12 augusti 2009

Dagens Fed-besked

Den amerikanska centralbanken, Fed, meddelade idag att nollräntan behålls. Dessutom, vilket kanske var viktigare, så sade man att man hade för avsikt att behålla räntan låg under lång tid framöver (exakt hur lång tid vet jag inte) samt att man tycker sig se att ekonomin har bottnat. Naturligtvis togs detta emot som positiva nyheter av marknaden, vilket förmodligen även var den önskade effekten. Det är nämligen viktigt att ingjuta hopp så att den så viktiga konsumtionen i USA kommer igång.

Jag tror att det är helt rätt som Fed gör, nämligen att ge marknaden vad den vill höra så att det ingjuts hopp som i sin tur sprider sig till realekonomin, dvs att den glada börsen exempelvis leder till ökade investeringar, som i sin tur leder till minskad arbetslöshet som i sin tur leder till ökad konsumtion. Däremot så är det en väldigt, väldigt fin balansgång som man håller på med. Hur mycket skall man elda på? Om man eldar på för mycket så finns risken att bara en ny bubbla byggs upp.

En högst personlig åsikt som jag har är att många centralbanker sätter för stor tilltro till räntevapnet, dvs sänkt styrränta. Rationellt sett bör pengar leta sig in på börsen om räntan sänks eftersom alternativet till börsen, dvs räntebärande papper, blir mindre intressant med låga räntor. Likaså gynnas bolag med stora lån av sänkt ränta, vilket bör leda till bättre resultat som i sin tur bör påverka kurserna uppåt. Naturligtvis påverkas även mångas privatekonomi av sänkta räntor. Idag har flertalet svenskar bolån, vilket leder till konsumitionsutrymmet ökar om räntorna sänks. Slutsatsen är alltså att börsen stiger av sänkt ränta, allt annat lika. Nationalekonomer tenderar dock att sätta lite väl stor tilltro till "the economic man", dvs den rakt igenom rationella människan, som agerar instinktivt enligt vad som ger honom bäst avkastnig. Vill man dra det lite längre så kan man säga att inte bara dagens situationen påverkar vår rationelle vän, utan även morgondagen. Det är alltså viktigt att berätta för alla rationella människor att räntan kommer att förbli låg för att det skall få avsedd effekt. Jag är något tveksam till att människor är rationella på det som sätt önskas (även om jag på många sätt önskar det för tillfället eftersom jag vill att världsekonomin skall komma på fötter igen snabbt). Ett alternativt beteende, även det rationellt på sitt sätt, är att människan ser den sänkta räntan som ett tecken på att situationen är allt annat säker och fokuserar på att spara även om detta får göras till låg ränta. Med dagens deflation (negativ inflation, dvs en krona idag kommer att vara mer värd i framtiden) är det ändå rätt OK. Min hypotes är alltså att räntan inte får sänkas på ett sätt som anses panikartat eftersom detta kan ge motsatt den önskade effekten.

Naturligtvis tycker jag att räntan skall sänkas. Både inflation och ekonomisk situation talar för att räntan skall vara låg, men spelar det stor roll om den är otroligt låg istället för väldigt låg. Exempelvis har ECB (Europeiska centralbanken som sätter styrräntan kopplad till Euron) just nu en ränta som är 1% medan Riksbanken har valt att ha räntan på 0,25%. Är denna skillnad motiverad eller kan det vara så att den gigantiska räntesänkningen som Riksbanken gjort från 4,50% till dagens 0,25% är överdriven sett i ett längre perspektiv? Kan det vara så att man gjort vad man kunnat för att rädda ekonomin i ett kort perspektiv så att man glömt bort det långsiktiga perspektivet? Kan det vara så att man egentligen lagt grunden till en ny kris genom att försöka parerera den nuvarande?

En annan intressant aspekt är för övrigt hur man beräknar inflation i Sverige, nämligen KPI (konsumentprisindex). I detta index tar man bl a hänsyn till boräntekostnader, vilket är väldigt intressant i sammanhanget. Styrräntan skall alltså anpassas efter ett mått som är direkt avhängigt av styrräntan. KPI under juli räknat på 12 månader var -0,9%. Den absolut största delen i denna nedgång är de sänkta boräntekostnaderna. Ett bättre mått är KPIF som är KPI rensat från boräntekostnader. Detta mått ligger på 1,8% under juli räknat på 12 månader, alltså ungefär i linje med Riksbankens mål (som förvisso är beräknat på KPI).

Det senaste årets räntesänkningar har som jag ser det främst gynnat högt belånade bostadsägare. Frågan är om detta egentligen är en tjänst eller en otjänst på längre sikt?

Om du vill läsa den senaste rapporten från SCB rörande inflationen i Sverige så finns en direktlänk här:

http://www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/2009M07/PR0101_2009M07_SM_PR14SM0908.pdf

Charlie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar