av att jag är aktieägare i Matse och lätt faller för de positiva tongångarna):

- Man ser en potential för näthandel inom livsmedelsbranschen

Att näthandeln för mat kommer att växa ser jag som mer eller mindre självklart. Det är prispress inom segmentet och dagens upplägg med fysiska butiker är onödigt arbetskrävande och därmed kommer morgondagens billigaste matkasse att hittas på nätet. Lägg därtill att en näthandel skulle kunna ge olika priser beroende på hur lång tid i förväg du lägger din order. Alla som har någon som helst erfarenhet av inköp och logistik tror jag ser möjligheterna. Eftersom ganska få kunder dessutom förmodligen utan speciellt mycket knussel skulle kunna tänka sig att betala för varorna vid beställandet så kan lönsamheten ytterligare bättras på. Om man vill betala mot faktura finns dessutom Klarna m fl som gärna hoppar på tåget för att ordna den saken (i utbyte mot eventuella lån till de som inte kan betala). Jag känner att jag har sagt allt detta tidigare, men att näthandeln kommer att växa ser jag som högst sannolikt.

- ICAs upplägg för näthandel kan komma att bli besvärligt eftersom många av butikerna inte ägs av ICA direkt utan drivs av franchisetagare (eller "retailers" som ICA-gruppen verkar vilja kalla dem)

Detta blev ganska uppenbart under frågestunden i samband med online-delen under kapitalmarknadsdagen  att man inte riktigt vet hur man skall få till en vettig e-handelslösning för företaget som helhet (kolla kommentaren till förra inlägget för att hitta en länk till webcasten). Franchisetagarna (i brist på bättre namn som kallar jag dem det) som hittills varit med i försöket har på egen hand fått sätta priser, avgjort om man skall kunna hämta i butik eller ha möjlighet att få varorna hemkörda etc, vilket om jag förstod saken rätt verkar vara hur man ser att det även skall fungera i framtiden.

Efter att man sagt att ICA-butikerna själva skulle sätta priser mm så var det någon i publiken som undrade om man inte trodde att det fanns risk för priskrig i storstadsregionerna där flera ICA-butiker skulle kunna leverera till en viss kund. Klart relevant fråga. Liv Forshaug, som presenterade, menade att det naturligtvis fanns en risk för att det skulle bli lite "shopping around", men att hon trodde att man skulle vara trogen "sin" ICA-butik. Jag tror att man har en övertro på lojaliteten hos sina kunder och jag skule definitivt inte betala mer för att få exakt samma varor från en speciell ICA-butik. Det är nog väldigt få kunder som skulle göra det och de som gör det är kunderna som har för vana att komma tillbaka och klaga.

Här är några länkar till intressant information till alla som delar mitt intresse:
  
Börspanelen (Avanzavideo med köp- och säljtips) diskuterade ICA och Axfood i senaste avsnittet:

Börspanelen december 2014
https://www.avanza.se/kundaktiviteter/borspanelen.html

I senaste poddavsnittet diskuterades också mat på nätet och tydligen ägde en av programledaren en liten chanspost.

STOCKholmsbörsen avsnitt 6
https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/12/11/stockholmsborsen-avsnitt-6.html

Matse: ICA skall bli ledande på online till 2017

Idag hade ICA kapitalmarknadsdag och presenterade bland annat lite ny information kring hur de tänker kring sin onlineverksamhet:

http://www.icagruppen.se/globalassets/3.-investerare/5.-rapporter/arkiv---finansiellt/svenska/arkiv/2014/09.-kapitalmarknadsdag/cmd_online.pdf


De siktar bland annat på att vara ledande till 2017, vilket känns som ett ganska modest mål för ett företag som ICA med tanke på motståndet. Det känns snarare som ett bevis för att online inte är så viktigt för ICA än det motsatta.

Förutom målet för 2017 så visade man lite statistik. Tyvärr är det inte speciellt givande med statistik för 2013 när tillväxttalen bland de företagen som man visar har varit två- eller tresiffrig under året och det skulle varit mycket mer intressant med förväntad omsättning för 2014.

Matse: Målet för årsomsättningen för 2016 är 400 MSEK och inget annat

Jag upptäckte precis att målet för omsättningen 2016 är 400 MSEK och inte som jag tidigare har skrivit 600 MSEK.

Matse: Ett "me too"-bolag?

Om jag skulle vara kritisk till Matse så skulle jag påstå att det var ett "me too"-bolag, dvs ett bolag som egentligen inte har mer att erbjuda än större aktörer på samma marknad. I Matses fall skulle jag vilja säga att Mathem är den ledande aktören och Matse "me too"-bolaget.

Man skulle säkert kunna hitta skillnader i butikens utformning, val av tider för hemleverans, utbud etc, men alla dessa skulle jag vilja påstå är mindre skillnader. Det är möjligt att jag har fel, men jag ser inga större skillnader.

En styrka som Matse har är att man är duktig på e-handel. Många av dem som sitter i ledningsgruppen verkar ha direkt erfarenhet av att bedriva e-handel sedan tidigare och jag tror att de är duktiga på att generera trafik, bygga bra sajter, bygga lösningar för att hålla koll på vad kunder tittar på när man är inne och trycker runt i butiken, etc. Verdane Capital som är en av de stora ägarna bakom Mathem har också erfarenhet av e-handel, men i egenskap av investerare. Verdane har byggt upp en hel del bolag inom e-handel och några av dem skulle kunna kallas ledare inom sina nischer, tex bythjul.com.

Jag skulle gärna vilja veta vad Mat.se har för hårda konkurrensfördelar jämfört med Mathem. Det är möjligt att de finns, men just nu är de inte helt tydliga för mig.

Trots allt så kommer jag att ligga kvar med mina aktier. Marknaden växer rejält och när man väl kommer att kunna erbjuda bättre priser jämfört med de fysiska butikerna så kan det komma ett riktigt lyft. Det känns absolut som en framtidsnisch i mitt tycke.

Matse: Kassafödet för Q4?

Det känns i min värld som ett rimligt antagande att omsättningen för Q4 kommer att landa strax ovanför 40 MSEK. Oktober och november stod för en omsättning på 27 MSEK för Mat.se och med en december-månad som hamnar i samma intervall och ett tillskott från de andra koncernbolagen så kommer man sannolikt upp i 40 MSEK. En kvartalsomsättning på 40 MSEK innebär att man växer med knappt 50% jämfört med Q3, vilket är positivt så klart.

Det skall bli intressant att se hur kassaflödet för Q4 kommer att se ut. Q3-kassaflödet landade på -7 MSEK och det känns rimligt att de ytterligare 13 MSEK som omsattes under Q4 kommer att bidra till att kassaflödet förbättras. Det skulle inte kännas helt orimligt om omsättningsökningen skulle leda till att kassaflödet blir -5 MSEK eller bättre. Vi får se.

För övrigt så fyllde Ludwig Mattson på med ytterligare aktier för ett par dagar sedan.

Matse: Minskad försäljning under november jämfört med oktober

Man kan naturligtvis ifrågasätta om det är vettigt att dra slutsatser på månadsbasis, men i fallet med Matse så tycker jag att det är motiverat att dra vissa slutsatser i ett så kort perspektiv. November bjöd nämligen inte på något nytt rekord och jämfört med månaden innan så minskade försäljningen med 12,5%. Förra året var november en bättre månad än oktober så det finns inget som ur den aspekten kan förklara nedgången i försäljningen. Det skall naturligtvis sägas i sammanhanget att oktober var en rekordmånad och november var den nästbästa månaden någonsin så jag inser att jag ställer höga krav. Nedan finns månadsförsäljningen för 2014 så här långt.

Anledningen till att jag inte gillar att försäljningen under november går ner är att Matse måste växa snabbt för att inte hamna på efterkälken och om det visar sig att kunder väljer att handla via ICA istället för Matse så kommer jag att lämna skutan. Att dra sådana slutsatser enbart på novembersiffran vore väl förhastat,  men om försäljningen dalar från november till december utan någon vettig förklaring då kanske jag lämnar.

Det kanske finns de som tycker att jag borde vara nöjd med tillväxttal på över 100%, men tillväxttalen från 2013 är inte fullt jämförbara eftersom man förra året bara sålde i Göteborg, medan man nu säljer i Göteborg och Stockholm. Naturligtvis tar det tid att etablera sig på en ny marknad så att man säljer dubbelt så mycket bara för att man finns på två marknader är ingen självklarhet.

Att man kommer att landa någonstans runt 120-125 MSEK i årsomsättning känns inte som en högoddsare nu när man efter tre kvartal ligger på drygt 81 MSEK och efter att Mat.se omsatt drygt 27 MSEK under oktober och november (alltså inte koncernen som helhet utan bara Mat.se, vilket påverkar något lite), dvs sammanlagt åtminstone 108 MSEK i skrivande stund. Man kan också konstatera att man med råge kommer att göra sitt bästa kvartalsresultat någonsin under innevarande kvartal. 

Detta låter naturligtvis bra, men ambitionerna är också höga och skall man omsätta 600 MSEK under 2016 så måste man ligga i. Om man landar på 125 MSEK och dubblar omsättningen två år i rad så kommer man bara att komma upp i 500 MSEK för 2016. Det räcker med andra ord inte med dubblad omsättning utan man måste växa mer än så.

Jag tror att jag har skrivit det tidigare, men det måste finnas en plan för hur man skall växa ytterligare som ännu inte är kommunicerad. Förmodligen kommer man att annonsera denna plan på årsstämman. Det känns naturligt att tro att nästa marknad skulle vara Malmö, men jag är inte helt säker på att det blir så. Om inte lagar och regler sätter käppar i hjulen så skulle det vara intressant om man valde att satsa på Oslo, men det känns tyvärr inte troligt just på grund av lagar och regler. Vi får se helt enkelt.