Exempel är ofta belysande därför knåpade jag ihop ett exempel för investeringskontot åren 2005 till 2009 och för en vanlig aktiedepå för samma period.
Förutsättningarna för exemplet är att en person köper 1000 andelar i en indexfond (som exakt följer OMX30S) vid årskiftena 2004/2005, 2005/2006, 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009 och säljer hela innehavet i slutet av 2009. Ett långsiktigt sparande med andra med spridda inköpstillfällen. För enkelhetens skull antar jag att inga utdelningar görs under åren.
2004/2005 +1000 andelar á 743 SEK, snittpris 743 SEK
2005/2006 +1000 andelar á 960 SEK, snittpris 852 SEK
2006/2007 +1000 andelar á 1147 SEK, snittpris 950 SEK
2007/2008 +1000 andelar á 1014 SEK, snittpris 966 SEK
2008/2009 +1000 andelar á 694 SEK, snittpris 912 SEK
slutet 2009 -5000 andelar á 952, realiserad vinst 200 000 SEK ( (952-912)*5000 )
Den absoluta avkastningen på kapitalet blir endast 4,4%. Det är sant att jag har prickat in en finanskris och att det naturligtvis sätter sina spår, men det var lättast att hitta information för de senaste åren.
Skatten som skall betalas under 2010 om personen i fråga hade haft en aktiedepå. Vinsten på 200 000 SEK beskattas med 30%, vilket innebär att 60 000 SEK skall betalas till Skatteverket. Vinst efter skatt blir således 140 000 SEK.
I fallet med investeringskonto så görs istället en schablonbeskattning. Peter Norman & friends antar att avkastningen i portföljen är statslåneräntan den 30 november året före plus 0,75%. Denna avkastning beskattas sedan med 30%.
Om man tittar på Riksgäldens hemsida får man fram följande siffror för de aktuella åren:
2005: 3,95% (+0,75% = 4,70%)
2006: 3,26% (+0,75% = 4,01%)
2007: 3,54% (+0,75% = 4,29%)
2008: 4,16% (+0,75% = 4,91%)
2009: 2,89% (+0,75% = 3,64%)
Detta innebär alltså att Peter & friends antar att avkastningen varit följande i det aktuella exemplet:
2005: 34 921 SEK (743 SEK * 1000 * 4,70%)
2006: 68 330 SEK (852 SEK * 2000 * 4,01%)
2007: 122 265 SEK (950SEK * 3000 * 4,29%)
2008: 189 722 SEK (966SEK * 4000 * 4,91%)
2009: 165 984 SEK (912SEK * 5000 * 3,64%)
Med 30% skatt på de schablonmässigt uträknade vinsterna får man fram att skatt skall betalas enligt följande:
2005: 10 476 SEK
2006: 20 499 SEK
2007: 36 680 SEK
2008: 56 916 SEK
2009: 49 796 SEK
Total skatt: 174 367 SEK
När innehavet säljs i slutet av 2009 görs en vinst om 200 000 SEK som diskuterats ovan. I princip hela denna vinst har gått åt i skatt under året. Vinst efter skatt hamnar på futtiga 25 633 SEK, vilket skall jämföras med 140 000 SEK i fallet med aktiedepå.
Detta säger inte att investeringskonto är ett dåligt alternativ egentligen, men det belyser nackdelarna med en schablonbeskattning. De flesta gillande inte fastighetsskatten. Ett vanligt argument var att man inte kunde dra nytta av en eventuell prisökning så länge man inte sålde huset. Samma retoirk kan användas i fallet med investeringskonto. Du blir beskattad för förmodade vinster. (Fallet med fastighetsskatt var att man blev beskattad både under tiden man bodde i huset och om man sålde med vinst och inte köpte något flådigare).
En annan sak som skall sägas för fullständighetens skull är att utdelningar inte tas med i exemplet ovan. Det är en brist i exemplet, men det finns å andra sidan en uppsjö fonder som haft en utveckling lik den som presenteras ovan, speciellt om man tar hänsyn till förvaltningsavgifter och andra omkostnader. Hur som helst, utdelningar beskattas direkt med 30% i fallet med aktiedepå medan de bakas in i schablonbeskattningen i investeringskontot. Utdelningar kan man med andra ord inte trigga själv utan de kommer vare sig man vill eller inte (oftast är det dock trevligt med utdelning).
I exemplet visas heller inte hur man kan välja själv när en vinst skall realiseras. Det är en fördel och kan göra att man kan minska skatten. För att det skall ge någon effekt behöver man äga mer än ett papper eftersom man behöver någonting att kvitta med.
Som sagt, det finns situationer när investeringskonto är en bra idé, men då skall man vara optimist och tro att man kan få en bra avkastning varje år.
Kommentera gärna, allra helst om du upptäckt att jag har felaktiga siffror, har räknat fel eller har missuppfattat något.
Nog för att jag håller med dig om dina slutsatser men att utelämna utdelningar känns som att resencera en bil utan hjul..
SvaraRaderaDen stora frågan är väl var man ska få likvida medel till skatten ifrån? Ska man sälja några aktier för att ha råd att betala efter en uppgång? Eller kommer ett visst antal aktier övergå i statens ägo?
SvaraRaderaNja, det vet jag inte riktigt. Poängen att en schablonbeskattning slår hårt i tider av uppgång och nedgång framgår tydligt ändå. Exemplet stämmer inte överens med verkligheten för OMX30S, vilket naturligtvis är en brist och det kan på så sätt ifrågasättas om det är rätt att nämna OMX30S överhuvudtaget.
SvaraRaderaThomas - Det blir förmodligen som idag att man får hem ett inbetalningskort. Om du väljer att sälja aktier eller ta av bufferten är en smaksak, men visst är det ett problem. Du skattar för vinster som bör finnas i portföljen enligt staten.
SvaraRaderaKänns lite som en dold förmögenhets skatt:)?
SvaraRaderaDold förmögenhetsskatt kan man kanske kalla det, men med undantaget att den är frivillig eftersom man kan välja att äga aktier i andra former. Man kan hur som helst konstatera att staten hellre ser att det tickar in lite pengar varje år än att spararna kan avgöra själv när det är läge att betala skatt. Det kan man naturligtvis förstå, men för att jag skall hoppa på något sådant upplägg får det vara rejält sockrat.
SvaraRaderaVad jag menade är att man även i direktägande har en viss årlig schblonbeskattning då man betalar 30% i skatt på mottagna utdelningar. Så det är ju inte helt gratis att äga aktier heller.
SvaraRaderaSedan är det förstås enklare att skatta 30% av utdleningar då man inte behöver hålla koll på när schablonskatten i en KF dras och hur mycket den är på.